# Försäkringskassan har fattat beslut i ett ärende om livränta utan att beakta i rätt tid inkomna kompletterande handlingar

JO 2009-03-19 dnr 3888-2008

BESLUT
                                                                           Datum                   Dnr                     Sid
                                                                           2009-03-19              3888-2008              1 (4)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Försäkringskassan har fattat beslut i ett ärende om livränta utan att
                        beakta i rätt tid inkomna kompletterande handlingar

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA huvudsakligen på följande. Han hade beviljats
                        anstånd med att komma in med kompletterande handlingar i ett livränteärende
                        t.o.m. den 15 juli 2008. Han skickade in handlingarna till Försäkringskassan
                        omkring den 9 juli 2008. Försäkringskassan fattade beslut i ärendet den 16 juli
                        2008 utan att beakta hans komplettering. Han erhöll den 18 juli 2008 tre brev från
                        Försäkringskassan, varav ett brev innehöll beslutet med avslag på hans begäran om
                        livränta. Beslutet var inte undertecknat. I ett annat av breven meddelade
                        Försäkringskassan att kassan inte hade beaktat hans komplettering i ärendet när
                        beslut fattats med anledning av att det blivit fel vid sortering av inkommande post
                        och handlingarna därför kommit handläggaren till handa först den 16 juli 2008
                        efter det att beslut hade fattats. Försäkringskassan borde vara skyldig att ändra sitt
                        beslut på grund av felaktig handläggning.

## Utredning

Försäkringskassan anmodades att yttra sig över det som AA hade framfört i sin
                        anmälan.

                        I sitt remissvar anförde Försäkringskassan bl.a. följande.

## Försäkringskassans slutsatser

Av utredningen framgår att orsaken till varför de handlingar AA inkom med som
                                  svar på kommunicering inte fanns med inför beslut berodde på ett missöde i den
                                  interna organisationen vid Försäkringskassans arbetsskadeenhet i Stockholm. Vid
                                  ordinarie handläggares frånvaro ska det finnas en reserv som går igenom dennes
                                  post, vilket i detta fall inte fungerat.
                                  Eftersom beslutet ännu inte hade expedierats när handlingarna från AA
                                  uppmärksammades, var Försäkringskassan oförhindrad att ersätta det redan fattade
                                  beslutet med ett nytt beslut. I detta fall skulle Försäkringskassan rätteligen ha
                                  bortsett från det redan fattade beslutet och fattat ett nytt beslut med beaktande och
                                  bemötande av AA:s svar på kommunicering. Försäkringskassan beklagar att detta
                                  inte gjordes.
                                  Den 18 juli 2008 inkom AA via e-post med synpunkter på Försäkringskassans
                                  handläggning av ärendet och krävde ett nytt beslut, eftersom Försäkringskassan i sitt



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                          Dnr 3888-2008      Sid 2 (4)



      beslut den 16 juli 2008 inte hade tagit hänsyn till de av honom insända handlingarna.
      Det finns inget krav på att en begäran om omprövning av ett ärende, enligt lagen om
      arbetsskadeförsäkring, ska vara egenhändigt undertecknad. När en icke
      undertecknad begäran om omprövning inkommer finns en möjlighet för
      myndigheten att, med stöd av 10 § tredje stycket förvaltningslagen, begära att den
      enskilde i efterhand bekräftar skrivelsen med sin egenhändiga namnteckning. Detta
      bör inte ske slentrianmässigt utan det får bedömas från fall till fall vilka risker för fel
      som skulle kunna uppstå om skrivelsen inte skulle vara från den som utger sig att
      vara avsändare. Med hänsyn till omständigheterna i ärendet (bl.a. det förhållandet att
      AA ringde Försäkringskassan samma dag den 18 juli 2008) hade det inte varit
      nödvändigt med en sådan skriftlig bekräftelse. Sammanfattningsvis var det således
      fel av Försäkringskassan att inte godta AA:s e-postmeddelande som en begäran om
      omprövning.
      Efter det att AA inkommit med sin begäran om omprövning fattade
      Försäkringskassan den 19 augusti 2008 ett omprövningsbeslut, där myndigheten inte
      ändrade sitt tidigare ställningstagande i beslutet den 16 juli 2008.
      Försäkringskassan konstaterar att AA genom myndighetens försummelse och
      felaktigheter i handläggningen fått vänta på beslut från den 16 juli till den 19 augusti
      2008, där hans insända handlingar ingick i bedömningsunderlaget. Detta är något
      som Försäkringskassan givetvis beklagar.
      Att beslutet den 16 juli 2008 inte var undertecknat beror på att det inte finns någon
      juridisk skyldighet för Försäkringskassan att underteckna sina beslut i bidrags- eller
      försäkringsärenden. Det finns inget hinder att skicka en centralt framställd utskrift
      av ett beslut till en enskild med beslutsfattarens namn och i förekommande fall
      föredragandens namn utan att dessa personer undertecknar beslutet. Eftersom det
      inte finns något rättsligt krav på underskrift och för att Försäkringskassans beslut i
      detta hänseende bör hanteras likformigt undertecknas inte längre några av
      myndighetens beslut i försäkrings- och bidragsärenden. I de ärenden där
      handläggningen sker i pappersform ska det dock finnas ett underskrivet och i
      förekommande fall av föredraganden kontrasignerat original i akten. I elektroniskt
      handlagda ärenden upprättas beslutet i den elektroniska akten vilket innebär att
      beslutet inte går att ändra när det skickas till mottagaren. Anteckning om detta görs
      också i den elektroniska journalen vilket blir liktydigt med en elektronisk signatur
      eftersom anteckningen loggas mot handläggarens kortnummer (Försäkringskassans
      riktlinjer 2005:14 Att skriva beslut i Försäkringskassan).
AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret.

