# Kritik mot Länsstyrelsen i Stockholms län för att ha dröjt med att fatta beslut i en fråga om godkännande för anställning i ett auktoriserat bevakningsföretag

JO 2022-04-04 dnr 391-2020

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                        Sid
                                                                           2022-04-04                                        1 (6)
                                                                                                   391-2020
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Kritik mot Länsstyrelsen i Stockholms län för att ha dröjt med att fatta
                        beslut i en fråga om godkännande för anställning i ett auktoriserat
                        bevakningsföretag


                          Beslutet i korthet: Under en länsstyrelses handläggning av en fråga om
                          godkännande för anställning i ett auktoriserat bevakningsföretag kom det fram att den
                          person som var föremål för prövningen förekom i misstankeregistret. Efter att
                          Polismyndigheten meddelat att personen i fråga inte hade underrättats om
                          misstanken inom ramen för brottsutredningen avvaktade länsstyrelsen med
                          handläggningen för att kunna kommunicera uppgifterna om misstanken.
                          JO konstaterar att regelverket i princip inte ger länsstyrelsen något utrymme att
                          avvakta med att avgöra ett ärende om godkännande enbart för att det inte skett
                          någon underrättelse om brottsmisstanken inom ramen för brottsutredningen. JO anser
                          dock med hänsyn till de rättssäkerhetsintressen som kommunikationsskyldigheten i
                          förvaltningslagen syftar till att tillgodose att det ändå kan vara godtagbart att
                          länsstyrelsen avvaktar med handläggningen en kortare tid, om det kan ge
                          förutsättningar att kommunicera ett bredare material. Om den misstänkte inte bedöms
                          bli underrättad inom några veckor ser JO inte att länsstyrelsen kan vänta med att
                          driva ärendet vidare. Länsstyrelsen ska i stället så snart som möjligt vidta de
                          eventuella ytterligare utredningsåtgärder som krävs och sedan avgöra ärendet.
                          JO kritiserar Länsstyrelsen i Stockholms län för att ha dröjt med att fatta beslut i
                          frågan.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 14 januari 2020 förde AA fram klagomål
                        mot Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen) och anförde i huvudsak
                        följande. Commuter Security Group AB (CSG) ansökte i mars 2019 hos
                        länsstyrelsen om att hon skulle godkännas för anställning som väktare hos
                        företaget. Länsstyrelsen har fortfarande inte fattat beslut om ansökan. Hon anser
                        sig inte som olämplig eftersom hon inte är dömd för något brott. Om hon är
                        misstänkt för något brott bör hon få veta det.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                       www.jo.se
                                                                        Dnr 391-2020        Sid 2 (6)




Utredning
JO begärde inledningsvis in handlingar från bl.a. länsstyrelsen. Av dessa
framgår följande.

CSG:s ansökan om att AA skulle godkännas för anställning hos företaget kom
in till länsstyrelsen den 13 mars 2019. Under handläggningen av ansökan kom
det vid en registerkontroll fram att AA var skäligen misstänkt för brott som
kunde utgöra hinder för att godkänna henne för anställning. Länsstyrelsen
kontaktade Polismyndigheten för att få ytterligare underlag och besked om
huruvida det fanns hinder för att kommunicera uppgifterna. Polismyndigheten
svarade den 5 april 2019 att uppgifterna omfattades av
förundersökningssekretess och att AA inte hade delgetts misstanke om brott.

JO uppmanade därefter länsstyrelsen att yttra sig över anmälan.

Länsstyrelsen (länsöverdirektören BB) yttrade sig efter att berörda
befattningshavare fått tillfälle att lämna synpunkter. Yttrandet kom in till JO
den 31 mars 2020.

Länsstyrelsen uppgav inledningsvis att myndigheten för sin prövning av en
persons laglydnad och medborgerliga pålitlighet, i ärenden om godkännande av
personal, ska hämta in uppgifter som finns i Polismyndighetens belastnings- och
misstankeregister samt vissa uppgifter som behandlas hos Säkerhetspolisen.

