# Kritik mot Kriminalvården, häktet Sollentuna, för att en intagen placerats i en cell utan vare sig säng eller bord samt för andra brister

JO 2023-09-12 dnr 3884-2022

[P]

## BESLUT

Datum               Dnr                    Sid
                                                                          2023-09-12          3884-2022             1 (7)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot Kriminalvården, häktet Sollentuna, för att en intagen
                        placerats i en cell utan vare sig säng eller bord samt för andra brister


                          Beslutet i korthet: JO kritiserar häktet Sollentuna för att en intagen under två
                          veckors tid var placerad i en cell som saknade säng och bord. Hon påminner om att
                          de omständigheter som ligger till grund för en placering i en cell med begränsad
                          utrustning bör dokumenteras. Häktet får också kritik för bristande dokumentation av
                          isoleringsbrytande åtgärder. Det har medfört att JO inte kunnat utreda i vilken
                          omfattning den intagne erbjöds sådana åtgärder. I beslutet görs även vissa uttalanden
                          om tiderna för bevakade besök.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 10 maj 2022 framförde AA, som ombud
                        för BB, bl.a. följande klagomål mot häktet Sollentuna.

                        BB har varit frihetsberövad sedan den 2 juni 2020. Inledningsvis var han
                        placerad i häktet Kronoberg, som i februari 2022 avskiljde honom. Han
                        beviljades övervakade besök av sin fru och sina barn samt avlyssnade
                        telefonsamtal till barnen. Den 6 april 2022 förflyttades BB till häktet Sollen-
                        tuna, som fattade motsvarande beslut om avskildhet samt besöks- och telefon-
                        tillstånd. Där placerades han på en avdelning för intagna med särskilda behov,
                        trots att han inte har några sådana. BB:s cell saknade både säng och bord och
                        han fick sova på en tunn madrass på golvet. När han klagade på detta fick han
                        en pall att använda som bord, men den var lika hög som stolen. BB fick därför
                        sitta på golvet när han skulle äta och skriva. Omständigheterna har inverkat
                        kraftigt på hans möjligheter att förbereda sig inför rättegången. På den aktuella
                        avdelningen finns två celler och inte någon annan intagen. Personalen rör sig
                        sällan i korridoren och den tystnad som råder förstärker BB:s känsla av att vara
                        isolerad.

                        När AA fick kännedom om förhållandena för BB begärde han att denne
                        omedelbart skulle omplaceras. Samma dag meddelade häktet att de skulle ”köra
                        in en säng” och ordna med ett bord. Det tog alltså drygt två veckor från det att
                        BB togs in i Sollentunahäktet till dess att denne fick en säng och ett bord, och




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                      Dnr 3884-2022         Sid 2 (7)




det skedde inte förrän häktet fick skrivelsen från honom som ombud. Vidare får
BB inte några isoleringsbrytande åtgärder eller annan meningsfull mänsklig
kontakt i form av samsittning, obevakade besök, sysselsättning genom arbete
eller annan stimulans. BB har fått information om att bevakade besök bara kan
genomföras på vardagar före kl. 15.00. Det är svårt för BB:s familj att besöka
honom då eftersom hans fru arbetar och barnen går i skola.

Till anmälan bifogades beslut om avskildhet, en skrivelse till häkteschefen samt
e-postmeddelanden mellan AA och en kriminalvårdsinspektör i häktet m.m. Av
e-postmeddelandena framgår bl.a. att BB i slutet av april 2022 placerades i den
s.k. ”arresten”, som är en häktesavdelning med celler som ursprungligen
inrättats som arrestceller.

Utredning
JO uppmanade Kriminalvården att yttra sig över vilka överväganden häktet
Sollentuna gjort och vilka isoleringsbrytande åtgärder som eventuellt vidtagits i
fråga om BB. Myndigheten skulle också yttra sig över klagomålen om att cellen
inledningsvis saknade säng och bord. Slutligen skulle Kriminalvården yttra sig
över besökstiderna för bevakade besök samt redogöra för om och hur ett
barnrättsperspektiv har beaktats.

