# Tillåtligheten av ett villkor i ett tillståndsbevis avseende en allmän sammankomst

JO 2003-04-11 dnr 3891-2001

BESLUT
                                                                       Datum               Dnr                    Sid
                                                                       2003-04-11          3891-2001             1 (5)
Chefsjustitieombudsmannen
Claes Eklundh




                        Tillåtligheten av ett villkor i ett tillståndsbevis avseende en allmän
                        sammankomst


                        I ett beslut den 11 april 2003 anförde chefsJO Eklundh bl.a. följande.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA och BB klagomål mot Polismyndigheten i
                        Uppsala län, tillståndsenheten, med anledning av ett villkor som polismyndigheten
                        hade uppställt i ett tillståndsbevis avseende en allmän sammankomst. Anmälarna
                        gjorde gällande att villkoret – att tillstånd från berörd markägare erfordrades – inte
                        kunde anses ha haft laga stöd.

                        Tillståndsbeviset, som var daterat den 12 mars 2001, hade jämte bilagor fogats till
                        anmälan. Av beviset framgick att tillståndet avsåg ”allmän sammankomst,
                        ianspråktagande av offentlig plats samt tillstånd jml 10 § lokala
                        ordningsföreskrifter” vid fyra tillfällen under våren 2001 på Celsiustorget
                        respektive Forumtorget i Uppsala kommun. Under rubriken ”Särskilda villkor” i
                        tillståndsbeviset angavs bl.a. att ”Tillstånd från berörd markägare erfordras för
                        nyttjandet av Celsiustorget och Forumtorget”. Dessutom bifogades ett yttrande
                        över ansökan om tillstånd från Uppsala kommun, tekniska kontoret, gatu- och
                        naturavdelningen. Av detta framgick att tekniska kontoret tillstyrkte ansökan om
                        torgmöte på Celsiustorget och Forumtorget men att kommunen som villkor för
                        upplåtelsen angav bl.a. att det erfordras tillstånd från berörd markägare.

## Utredning

Muntliga upplysningar inhämtades från polisintendenten CC, som hade
                        undertecknat tillståndsbeviset på polismyndighetens vägnar. CC uppgav därvid att
                        formuleringen av den aktuella texten under rubriken ”Särskilda villkor” i
                        tillståndsbeviset skall uppfattas som ett villkor från polismyndighetens sida att
                        sökanden, för att tillståndet skall gälla, skall inhämta markägarens tillstånd för att
                        nyttja de offentliga platserna.

                        Ärendet remitterades därefter till polismyndigheten för upplysningar och yttrande
                        över vad som hade framförts i AA:s och BB:s anmälan till JO.




 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                              www.jo.se
                                                                        Dnr 3891-2001     Sid 2 (5)




Polismyndigheten (länspolismästaren DD) kom in med ett remissvar enligt
följande.

## Bakgrund

Attac-Uppsala ansökte, hos Polismyndigheten i Uppsala, om tillstånd för allmän
      sammankomst, vilken skulle bestå i gatuteater, kör, talare, bokbord,
      flygbladsutdelning samt högtalarutsändning. Ansökan remitterades till Uppsala
      kommun. Ansökan beviljades av polismyndigheten 2001-03-12 och under särskilda
      villkor angavs att tillstånd från berörd markägare erfordrades för nyttjandet av
      Celsiustorget och Forumtorget. Handlingar rörande tillståndsärendet finns
      tillgängliga hos JO.