Länsstyrelsen anförde, med hänvisning till Polismyndighetens föreskrifter och
allmänna råd om bevakningsföretag och bevakningspersonal (PMFS 2017:10,
FAP 573-1), att beslut om avslag på en ansökan med hänvisning till bristande
laglydnad ska grunda sig på ett lagakraftvunnet avgörande, exempelvis en dom
eller ett strafföreläggande, och att beslut om avslag med hänvisning till
bristande lämplighet ska grunda sig på exempelvis skälig misstanke om brott.

Länsstyrelsen redovisade följande om sina rutiner för handläggningen av
ärenden om godkännande.

      Handläggningsfristen på två veckor påbörjas när en ansökan är komplett. Det
      innebär att en ansökan från ett bevakningsföretag rörande en specifik person ska
      ha inkommit, ansökningsavgiften ska vara betald och personen ska ha samtyckt
      till registerkontroll.
      Om det vid kontroll i belastnings- och misstankeregister framkommer att
      personen är dömd eller skäligen misstänkt för brott som kan resultera i ett avslag
      på ansökan utgör detta sådana särskilda skäl som föranleder att prövningen inte
      behöver slutföras inom två veckor.
      Länsstyrelsen utreder brottet eller misstanken genom att inhämta exempelvis
      dom, strafföreläggande, förundersökningsprotokoll eller anmälan. Om det rör sig
      om en skälig misstanke om brott och förundersökningen är i ett skede där
      länsstyrelsen inte får ta del av ytterligare information och inte får kommunicera
      misstanken till personen på grund av sekretess så måste länsstyrelsen avvakta för
      att kunna komplettera utredningen och ha möjlighet att uppfylla
      kommuniceringsskyldigheten i 25 § förvaltningslagen. Att fatta beslut utan att ha
      kännedom om till exempel omständigheterna vid brottet och utan att ge personen
      tillfälle att yttra sig över material av betydelse för beslutet vore att eftersätta
                                                                     Dnr 391-2020       Sid 3 (6)




      rättssäkerheten i strid mot 9 § förvaltningslagen. Länsstyrelsen måste därför
      avvakta tills rättsväsendet bedömer att personen kan underrättas om misstanken.
Av länsstyrelsens yttrande och därtill bifogade handlingar framgick följande om
handläggningen. I april 2019 ansökte även Securitas Sverige AB om ett
godkännande för AA. Under handläggningen av ärendena var länsstyrelsen i
kontakt med Polismyndigheten vid ett flertal tillfällen och Åklagarmyndigheten
vid ett tillfälle för att få ytterligare information och utreda möjligheten att
skicka en underrättelse till AA. Den 20 februari 2020 meddelade
Polismyndigheten att länsstyrelsen fick underrätta AA om att hon var misstänkt
för brott och att hon kunde kontakta Polismyndigheten för mer information.
Länsstyrelsen skickade därför ut underrättelser till AA och de två ansökande
bevakningsföretagen den 25 februari 2020 bl.a. om att det vid
lämplighetsbedömningen kommit fram uppgifter som gjorde att länsstyrelsen
övervägde att avslå ansökningarna. AA underrättades även om att hon var
skäligen misstänkt för brott. Efter att AA och företagen fått tillfälle att yttra sig
avslog länsstyrelsen ansökningarna den 16 mars 2020 med hänvisning till
bristande lämplighet för anställning.

Länsstyrelsen uppgav avslutningsvis att myndigheten bedömde att det med
anledning av brottsmisstanken fanns sådana särskilda skäl att prövningen av
ansökningarna inte behövde slutföras inom två veckor och att länsstyrelsen
under handläggningen inväntade en möjlighet att uppfylla
kommunikationsskyldigheten i 25 § förvaltningslagen för att kunna fatta beslut
utan att eftersätta rättssäkerheten.

Rättslig reglering
Generella bestämmelser för handläggningen
Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt
utan att rättssäkerheten eftersätts (se 9 § förvaltningslagen).

