# Principen om helhetssyn skall gälla vid handläggningen av ett ärende inom socialtjänsten

JO 2000-03-15 dnr 3882-1999

## Beslut

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                      Sid
                                                                           2000-03-15            3882-1999               1 (3)
Stf justitieombudsmannen
Gunnel Norell Söderblom




                        Principen om helhetssyn skall gälla vid handläggningen av ett ärende
                        inom socialtjänsten


                        I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot socialförvaltningen i Lunds
                        kommun angående handläggningen av frågor rörande hennes son BB, född 1953.
                        Sammanfattningsvis anförde AA följande. Socialförvaltningen behandlar BB som
                        fullt frisk, trots kännedom om BB:s problem och sjukdom som han har haft sedan
                        flera år tillbaka. Detta synsätt har bl.a. resulterat i att BB blev avhyst från sin
                        bostad i februari 1999. Socialförvaltningen tog inte heller hand om honom vid
                        avhysningen såsom tidigare hade utlovats.

                        Socialnämnden i Lunds kommun anmodades att inkomma med utredning och
                        yttrande över det som framfördes i AA:s anmälan såvitt avsåg handläggningen
                        fr.o.m. september 1997.

                        Socialnämndens i Lunds kommun IFO-utskott anförde huvudsakligen följande i ett
                        remissvar.

                                  Angående samarbetet med S:t Lars
                                  BB blev inlagd på S:t Lars enligt LPT (lagen [1991:1128] om psykiatrisk tvångs-
                                  vård, JO:s anm.) i början av mars -99. 990329 kontaktade kurator CC, S:t Lars,
                                  socialförvaltningen då BB var intresserad av att komma ifråga för en av
                                  socialförvaltningens stödbostäder. Tillsammans med S:t Lars hade socialförvaltning-
                                  en bedrivit ett motivationsarbete för att förmå BB att acceptera en sådan boende-
                                  form. Redan tidigare när det blivit känt för socialförvaltningen att BB skulle kunna
                                  komma att bli vräkt, har han erbjudits att erhålla en stödbostad. Han tackade då nej
                                  till detta eftersom detta boende är förenat med kontakt med behandlingsassistent för
                                  kontinuerlig uppföljning.
                                  En samverkansträff bokades med alla inblandade kring BB för att göra en
                                  behandlingsplanering. 990426 träffades läkare DD, kurator CC från S:t Lars, EE,
                                  samordnare psykiatri/socialtjänst, 1:e socialsekreterare FF och socialsekreterare GG
                                  från socialförvaltningen, kurator HH från Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor samt
                                  BB. En inventering av BB:s behov gjordes och därefter en planering för att
                                  samordna hans olika kontakter. Det beslutades att BB skulle ha kontinuerlig kontakt
                                  med Rådgivningsbyrån på grund av sitt missbruk. Hans behov av fortsatt
                                  medicinering skulle följas upp av läkaren vid S:t Lars. En ansökan om stödboende
                                  gjordes och socialförvaltningen skulle även hjälpa BB till ett tillfälligt boende i
                                  avvaktan på att en stödbostad skulle kunna bli tillgänglig. BB var nöjd med denna
                                  planering.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                         Dnr 3882-1999     Sid 2 (3)



      BB blev försöksutskriven 990501 efter eget önskemål, hans LPT gick ut 990707.
      Under den tiden ordnades ett hotellboende i Landskrona. 990715 flyttade BB till
      socialförvaltningens stödboende och han bor kvar där.