I sitt remissvar anförde Kriminalvården, genom en tillförordnad regionchef i
Region Stockholm, följande:

      Kriminalvården har inhämtat uppgifter från ledningen vid häktet Sollentuna.
      Den intagne som anmälan avser förflyttades till häktet Sollentuna från häktet
      Kronoberg med anledning av huvudförhandling i Svea hovrätt som genomfördes
      i Attunda tingsrätt. Förhandlingarna påbörjades den 21 april 2022 och avslutades
      den 15 september, sammanlagt 30 förhandlingsdagar i hovrätten.
      Vid ankomst till häktet Sollentuna placerades han i ett sjukrum med anledning av
      platsbrist. I rummet fanns initialt dubbelmadrass på golvet, stol, TV, klockradio,
      hylla, mugg och anordning som gör att den intagne själv kan reglera inflödet av
      dagsljus. I ett sjukrum är säng och bord inte fastmonterad i vägg eller golv. Av
      säkerhetsskäl togs därför bord och säng ut. Som framgår av anmälan dröjde det
      två veckor innan bord och säng ställdes in. Detta gjordes efter en säkerhets-
      mässig bedömning av den intagne efter att ombudet kontaktat häktet. Häktet
      bedömer att de borde kunnat göra denna bedömning tidigare. Den 27 april
      förflyttades han till ett fullt normalutrustat bostadsrum.
      Från den 24 april tilldelas han städarbete utanför bostadsrummet som han
      därefter haft under häktningstiden.
      Generellt så föreligger stora brister kring dokumentationen avseende isolerings-
      brytande verksamhet. Enligt personal så tackade den intagne ofta nej till detta.
      Detta har sällan dokumenterats. Enligt uppgifter från personalen så har han en till
      två gånger i veckan, ca 60 min/tillfälle, ensam fått träna i ett gym på annan
      avdelning rustat med bl.a. roddmaskin, spinningcykel och pilatesboll. Vid ett
      fåtal tillfällen har vistelsen i gymmet skett tillsammans med personal. Med
      anledning av bristande dokumentation så är det svårt att ge en mer exakt
      beskrivning av omfattningen och innehållet i de isoleringsbrytande åtgärderna.
      Ledningen har i flera sammanhang påpekat vikten av korrekt dokumentation till
      personalen.
                                                                        Dnr 3884-2022      Sid 3 (7)




      Häktet har sedan den 1 september 2022 ändrat sina besökstider. Vid tidpunkten
      för anmälan så gällde det att bevakade besök skulle avslutas 15.40. Numera
      gäller att de bevakade besöken ska avslutas kl. 16.30. Häktet kommer även att se
      över möjligheten att medge bevakade besök för barn under helger, något som de
      tidigare har haft.

## Tillämpliga bestämmelser

Av 1 kap. 4 § häkteslagen (2010:611), HäL, framgår att varje intagen ska
      bemötas med respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda
      svårigheter som är förenade med frihetsberövandet.
      Enligt 1 kap. 5 § HäL ska verkställigheten utformas så att negativa följder av
      frihetsberövandet motverkas. I den utsträckning det är lämpligt och den intagne
      samtycker till det, ska åtgärder vidtas för att ge honom eller henne det stöd och
      den hjälp som behövs.
      Av 1 kap. 6 § HäL framgår att verkställigheten inte får innebära andra
      begränsningar i den intagnes frihet än som följer av lagen eller som är
      nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas. En
      kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig proportion
      till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den
      användas.
      Av 1 kap. 17 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om häkte, FARK
      häkte, KVFS 2011:2, framgår att det i en intagens bostadsrum ska finnas stol,
      bord, skåp eller hylla, säng, bäddutrustning, spegel, anslagstavla, mugg,
      väckarklocka, radio, TV samt anordning som gör att den intagne själv kan
      reglera inflödet av dagsljus.
      Första stycket gäller bl.a. inte om det saknas ordinarie bostadsrum på grund av
      platsbrist. Så långt det är möjligt utifrån ordnings- och säkerhetsskäl ska
      bostadsrummet förses med sådant som enligt första stycket ska finnas i en
      intagens bostadsrum.