En myndighet har ett utredningsansvar och ska se till att ett ärende blir utrett i
den omfattning som dess beskaffenhet kräver (se 23 § förvaltningslagen).

Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är
uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse
för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över
materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation i vissa
särskilt angivna fall. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar
som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen. (Se 25 §
förvaltningslagen.)

Enligt 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen hindrar inte sekretess att en
enskild som är part i ett ärende hos en myndighet och som på grund av sin
partsställning har rätt till insyn i handläggningen tar del av en handling eller
annat material i ärendet. En sådan handling eller ett sådant material får dock inte
lämnas ut till parten i den utsträckning det av hänsyn till allmänt eller enskilt
                                                                     Dnr 391-2020      Sid 4 (6)




intresse är av synnerlig vikt att en sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs.
I sådana fall ska myndigheten på annat sätt upplysa parten om vad materialet
innehåller i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta till vara sin
rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska
skydda.

Särskilda bestämmelser vid prövning av frågan om godkännande
All personal hos ett auktoriserat bevakningsföretag ska vara godkänd vid
prövning med avseende på laglydnad, medborgerlig pålitlighet samt lämplighet
i övrigt för anställning i ett sådant företag. Prövningen görs av länsstyrelsen. (Se
4 och 6 §§ lagen om bevakningsföretag.)

För länsstyrelsens prövning av en persons laglydnad och medborgerliga
pålitlighet ska myndigheten hämta in uppgifter som finns i belastningsregistret
eller misstankeregistret eller som behandlas hos Säkerhetspolisen med stöd av
lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område
eller lagen om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter. Om
prövningen avser en person som inte redan är anlitad av ett bevakningsföretag,
inhämtas uppgifterna ur belastningsregistret och misstankeregistret genom
direktåtkomst. (Se 10 § förordningen om bevakningsföretag m.m. och 3 kap.
14 § tredje stycket säkerhetsskyddslagen.)

En prövning enligt 4 § lagen om bevakningsföretag ska slutföras inom två
veckor, om inte särskilda skäl föranleder annat (se 11 § i den nämnda
förordningen).

Bedömning
Bevakningsföretagens ansökningar om godkännande av AA kom in till
länsstyrelsen i mars respektive april 2019. Vid en kontroll i misstankeregistret
kom det fram att AA var misstänkt för ett brott som kunde utgöra hinder för
godkännande. Den 5 april 2019 meddelade Polismyndigheten att AA inte
underrättats om misstanken inom ramen för brottsutredningen och att det rådde
förundersökningssekretess. Länsstyrelsen vidtog därefter under lång tid inga
andra handläggningsåtgärder än att höra av sig till Polismyndigheten och
Åklagarmyndigheten för att få besked om huruvida uppgiften om misstanken
kunde kommuniceras med AA i ärendena om godkännande.

Länsstyrelsen har motiverat uppehållet i handläggningen med att det inte gick
att kommunicera uppgiften om misstanken med AA på grund av sekretess.
Handläggningen återupptogs i slutet av februari 2020, efter att
Polismyndigheten lämnat besked om att AA kunde underrättas om
misstankarna. Länsstyrelsen fattade beslut i ärendena i mars 2020.

Jag har inga synpunkter på länsstyrelsens handläggning efter beskedet från
Polismyndigheten i februari 2020. Vad jag i stället kommer att uppehålla mig
vid är det förhållandet att länsstyrelsen avvaktade med handläggningsåtgärder
                                                                   Dnr 391-2020     Sid 5 (6)




efter Polismyndighetens besked i april 2019 om att AA inte var delgiven
misstanke och att det rådde förundersökningssekretess.

Misstankeregistret förs av Polismyndigheten och innehåller uppgifter om
personer som är skäligen misstänkta för brott (se 1 § lagen om
misstankeregister). För uppgifterna i registret gäller sekretess (se 18 kap. 1 §
första stycket 2 och 35 kap. 1 § första stycket 6 offentlighets- och
sekretesslagen). Om den misstänkte inte underrättats om misstanken inom
ramen för brottsutredningen gäller sekretess som regel också i förhållande till
den misstänkte själv.