      Angående handläggning av ekonomiskt bistånd
      BB har erhållit ekonomiskt bistånd till sin försörjning sedan 1993. Han har varit
      arbetslös och i perioder även sjukskriven utan rätt till sjukpenning. Socialbidrag har
      beviljats månatligen efter inlämnad ansökan om fortsatt socialbidrag.
      Efter det att BB varit omhändertagen enligt LPT i september 1997 önskade BB att
      bistånd till hyra skulle inbetalas direkt till hyresvärden LKF.
      Bistånd har därefter utgått varje månad under perioden september 1997 till och med
      oktober 1998. Något avslag på ansökan om ekonomiskt bistånd till hyreskostnad på
      grund av att han ej medverkat i planering kring vård har ej förekommit. BB ansökte
      inte om ekonomiskt bistånd under perioden november 1998–februari 1999. Han har
      varit väl förtrogen med de regler som gäller för ansökan om socialbidrag och att
      ansökan skall inlämnas varje månad. BB har även blivit informerad om möjligheten
      att få god man i det fall han anser sig ha stora svårigheter att klara av sin ekonomi
      men har ej ansett sig vara i behov av det.
      I normalfallet utbetalas alltid biståndet till den enskilde. Endast i de fall bistånds-
      tagaren missköter sin ekonomi brukar socialnämnden, efter samråd med den en-
      skilde, betala ut biståndet direkt till hyresvärd/fordringsägare. Då det saknades skäl
      att anta att BB inte skulle kunna betros med att sköta sina hyresbetalningar utbetala-
      des fram till september 1997 socialbidrag i sin helhet till honom. Därefter har hyres-
      beloppet varje månad inbetalats direkt till hyresvärden i enlighet med sökandens
      önskemål. BB blev avhyst från sin bostad i februari 1999 på grund av störande
      beteende samt obetalda hyror för månaderna efter oktober 1998. – – –
      BB har vid ett flertal tillfällen erbjudits hjälp med att sanera sin lägenhet men tackat
      nej då han sagt sig klara detta på egen hand och själv flyttat en del saker till goda
      vänners förråd. Han har även erbjudits kontakt med det specialteam inom social-
      förvaltningen som arbetar med de personer som behöver stöd i boendesituationen.
      Utöver samtalskontakt med den socialsekreterare som arbetar på en samverkans-
      tjänst mellan socialtjänst och psykiatri har det ej varit möjligt att genom frivilliga
      insatser ge BB ytterligare stöd i samband med boendesituationen.
AA yttrade sig över remissvaret.

JO hade tillgång till BB:s personakt.

Stf. JO Norell Söderblom anförde i ett beslut den 15 mars följande.

JO skall enligt de regler som gäller för JO:s verksamhet normalt inte utreda
händelser eller förhållanden som ligger mer än två år tillbaka i tiden om det inte
finns särskilda skäl för det. Jag anser inte att det föreligger något sådant skäl.

Min granskning av ärendet föranleder vissa kommentarer angående handläggning-
en av frågan om ekonomiskt bistånd. Sådant bistånd hade utgått kontinuerligt till
BB under tidsperioden september 1997–oktober 1998. Enligt remissvaret ansökte
inte BB om ekonomiskt bistånd under tidsperioden november 1998–februari 1999.
Av journalanteckningarna framgår vidare att en handläggare vid socialförvaltning-
ens vuxensektion den 18 november 1998 upplyste att BB hade ”blivit av med sin
bostad” och att BB var intagen enligt LPT. Vidare framgår det att en kurator den 23
november 1998 lämnade information om att BB var intagen med stöd av LPT och
att tvångsvården inte skulle komma att förlängas efter den 4 december 1998. Den
25 november 1998 inkom ett meddelande om uppsägning av BB:s bostad.
                                                                  Dnr 3882-1999   Sid 3 (3)



När socialtjänstlagen (1980:620) infördes 1982 var helhetssyn ett av de centrala
begreppen. Helhetssynen avsåg flera dimensioner, bl.a. att socialtjänsten skulle
beakta den enskildes totala sociala situation. Det var också fråga om en helhetssyn i
socialtjänstens arbetssätt. Specialisering skulle kunna förekomma under förut-
sättning att sådan inte ledde till att helhetssynen på olika problem försummades.
Stora förändringar av socialtjänstens organisation har emellertid skett efter det att
socialtjänstlagen trädde i kraft. Dessa förändringar har inneburit såväl integrering
som specialisering av socialtjänstens arbete. Oavsett vilken organisationsform som
har valts kvarstår emellertid grundprincipen om en helhetssyn.

I förvarande fall är det uppenbarligen fråga om en person som under vissa perioder
har bedömts lida av en allvarlig psykisk störning. Oavsett BB:s tidigare inställning
till hjälp från socialnämndens sida ålåg det socialförvaltningen att aktivt försöka
utreda om det var riktigt att BB inte avsåg att ansöka om bistånd till sin försörjning
avseende tidsperioden november 1998– februari 1999. Det var självfallet viktigt att
ta upp frågan om hyreskostnaden med BB Enligt min mening faller det sig naturligt
om socialförvaltningen hade tagit kontakt med BB för att diskutera biståndsfrågan
när handläggaren fick kännedom om att BB var intagen på sjukhus. Såvitt
dokumentationen utvisar har BB i biståndshänseende behandlats som ett vanligt
”ekonomiärende”, trots förvaltningens kännedom om hans psykiska status och hans
tidigare behov av bistånd för sin försörjning. Handläggningen måste i den delen
anses stå i strid med principen om en helhetssyn på det sociala arbetet.

Vad som i övrigt har framkommit angående handläggningen är inte av sådan be-
skaffenhet att det föranleder något uttalande eller någon vidare åtgärd från min
sida.