## Kriminalvårdens bedömning

Den intagne placerades i ett sjukrum av platsbrist. Säkerhetsbedömningen kring
      att tillföra möbler som inte var fasta borde kunna ha skett mer skyndsamt. Det
      dröjde för lång tid innan säng och bord tillfördes.
      Häktet Sollentuna har haft vakanta tjänster under längre tid än önskvärt (se även
      protokoll från Opcat-inspektion av Kriminalvården, häktet Sollentuna, den
      21 och 22 mars 2022, O 3-2022). Häktade barn och unga prioriteras dessutom för
      isoleringsbrytande åtgärder. Vid dagar med personalbrist kan isoleringsbrytande
      åtgärder för äldre häktade behöva stå tillbaka.
      Dokumentationen kring isoleringsbrytande åtgärder gällande aktuell intagen har
      avsevärt förbättrats de senaste månaderna.
      Barnrättsperspektivet har tidigare inte i tillräcklig grad beaktats när det gäller
      besökstider för bevakade besök. Idag kan bevakade besök ske fram till 16.30.
      Häktets ambition är att även kunna genomföra bevakade besök för barn under
      helger. I dagsläget saknas dock personalresurser.

AA kommenterade remissvaret och anförde bl.a. följande. Det stämmer inte att
BB den 27 april 2022 placerades i en normalutrustad cell. Han flyttades till
”arresten”, där cellerna bl.a. saknar handfat och hyllor. Det är inte heller korrekt
att BB ofta tackade nej till isoleringsbrytande åtgärder. Han erbjöds inte några
sådana. För att en åtgärd ska vara isoleringsbrytande krävs det någon form av
mänsklig kontakt. Att träna på gymmet, arbeta eller gå promenader omfattas
                                                                     Dnr 3884-2022       Sid 4 (7)




inte av begreppet om aktiviteten genomförs i ensamhet. Även om det är
begripligt att häktet prioriterar isoleringsbrytande åtgärder för barn och unga är
det svårt att förstå att en person som har varit isolerad i cirka två och ett halvt år
prioriteras bort. BB fick arbete den 24 april. Det är dock felaktigt att han har
haft arbete sedan dess. Han arbetade en dag och blev sedan förflyttad till
”arresten”. Där fick han inte arbeta förrän i början av juli och därefter i två
veckor. Under sommaren stängde arresten och han flyttades till en annan
avdelning utan att erbjudas arbete. Den 22 augusti placerades han åter i arresten
och fick återuppta arbetet efter en vecka. Arbetet utförs cirka två gånger i
veckan och han har då inte möjlighet att interagera med andra människor.

Bedömning
Kriminalvården har i allt väsentligt beskrivit den rättsliga reglering som är
relevant i ärendet. Jag hänvisar till redogörelsen och återkommer till några
ytterligare centrala rättsliga utgångspunkter nedan.

Isoleringsbrytande åtgärder
Av utredningen framgår att BB var placerad i avskildhet i häktet Sollentuna
enligt 2 kap. 5 § 2 häkteslagen (2010:611), HäL, på grund av olämpliga
klientkonstellationer. Jag kommer inte att uttala mig om det fanns fog för
avskildhetsbeslutet. Min granskning i denna del har i stället varit inriktad på
vilka isoleringsbrytande åtgärder som eventuellt vidtogs.

För intagna som inte får vistas i gemensamhet är isoleringsbrytande åtgärder
av grundläggande betydelse för att motverka de negativa följderna av frihets-
berövandet. En åtgärd är verkningsfull och isoleringsbrytande i ordets rätta
bemärkelse endast om den innebär att den intagne får en meningsfull mänsklig
kontakt. Detta har JO understrukit upprepade gånger, se särskilt JO 2020/21
s. 164. Insatserna kan t.ex. handla om att få ta emot besök, umgås med en annan
intagen (samsittning) eller delta i aktiviteter tillsammans med kriminalvårds-
personal. Jag har vid flera tillfällen utvecklat min syn på vad som kan utgöra en
isoleringsbrytande åtgärd (se t.ex. uttalandena i protokollen efter inspektioner
av dels häktet Uppsala den 7 september 2021, dnr 6684-2021, dels häktet
Sollentuna den 21 och 22 mars 2023, dnr O 3-2022). Det kan noteras att
Kriminalvården numera definierar de relevanta begreppen på följande sätt: en
intagen är isolerad om han eller hon vistas i ensamhet under 22 timmar eller
mer per dygn utan meningsfull mänsklig kontakt och en isoleringsbrytande
åtgärd innebär meningsfull vistelse tillsammans med annan genom fysiskt möte
(se Kriminalvårdens beslut den 31 januari 2022, dnr 2020-18386).

