# Kritik mot Länsstyrelsen i Västra Götalands län för underlåtenhet att avgöra ett återförvisat ärende

JO 2023-10-03 dnr 3870-2022

[P]

## BESLUT

Datum                Dnr                    Sid
                                                                          2023-10-03           3870-2022             1 (5)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot Länsstyrelsen i Västra Götalands län för underlåtenhet att
                        avgöra ett återförvisat ärende


                          Beslutet i korthet: Naturvårdsverket upphävde en länsstyrelses beslut om
                          godkännande av en älgförvaltningsplan och återförvisade ärendet för förnyad
                          handläggning. Länsstyrelsen bedömde att en älgförvaltningsgrupp behövde samtycka
                          till ändringar i älgförvaltningsplanen för att det återförvisade ärendet skulle kunna
                          avgöras. Gruppen lämnade inget sådant samtycke. Därför avgjorde länsstyrelsen inte
                          ärendet.
                          JO tar inte ställning till om älgförvaltningsgruppens samtycke var nödvändigt. Även
                          om länsstyrelsen bedömde att det krävdes, var det enligt JO fel att inte avgöra
                          ärendet. JO uttalar att om enighet inte kunde nås med gruppen om hur planen skulle
                          ändras, borde begäran om godkännande av planen ha avslagits. Länsstyrelsen får
                          kritik för underlåtenheten att avgöra ärendet.

## Bakgrund

Län där det förekommer älgar ska vara indelade i älgförvaltningsområden. För
                        varje sådant område ska länsstyrelsen inrätta en älgförvaltningsgrupp, som i sin
                        tur ska upprätta en älgförvaltningsplan för området. En älgförvaltningsplan ska
                        tas fram för en period om tre år och innehålla bl.a. mål för älgstammens storlek
                        och en beräkning av hur stor avskjutning som är lämplig för att nå målen.
                        Planen ska godkännas av länsstyrelsen. Detta framgår av 3 c–3 d §§ jakt-
                        förordningen (1987:905) och 18 § Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna
                        råd om jakt efter älg och kronhjort (NFS 2011:7).

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA i huvudsak på att Länsstyrelsen i Västra Göta-
                        lands län inte hade verkställt ett återförvisningsbeslut från Naturvårdsverket i ett
                        ärende om godkännande av en älgförvaltningsplan.

## Utredning

JO hämtade in vissa handlingar från länsstyrelsen och begärde därefter att läns-
                        styrelsen skulle yttra sig.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                         Dnr 3870-2022       Sid 2 (5)




Länsstyrelsen (länsöverdirektören BB) redogjorde i sitt yttrande för bl.a.
följande bakgrundsuppgifter. Länsstyrelsen beslutade den 12 april 2019 att
godkänna en älgförvaltningsgrupps förslag till älgförvaltningsplan för plan-
perioden 2019–2021. Gruppens ordförande AA överklagade länsstyrelsens
beslut i egenskap av privatperson. Naturvårdsverket upphävde den
12 september 2019 länsstyrelsens beslut och återförvisade ärendet till läns-
styrelsen. Länsstyrelsen hade frågor till Naturvårdsverket om hur motiveringen
till dess beslut skulle förstås, men fick bara svävande svar. Den 3 oktober 2019
fattade länsstyrelsen ett nytt beslut om fastställande av samma älgförvaltnings-
plan, men denna gång med en utförligare motivering. Efter ett nytt över-
klagande från AA upphävde Naturvårdsverket den 21 februari 2020 läns-
styrelsens andra beslut och återförvisade ärendet till länsstyrelsen. Det förekom
under 2020 och 2021 flera kontakter mellan länsstyrelsen, älgförvaltnings-
gruppen och Naturvårdsverket om hur situationen skulle hanteras.