      Den rättsliga regleringen
      Polismyndighetens prövning av en tillståndsansökan görs utifrån ordnings- och
      säkerhetsaspekter. Enligt 2 kap. 10 § ordningslagen (1993:1617) får tillstånd till
      allmän sammankomst vägras endast om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen
      eller säkerheten vid sammankomsten.
      Innan en offentlig plats kan tas i anspråk skall polismyndigheten, enligt 3 kap. 2 §
      ordningslagen, inhämta yttrande från kommunen. Det betyder att kommunen har
      inflytande över polismyndighetens tillståndsprövning, i form av vetorätt. När den
      offentliga platsen helt eller delvis är enskild mark, finns dock ingen skyldighet för
      polismyndigheten att höra markägaren.
      Ordningslagen innehåller offentligrättsliga regler och är den lag, som i enlighet med
      2 kap. 12–14 § regeringsformen, anger i vilken form och inom vilka ramar mötes-
      och demonstrationsfriheten får begränsas. Mot dessa regler ställs den enskilda
      markägarens intresse av hur marken nyttjas. Det ankommer dock inte på
      polismyndigheten att göra en prövning utifrån markägarens synpunkter på hur hans
      egendom utnyttjas. Detta styrs i stället av civilrättsliga regler. Ordningsstadge-
      utredningen tog i sitt betänkande upp frågan huruvida även enskilda markägare
      skulle tillerkännas vetorätt enligt ordningslagen, men det ansågs att det skulle vara
      tidsödande för polismyndigheten att inhämta tillstånd från berörda markägare.
      Utredningen menade att det får ankomma på tillståndssökanden att inhämta
      erforderligt tillstånd (SOU 1985:24 s. 116 f. samt prop. 1992/93:210 s. 97 ff.).
      Däremot är det lämpligt att polismyndigheten i sitt beslut tar in en erinran om att det
      eventuellt kan krävas samtycke från markägaren för att disponera området. Det är
      dock inte möjligt för polismyndigheten att meddela tillstånd och uppställa som krav
      att markägaren skall ge sitt medgivande (JO 1975 s. 88 ff.). Polismyndigheten kan
      inte heller vägra tillstånd, även om det är känt för polismyndigheten att markägaren
      inte har lämnat sitt samtycke (JO 1974 s. 100 ff.).
      I de JO-avgöranden, som anges ovan, var situationen den att platsen var allmän
      enligt den numera upphävda allmänna ordningsstadgan och marken ägdes av enskild
      men förvaltades inte av en kommun.
      Lagstiftaren har uppenbarligen förutsatt att offentliga platser till största delen är
      kommunal mark. I förarbetena till ordningslagen nämns inte heller något om
      förhållandet då en kommun förvaltar en offentlig plats utomhus som ägs av enskild.

## Polismyndighetens bedömning

Celsiustorget i Uppsala ägs av Arostornet S:t Per AB och Forumtorget ägs av
      Fastighets AB Stadsgården. Det är dock svårt med en exakt gränsdragning, eftersom
      båda torgen angränsar till gågator, vilka ägs av Uppsala kommun. Dessutom svarar
      Uppsala kommun, enligt avtal med markägarna, för förvaltningen av torgen, i form
      av vinterväghållning, städning samt reparationer. Båda torgen har markvärme och
      markvärmenätet ägs av Uppsala kommun. Polismyndigheten menar att det är utrett
      att Uppsala kommun förvaltar Celsiustorget och Forumtorget. Eftersom Uppsala
      kommun förvaltar torgen ligger det i kommunens intresse att veta hur torgen
                                                                         Dnr 3891-2001     Sid 3 (5)



      används. Därför skall polismyndigheten, enligt 3 kap. 2 § ordningslagen, inhämta
      kommunens yttrande innan tillstånd ges för en offentlig tillställning.
      Polismyndighetens prövning av en ansökan om tillstånd för allmän sammankomst
      skall göras utifrån ordnings- och säkerhetsaspekter. Det är därför inte möjligt för
      polismyndigheten att i sin prövning av tillstånd t.ex. ta kontakt med enskild
      markägare. Eftersom Celsiustorget och Forumtorget förvaltas av kommunen, men
      ägs av enskilda markägare, är det därför lämpligt att ange i tillståndsbeslutet, att
      tillstånd från berörd markägare erfordras.
      Konsekvenserna av att torgen ägs av privata markägare kan bli att de själva har
      planerat att anordna någon aktivitet. Markägarna har inte i och med avtalet med
      Uppsala kommun avsagt sig möjligheten att utnyttja marken för egna aktiviteter
      eller, såvitt är känt för polismyndigheten, dispositionsrätten i de fall marken skall
      utnyttjas för en allmän sammankomst. Det har vid ett tillfälle inträffat att ägaren till
      Celsiustorget har hävdat ”bättre rätt” till marken för egen aktivitet, jämfört med
      utomståendes ansökan till polismyndigheten för en offentlig tillställning. Vid det
      tillfället löstes frågan i samförstånd så att ägaren till Celsiustorget kunde genomföra
      sin aktivitet. Det är därför av största vikt att sökanden vänder sig till markägaren för
      att försäkra sig om att platsen inte redan är upptagen.
      Villkoret ”Tillstånd från berörd markägare erfordras för nyttjandet av Celsiustorget
      och Forumtorget” skall ses som ett villkor, och utan detta villkor finns det risk för att
      tillståndsinnehavaren drabbas av en betydande olägenhet om markägaren planerar att
      genomföra en egen aktivitet under den tid tillståndet gäller. Villkoret kan inte heller
      anses vara till nackdel för tillståndsinnehavaren, eftersom denne annars får flytta på
      sig om markägaren själv behöver disponera marken.
BB yttrade sig över remissvaret.

Bedömning
Enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 och 4 regeringsformen (RF) är varje medborgare
gentemot det allmänna tillförsäkrad mötesfrihet och demonstrationsfrihet. Dessa
friheter får i viss utsträckning begränsas genom lag (2 kap. 12 § RF). Av 2 kap. 14
§ första stycket RF framgår att mötesfriheten och demonstrationsfriheten får
begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller
demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får dessa friheter begränsas endast av
hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot.