Generellt är det som JO brukar framhålla angeläget att Kriminalvården
skriftligen noterar sina beslut, åtgärder och ställningstaganden på ett korrekt
sätt, eftersom det bl.a. medför att det i efterhand är möjligt att se vad som hänt
och att bedöma myndighetens agerande. Dokumentation är alltså en förutsätt-
ning för insyn och såväl intern som extern kontroll av verksamheten. Det är
dessutom viktigt för de enskilda personer som är föremål för myndighetens
                                                                    Dnr 3884-2022       Sid 5 (7)




åtgärder men också för Kriminalvården och dess personal samt utrymmet att
förbättra verksamheten. Erbjudanden om isoleringsbrytande åtgärder, liksom
den intagnes inställning till dessa, ska alltså självfallet dokumenteras (se t.ex.
JO 2018/19 s. 218).

På grund av häktets bristande dokumentation när det gäller BB har jag
emellertid inte kunnat utreda i vilken omfattning han erbjöds isoleringsbrytande
åtgärder, dvs. åtgärder som innebar att han faktiskt fick möjlighet till en
meningsfull mänsklig kontakt. Jag är mycket kritisk till detta och förutsätter att
häktet har vidtagit åtgärder för att säkerställa att tillfredsställande dokumenta-
tion sker framöver.

Att överbeläggningen inom Kriminalvården och bristen på personal påverkar
möjligheten för de intagna som inte har rätt till gemensamhet att få isolerings-
brytande åtgärder är inte någon nyhet. Jag har efter en större kartläggning av
beläggningssituationen framhållit att ett häkte även i ett ansträngt läge har ett
ansvar för det arbetet och att det inte är godtagbart att insatserna begränsas på
grund av bristande resurser eller av organisatoriska skäl (se t.ex. JO 2021/22
s. 261). Med anledning av Kriminalvårdens uppgifter om att arbetet med
isoleringsbrytande åtgärder i häktet Sollentuna kan behöva stå tillbaka vid dagar
med personalbrist, vill jag återigen påminna om detta. Det finns också skäl att
understryka att Kriminalvården är ansvarig för att utforma verkställigheten av
häktningsbesluten så att negativa följder av frihetsberövandet motverkas (1 kap.
5 § HäL). I det här ligger bl.a. ett långtgående ansvar för att se till att det finns
tillräckligt med personal som kan arbeta med isoleringsbrytande åtgärder och på
allvar motverka att häktade blir isolerade.

Som Kriminalvården berört i sitt yttrande inspekterade jag häktet Sollentuna i
mars 2022 inom ramen för JO:s Opcat-verksamhet, som det året hade en
tematisk inriktning mot frihetsberövade barn och unga (se det nyss nämnda
protokollet). Vid inspektionen granskades just deras tillgång till isolerings-
brytande åtgärder och det visade sig att häktets personalresurser inte var
tillräckliga ens för att fullt ut tillgodose barns lagstadgade rätt till sådana
åtgärder. Jag kan än en gång konstatera att det är helt oacceptabelt att intagna
inte får nödvändiga isoleringsbrytande åtgärder.

Begränsad cellutrustning
Det har framgått att BB i två veckor till följd av platsbrist var placerad i en cell
som saknade bl.a. säng och bord.

I Kriminalvårdens egna föreskrifter anges, som nämnts i remissvaret, att det inte
behöver finnas t.ex. bord och säng i en intagens bostadsrum om det saknas
ordinarie rum på grund av platsbrist, men att bostadsrummet i sådana fall så
långt det är möjligt utifrån ordnings- och säkerhetsskäl ska förses med bl.a.
detta (se 1 kap. 17 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd [KVFS
2011:2] om häkte, FARK Häkte).
                                                                 Dnr 3884-2022       Sid 6 (7)




Av 3 § förordningen (2014:1108) om utformningen av häkten och polisarrester
följer att ett förvaringsrum ska vara ändamålsenligt utrustat för den intagnes
behov och att det ska finnas bl.a. bord och säng. Rum som används till förvaring
av berusade, våldsamma eller sjuka personer får dock enligt bestämmelsen ha
annan lämplig inredning.