En fråga om godkännande som anställd vid ett auktoriserat bevakningsföretag
har betydelse bl.a. för bevakningsföretagets planering och bemanning. Den har
givetvis också betydelse för möjligheten att arbeta och försörja sig för den som
ansökan avser. En utdragen handläggning kan alltså få flera negativa
konsekvenser, och det finns därför ett särskilt intresse av att handläggningen är
skyndsam. Huvudregeln om att prövningen ska vara slutförd inom två veckor
får ses i ljuset av det. Det allmänna skyndsamhetskravet i 9 § förvaltningslagen
innebär vidare att dröjsmål med handläggningen kan godtas endast om det är
absolut nödvändigt för att avgörandet ska vila på ett tillfredsställande underlag
(se JO 2009/10 s. 76).

Länsstyrelsen har ansvaret för att frågan om godkännande blir tillräckligt
utredd. Om den som ansökan avser förekommer i misstankeregistret är det en
omständighet som har betydelse för prövningen om godkännande. Länsstyrelsen
behöver hämta in så mycket information om misstanken som utredningsansvaret
kräver för att kunna bedöma om misstanken kan utgöra ett hinder mot
godkännande.

Om det inte har skett någon underrättelse om misstanken inom ramen för
brottsutredningen, måste länsstyrelsen ta ställning till om och hur någon
kommunicering enligt 25 § förvaltningslagen kan göras i godkännandeärendet.
Kommunikationsskyldigheten är vidsträckt men inte absolut. Att länsstyrelsen
anser att sekretesshänsyn inte gör det möjligt att kommunicera uppgiften om
misstanken är inte i sig något hinder mot att pröva frågan om godkännande. Det
finns för övrigt inga formella begränsningar för att ansöka på nytt om en
ansökan avslagits.

Regelverket ger alltså i princip inte något utrymme för länsstyrelsen att avvakta
med avgörandet enbart för att det inte har skett någon underrättelse om
misstanken inom ramen för brottsutredningen. De rättssäkerhetsintressen som
kommunikationsskyldigheten i förvaltningslagen syftar till att tillgodose medför
dock att det ändå kan vara godtagbart att länsstyrelsen avvaktar en kortare tid,
om det kan ge förutsättningar att kommunicera ett bredare material.

Om den misstänkte inte bedöms bli underrättad inom några veckor ser jag inte
att länsstyrelsen kan vänta med att driva ärendet vidare. Länsstyrelsen ska i
                                                                    Dnr 391-2020       Sid 6 (6)




stället så snart som möjligt vidta de eventuella ytterligare utredningsåtgärder
som krävs och sedan avgöra ärendet. Hur beslutet motiveras får avgöras med
beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet (se 32 § förvaltningslagen).

Jag vill också säga att det i realiteten innebär ett ställningstagande om att
misstanken avser brott av sådant allvar eller sådan art att den utgör ett hinder för
ett godkännande om länsstyrelsen avvaktar med att avgöra ärendet. Till skillnad
från ett avslagsbeslut kan det ställningstagandet inte överprövas av domstol,
trots att det påverkar både bevakningsföretaget och den enskilde på ett negativt
sätt. Vid en domstolsprövning görs det en ny prövning av misstankens allvar
och art.

Av utredningen i ärendet framgår att länsstyrelsen ansåg att misstanken mot AA
var ett hinder för att godkänna henne för anställning. Det har inte påståtts att
länsstyrelsen behövde någon ytterligare utredning i sak om misstanken för att ta
ställning till ansökningarna. Länsstyrelsen borde därför inte ha avvaktat med
handläggningen på det sätt som skedde efter Polismyndighetens besked i april
2019. Genom att inte vidta några egentliga handläggningsåtgärder förrän i
februari 2020 fördröjdes avgörandena med cirka tio månader. Länsstyrelsen
kritiseras för det.

Ärendet avslutas.