Med allmän sammankomst enligt ordningslagen (1993:1617) avses bl.a.
sammankomster som utgör demonstrationer eller som annars hålls för
överläggning, opinionsyttring eller upplysning i allmän eller enskild angelägenhet
samt andra sammankomster vid vilka mötesfriheten utövas (2 kap. 1 § första
stycket ordningslagen).

Allmänna sammankomster får inte utan tillstånd anordnas på offentliga platser (2
kap. 4 § ordningslagen). Polismyndigheten prövar frågor om tillstånd att anordna
allmänna sammankomster (2 kap. 8 § ordningslagen).

Tillstånd till en allmän sammankomst får enligt 2 kap. 10 § första stycket
ordningslagen vägras endast om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller
säkerheten vid sammankomsten eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara
omgivning eller med hänsyn till trafiken eller för att motverka epidemi.
Polismyndigheten får meddela de villkor som behövs för att upprätthålla ordning
och säkerhet vid sammankomsten (2 kap. 16 § andra stycket ordningslagen).
                                                                    Dnr 3891-2001    Sid 4 (5)




Polismyndigheternas prövning av tillståndsansökningar såvitt avser allmänna
sammankomster skall således grunda sig endast på ordnings- och
säkerhetssynpunkter i enlighet med vad som framgår av såväl regeringsformen som
ordningslagen.

Ordningslagen trädde i kraft den 1 april 1994 och ersatte allmänna ordningsstadgan
(1956:617) och lagen (1956:618) om allmänna sammankomster. Av beslut från JO
avseende tillstånd till allmänna sammankomster före ordningslagens ikraftträdande
framgår bl.a. följande. Polismyndigheten äger inte rätt att till grund för sitt beslut
lägga andra synpunkter än dem ifrågavarande lagstiftning avsett att reglera.
Polismyndigheten kan inte vägra att meddela tillstånd under påstående att
markägaren inte lämnat sitt samtycke till aktiviteten i fråga eftersom det inte ligger
inom polismyndighetens kompetensområde att pröva det rättmätiga i markägarens
vägran i detta hänseende. Av samma skäl är det även felaktigt att såsom ett villkor
för ett tillstånd uppställa krav på markägarens medgivande. Det är emellertid
lämpligt att i tillståndet inta en erinran om det ytterligare medgivande som kan
erfordras från markägarens sida eller från den myndighet som disponerar marken
(se JO 1974 s. 100 och 1975 s. 82 II). Dessa uttalanden har giltighet också i fråga
om tillämpningen av bestämmelserna om allmänna sammankomster i
ordningslagen.

Det kan således konstateras att polismyndigheten inte hade rättsligt stöd för att
ställa upp krav på tillstånd från berörd markägare som ett villkor för tillståndet till
de allmänna sammankomsterna. I den mån ett uttalande om krav på tillstånd från
markägaren anses påkallat bör detta i stället utformas som en upplysning till
sökanden.

I förevarande fall avsåg tillståndsbeviset, förutom allmän sammankomst, även
ianspråktagande av offentlig plats samt tillstånd enligt 10 § lokala
ordningsföreskrifter (gatuteater, kör, talare, bokbord, flygbladsutdelning samt
högtalarutsändning). Av utredningen framgår att polismyndigheten hade inhämtat
yttrande från kommunen i frågan om tillstånd att nyttja den offentliga platsen.

Enligt 3 kap. 1 § ordningslagen får en offentlig plats inom detaljplanelagt område
inte utan tillstånd av polismyndigheten användas på ett sätt som inte stämmer
överens med det ändamål som platsen har upplåtits för eller som inte är allmänt
vedertaget. Tillstånd behövs dock inte, om platsen tas i anspråk endast tillfälligt
och i obetydlig omfattning och utan att inskränka på någon annans tillstånd. Av 3
kap. 2 § ordningslagen följer att polismyndigheten skall inhämta yttrande från
kommunen innan tillstånd ges för att ta i anspråk en offentlig plats. Undantag
härifrån görs bl.a. när det är fråga om mark som inte förvaltas av kommunen.

Det framstår enligt min mening som mest naturligt att betrakta de i tillståndet
angivna aktiviteterna (gatuteater, kör, talare, bokbord, flygbladsutdelning samt
högtalarutsändning) som inslag i den allmänna sammankomsten (jfr JO 1975 s. 82
I). Frågor om tillstånd till allmän sammankomst regleras uttömmande i 2 kap.
ordningslagen. Det fanns därför inte någon anledning för polismyndigheten att
besluta särskilt i frågan om ianspråktagande av offentlig plats. Det saknades
                                                               Dnr 3891-2001   Sid 5 (5)




därmed också skäl för myndigheten att inhämta yttrande i denna fråga från
kommunen.