Jag har nyligen uttalat att föreskriften i 1 kap. 17 § FARK Häkte står i strid med
denna överordnade förordning, som alltså inte medger begränsad utrustning vid
platsbrist. I beslutet konstaterade jag att Kriminalvården därmed har överträtt
sin föreskriftsrätt och att myndigheten snarast behöver ändra föreskriften så att
den överensstämmer med förordningen. (Se mitt beslut den 22 juni 2023,
dnr 4530-2022, i vilket jag kritiserade ett annat häkte för att en dubbelbelagd
cell inte hade två sängar och att de intagna fick turas om att sova på en madrass
på golvet.) Härutöver bör uppmärksammas att JO tidigare har uttalat att det
givetvis är önskvärt att intagna inte placeras i rum med lägre standard än vad
som kan motiveras av säkerhetsskäl (se t.ex. JO:s beslut den 21 maj 2008,
dnr 2574-2007).

Såvitt framkommit fanns det inte något behov av att begränsa utrustningen i
BB:s cell. Mot den bakgrunden får häktet Sollentuna kritik för att en sådan
begränsning ändå ägde rum. Det är bekymmersamt, och ytterst en rättssäker-
hetsfråga, om förhållandena försvårade för BB att bevaka sin rätt i brottmåls-
processen. Det är för övrigt anmärkningsvärt att cellen inte tillfördes säng och
bord förrän BB:s ombud hörde av sig.

Det är oklart om häktet dokumenterade att BB placerades i en cell med
begränsad utrustning. Jag erinrar därför om att omständigheter som ligger till
grund för en placering av det slaget bör dokumenteras i den intagnes journal
(se bl.a. JO:s beslut den 13 augusti 2018, dnr 5225-2015, samt mitt beslut
den 30 november 2022, dnr 4989-2020).

Den 27 april 2022 placerades BB i en cell som tidigare var en arrestcell. Av
utredningen framgår inte hur den var utrustad. Jag finner inte tillräcklig
anledning att nu utreda den frågan men vill nämna att jag för en tid sedan har
uttalat mig om det förhållandet att Kriminalvården bedriver häktesverksamhet i
lokaler som tidigare varit arrester och de risker det för med sig för de intagna,
se mina uttalanden i protokollet efter en inspektion av häktet Karlstad i
november 2021, dnr O 34-2021.

Besökstider för bevakade besök
Kriminalvården har anfört att häktet Sollentuna den 1 september 2022 ändrade
sina besökstider så att bevakade besök kan avslutas kl. 16.30 i stället för
kl. 15.40, och att häktet ska se över möjligheten att åter medge bevakade besök
för barn under helger.

Det är visserligen positivt att häktet har utökat tiden för bevakade besök, men
det framgår inte närmare i vilken omfattning de kan genomföras. Under alla
                                                                  Dnr 3884-2022       Sid 7 (7)




förhållanden kan det inte anses tillräckligt att erbjuda tid för bevakade besök
under endast en dag per vecka (se t.ex. JO 2016/17 s. 191). Jag har nyligen
understrukit att det från ett barnrättsperspektiv dessutom är mycket angeläget att
Kriminalvårdens samtliga verksamhetsställen erbjuder barnanpassade besöks-
tider för såväl bevakade som obevakade besök. Att erbjuda sådana endast under
tider när skolplikt normalt råder medför att barn antingen går miste om skoltid
eller inte ges möjlighet att besöka en intagen förälder, vilket inte kan anses vara
förenligt med barnkonventionen (se mitt beslut den 14 april 2023,
dnr 7823-2022).

Häktet Sollentuna bör ytterligare se över besökstiderna och vid behov vidta
åtgärder så att även skolpliktiga barn har realistiska möjligheter att besöka sina
intagna föräldrar.

Ärendet avslutas.




Katarina Påhlsson


Ärendet har föredragits av områdesansvariga rättssakkunniga Nathalie
Stenmark. Byråchefen Catrine Björkman har deltagit i beredningen.