Länsstyrelsen framförde därefter följande:

      Yttrande över särskilda frågor från JO

      Har länsstyrelsen vid prövningen av om en älgförvaltningsplan ska godkännas
      möjlighet att på egen hand besluta om ändringar i en ingiven plan, eller måste
      älgförvaltningsgruppen alltid först göra ändringarna och ge in en justerad plan till
      länsstyrelsen?
      Enligt 18 § NFS 2011:7 ska älgförvaltningsplanen (ÄFP) godkännas av Läns-
      styrelsen. ÄFP ska bidra till en ekosystembaserad förvaltning av älgstammen
      […]. För att kunna godkänna planen, måste Länsstyrelsen kontrollera att planen
      innehåller allt nödvändigt underlag och att den planerade avskjutningen i planen
      leder till täthetsmålet för älgstammen. Om Länsstyrelsen vid denna granskning
      upptäcker faktafel, att det saknas relevant information i planen, eller att planen
      inte leder till målen, föreslår Länsstyrelsen nödvändiga ändringar för älg-
      förvaltningsgruppen (ÄFG) och ber om kompletteringar och/eller förtydliganden.
      När Länsstyrelsen har fått in det underlag av ÄFG som behövs för att ÄFP ska
      kunna godkännas, beslutar Länsstyrelsen att fastställa ÄFP.
      Alla eventuella ändringar inför fastställandet förankras således med berörd ÄFG.
      ÄFG måste däremot inte först göra ändringarna och komma in med ett justerat
      planförslag.

      Om länsstyrelsen anser sig sakna möjlighet att besluta om ändringar i en
      älgförvaltningsplan som är ingiven för godkännande, vilken betydelse har det för
      processen för verkställandet av Naturvårdsverkets återförvisningsbeslut?
      Om Länsstyrelsen och ÄFG inte kan komma överens om en ÄFP som kan
      godkännas, fortsätter Länsstyrelsen att kommunicera med ÄFG och försöker att i
      dialog med ÄFG komma fram till en lösning.
      I det aktuella ärendet har Länsstyrelsen i samråd med Naturvårdsverket
      presenterat lösningsförslaget för ÄFG 4 att minska älgtätheten och därmed öka
      avskjutningen på den registrerade arealen i ÄFP. ÄFG 4 har dock motsatt sig
      detta lösningsförslag och stått fast vid att beräkna avskjutningen baserat på en så
      kallad ”jaktbar areal”, vilket motsägs av Naturvårdsverkets föreskrifter. Eftersom
      Länsstyrelsen och ÄFG 4 inte har kunnat komma överens under tiden som den
      återförvisade ÄFP skulle ha gällt, har ingen ny ÄFP 4 för perioden 2019–2021
      kunnat fastställas innan planperioden tagit slut.
                                                                    Dnr 3870-2022         Sid 3 (5)




Enligt AA har länsstyrelsen behandlat det av Naturvårdsverket upphävda beslutet
som att det var gällande. Länsstyrel sen ska yttra sig över detta påstående. Om
länsstyrelsen har förhållit sig till det upphävda beslutet som om det i någon
utsträckning hade rättsverkningar, ska den redogöra för vilket rättsligt stöd som
funnits för det förhållningssättet.
Länsstyrelsen har varit medveten om att ÄFP 4 hade återförvisats för förnyad
handläggning och därmed var upphävt. Tyvärr hade Länsstyrelsen missat att
plocka bort den återförvisade ÄFP 4 från sin hemsida. […]
–––
Under tiden då Länsstyrelsen har försökt att verkställa Naturvårdsverkets åter-
förvisningsbeslut, fanns ingen giltig ÄFP 4, eftersom ÄFG 4 och Länsstyrelsen
inte har kunnat enas om en lösning. Att det inte finns en ÄFP för ett ÄFO [älg-
förvaltningsområde, JO:s anm.] anser Länsstyrelsen som mycket olyckligt. ÄFP
ska vara vägledande för älgskötselplanerna inom ÄFO (20 § NFS 2011:7). Även
tilldelningen till licensområden ska grundas på ÄFP (45 § NFS 2011:7). I både
granskningen av älgskötselplaner och tilldelningen till licensområden är dock
ÄFG delaktig även om det saknas en gällande ÄFP. Älgskötselplanen ska tas
fram i samråd med ÄFG (27 § NFS 2011:7) och ÄFG ska även ge förslag på
licenstilldelning (43 § NFS 2011:7). Därför bedömer Länsstyrelsen att ÄFG har
kunnat fullfölja sin roll trots att det saknats en gällande ÄFP för ÄFO 4.