I ett beslut den 19 mars 2009 anförde JO Nordenfelt följande.

Bedömning
AA har inom anvisad tidsperiod inkommit med nya handlingar till
Försäkringskassan. Handlingarna borde därför ha beaktats innan Försäkringskassan
fattade beslut i ärendet.

Försäkringskassan fattade dock beslut i ärendet utan att uppmärksamma de nya
handlingarna. Fråga uppkommer då om Försäkringskassan, efter det att de nya
handlingarna uppmärksammades, skulle ha bortsett från det redan fattade beslutet
och fattat ett nytt beslut.

I förarbetena till förvaltningslagen (1986:223) uttalade departementschefen bl.a. att
man måste beakta att de statliga myndigheterna normalt anses ha möjlighet att
ändra sina beslut innan dessa har expedierats eller på annat sätt getts till känna för
adressaterna (prop. 1985/86:80 s. 35).
                                                                   Dnr 3888-2008      Sid 3 (4)



Det föreligger ett samband mellan reglerna om tidpunkten då en handling anses
upprättad enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen, TF, och principerna om den
tidpunkt före vilken en myndighet kan ändra sitt beslut oavsett dettas art och
innehåll. Enligt 2 kap. 3 § första stycket TF är en handling allmän bl.a. om den
förvaras hos myndighet och enligt 7 § är att anse som upprättad hos myndigheten. I
2 kap. 7 § första stycket TF uppställs för olika fall tre huvudprinciper. De två första
avser, såvitt nu är av intresse, när handlingar som hänför sig till visst ärende ska
anses upprättade. Har handlingen expedierats (avsänts från myndigheten eller där
hållits tillgänglig för avhämtning) blir tidpunkten härför avgörande, medan en
handling som normalt inte ska expedieras i stället anses upprättad när det ärende
till vilken den hänför sig har slutbehandlats hos myndigheten. Den förstnämnda
principen synes tillämplig företrädelsevis i fall då handlingen är av sådan
beskaffenhet att den ska expedieras. Regleringen omfattar alltså även andra
handlingar än sådana som ”enligt vad därom är föreskrivet” ska expedieras (jfr
2 kap. 7 § andra stycket 2 TF). En handling som är av sådan karaktär att den ska
expedieras kan inte anses som upprättad redan dessförinnan, dvs. vid ärendets
slutbehandling (jfr JO 1990/91 s. 425).

Bestämmelserna i 20 kap. 10–13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL)
om omprövning, ändring samt överklagande av Försäkringskassans beslut (som
enligt 8 kap. 12 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring har motsvarande
tillämpning i ärenden enligt den lagen) förutsätter enligt sin ordalydelse att kassans
beslut meddelas, utan att det anges i vilken form detta ska ske. I 21 §
förvaltningslagen anges att en part ska underrättas om innehållet i det beslut
varigenom myndigheten avgör ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot
någon enskild och det inte är uppenbart obehövligt. Enligt tredje stycket bestämmer
myndigheten om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom
delgivning eller på något annat sätt. Underrättelsen ska dock alltid ske skriftligen,
om parten begär det.

Av utredningen framgår att beslutet ännu inte hade expedierats när de nya
handlingarna från AA uppmärksammades. Inget har i ärendet heller framkommit
som visar att beslutet dessförinnan på annat sätt getts tillkänna för AA. Eftersom
beslutet enligt min mening ännu inte var att anses som upprättat när handlingarna
från AA uppmärksammades, borde Försäkringskassan, som kassan har anfört, ha
bortsett från det redan fattade beslutet och fattat ett nytt beslut med beaktande och
bemötande av AA:s svar på kommuniceringen.

Försäkringskassan förtjänar kritik för sin handläggning.

AA har i sin anmälan uttryckt att Försäkringskassan borde vara skyldig att ändra
sitt beslut på grund av felaktig handläggning (självrättelse). En ändring enligt 20
kap. 10 a § AFL förutsätter att det framkommit en kvalificerad felaktighet i det
ursprungliga beslutet. Ett nytt underlag utgör i sig inte grund för ändring. Enbart
det förhållandet att de handlingar som AA inkom med den 16 juli 2008 inte har
beaktats innebär således inte att beslutet var oriktigt. Försäkringskassan har, vid
den prövning enligt 20 kap. 10 a § AFL som inkluderade de nya handlingarna,
konstaterat att det saknades skäl för en ändring av beslutet.
                                                                  Dnr 3888-2008   Sid 4 (4)



Vad som i övrigt har anförts i ärendet föranleder inte något uttalande från min sida.