Länsstyrelsens bedömning av det som har kommit fram
Enligt 9 § förvaltningslagen (2017:900) ska ett ärende handläggas så enkelt,
snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.
Länsstyrelsen har under hela ärendets gång försökt att verkställa Naturvårds-
verkets återförvisningsbeslut genom att hitta en lösning för att ta hänsyn till den
oregistrerade marken i ÄFP 4. Det aktuella fallet är unikt, eftersom Naturvårds-
verkets återförvisningsbeslut delvis motsägs av Naturvårdsverkets egna före-
skrifter. Lagstiftningen är tydlig med att avskjutningen ska baseras på den
registrerade arealen. Länsstyrelsen har därför inte kunnat bifalla AA:s förslag att
räkna in den ”jaktbara arealen” i den planerade avskjutningen. Naturvårdsverkets
återförvisningsbeslut talar inte heller om att det är så ärendet ska hanteras. Natur-
vårdsverket har tvärtom på mötena den 9 mars 2020 och den 29 mars 2021 delat
Länsstyrelsens tolkning att förvaltningen sker på den registrerade marken, och att
avskjutningen på den registrerade marken därför måste höjas för att kompensera
för den höga andelen oregistrerad mark. Älgförvaltningsgruppen har dock valt att
inte använda sig av detta lösningsförslag. Eftersom Länsstyrelsen och ÄFG 4
inte har kunnat komma överens under tiden som den återförvisade ÄFP skulle ha
gällt, har ingen ny ÄFP 4 för perioden 2019–2021 kunnat fastställas innan plan-
perioden tagit slut.
Det är därför Länsstyrelsens uppfattning att ärendet har handlagts i enlighet med
9 § förvaltningslagen. Ärendet hade inte kunnat avgöras på ett enklare eller
snabbare sätt utan att eftersätta rättssäkerheten. Detta eftersom det, som
beskrivits ovan, inte finns ett självklart sätt att ta hänsyn till oregistrerad areal i
ÄFP. Naturvårdsverkets återförvisningsbeslut har krävt omfattande dialog med
både ÄFG 4, Naturvårdsverket, vilthandläggarnätverket i övriga län och
representanter för övriga ÄFG, för att hitta ett sätt att verkställa beslutet. Läns-
styrelsen har under hela hanteringen av ärendet försökt att komma fram till en
lösning där den kan fastställa en ÄFP som följer föreskrifterna. Länsstyrelsen har
fortsatt att kommunicera med ÄFG 4 med förhoppningen att nå samsyn.
Enligt JO 2020/21 s. 364 är det av grundläggande betydelse att en besluts-
myndighet respekterar och rättar sig efter det som en överinstans har bestämt.
Beslutsmyndigheten har en principiell skyldighet att tolka och tillämpa över-
instansens beslut på ett lojalt sätt.
                                                                      Dnr 3870-2022       Sid 4 (5)




      Länsstyrelsen har att beakta både lagstiftningen och överinstansens beslut. Läns-
      styrelsen har under hela ärendets gång beaktat Naturvårdsverkets beslut på ett
      sätt som också är förenligt med gällande föreskrifter, men har inte kunnat nå
      samsyn med ÄFG 4 i frågan. Skillnaden mot ärendet i JO 2020/21 s. 364 är där-
      med att Länsstyrelsen inte har kunnat följa Naturvårdsverkets beslut på det sätt
      som AA ville, då det inte finns stöd i lagstiftningen för detta.
AA kommenterade remissvaret.

Länsstyrelsen upplyste senare om att Naturvårdsverket den 22 mars 2023 hade
avslagit AA:s överklagande av länsstyrelsens beslut om godkännande av älg-
förvaltningsplan för planperioden 2022–2024. Länsstyrelsen skickade en kopia
av Naturvårdsverkets beslut (dnr NV-08018-22) till JO.

Bedömning
Bakgrunden till AA:s anmälan till JO är att det har rått delade meningar om hur
s.k. oregistrerad areal ska beaktas i en älgförvaltningsplan. Frågor av det slaget
kan prövas av Naturvårdsverket när länsstyrelsens beslut överklagas dit. Efter-
som JO:s tillsyn inte ska ersätta överinstansers prövning av myndigheters
beslut, brukar JO inte uttala sig i sådana frågor. Jag ser ingen anledning att i
detta ärende frångå den principen. Därför begränsar jag mina uttalanden till
följande mer formella delar av länsstyrelsens handläggning med anledning av
Naturvårdsverkets återförvisningsbeslut.

JO har vid upprepade tillfällen uttalat att det är en självklarhet att underinstanser
ska följa och lojalt tillämpa domar och beslut från sina överinstanser. Endast i
situationer som påminner om dem som kan motivera resning av ett lagakraft-
vunnet beslut kan det godtas att en underinstans avviker från de anvisningar
som har getts av överinstansen i ett återförvisningsbeslut (jfr t.ex. JO 2006/07
s. 422). Vidare har JO återkommande uttalat att ett återförvisat ärende alltid bör
handläggas med förtur (se t.ex. JO 2016/17 s. 354).

Länsstyrelsen har i sitt yttrande uppgett att älgförvaltningsgruppen förordat att
anvisningarna i Naturvårdsverkets återförvisningsbeslut genomförs på ett sätt
som enligt länsstyrelsens bedömning inte är förenligt med Naturvårdsverkets
föreskrifter. Detta tillvägagångssätt har enligt länsstyrelsen inte varit det enda
möjliga, men älgförvaltningsgruppen ska ha valt att inte godta länsstyrelsens
förslag till lösning. Därmed har det enligt länsstyrelsen inte varit möjligt att
avgöra ärendet.

Jag uppfattar länsstyrelsens yttrande som att den bedömt att det krävts samtycke
från älgförvaltningsgruppen för att den föreslagna älgförvaltningsplanen skulle
kunna ändras i enlighet med länsstyrelsens lösningsförslag. För mig framstår
den slutsatsen inte som självklar. Formuleringen i jaktförordningen och Natur-
vårdsverkets föreskrifter om att planen ska godkännas av länsstyrelsen kan
enligt min mening ge utrymme för olika tolkningar. Jag noterar att Naturvårds-
verket i sitt beslut den 22 mars 2023 har bedömt att en länsstyrelse har
                                                                     Dnr 3870-2022       Sid 5 (5)




möjlighet att justera i en älgförvaltningsplan som lämnats till länsstyrelsen för
godkännande.

Frågan om vilka åtgärder en länsstyrelse får vidta vid prövningen av om en älg-
förvaltningsplan ska godkännas bör i första hand avgöras genom överklagande
till Naturvårdsverket. Jag avstår därför från att göra något mer bestämt uttalande
i frågan om länsstyrelsen skulle ha kunnat ändra den föreslagna älgförvaltnings-
planen i enlighet med sitt förslag till lösning. I stället vill jag framhålla att även
om detta inte var möjligt, var det fel av länsstyrelsen att inte avgöra ärendet
efter Naturvårdsverkets återförvisningsbeslut. Efter att ha konstaterat att det inte
gick att nå enighet med älgförvaltningsgruppen om en lösning som enligt läns-
styrelsen var förenlig med regelverket, borde länsstyrelsen i så fall skyndsamt
ha beslutat att avslå älgförvaltningsgruppens begäran om godkännande av älg-
förvaltningsplanen. Då skulle frågorna där det rådde oenighet ha kunnat prövas
genom överklagande till Naturvårdsverket.

Länsstyrelsens handläggning efter Naturvårdsverkets återförvisningsbeslut i
februari 2020 har enligt min mening inte varit acceptabel. Underlåtenheten hos
länsstyrelsen med att fatta beslut medförde att ärendet aldrig avgjordes i sak. I
stället avslutade länsstyrelsen det mer än två år senare, med hänvisning till att
älgförvaltningsgruppen lämnat in ett förslag till ny älgförvaltningsplan för den
kommande planperioden. Det förvånar mig att länsstyrelsen inte ens i samband
med sitt yttrande till JO insett att dess handläggning varit bristfällig.
Länsstyrelsen förtjänar kritik.

Som en mer allmän synpunkt vill jag avslutningsvis nämna att om en
myndighetsföreskrift visat sig medföra tolkningssvårigheter, kan det finnas skäl
att överväga att förtydliga den.

Ärendet avslutas.



Katarina Påhlsson

Ärendet har föredragits av rättssakkunniga Albert Pettersson. Byråchefen
Charlotte Håkansson har deltagit i beredningen.
