# Bruket av engelskspråkiga e-postadresser i Regeringskansliet

JO 2010-02-19 dnr 3913-2009

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                       Sid
                                                                           2010-02-19             3913-2009                1 (4)
Justitieombudsmannen                                                                              3932-2009
Hans-Gunnar Axberger




                        Bruket av engelskspråkiga e-postadresser i Regeringskansliet


                          Beslutet i korthet: Utformningen av myndigheters e-postadresser ligger utanför det
                          kärnområde, där språklagen kräver att endast svenska får användas. Att en sådan adress
                          avfattats på engelska kan inte heller anses utgöra ett hinder mot den möjlighet att
                          kommunicera med svenska myndigheter på svenska som enligt språklagen ska finnas.
                          Men språklagen ålägger även det allmänna ett särskilt ansvar för det svenska språkets
                          användning och utveckling. Ansvarets räckvidd måste bl.a. vara beroende av vilken roll
                          och ställning en myndighet har. Regeringskansliet är därvid unikt. Just dess bruk av
                          enbart engelskspråkiga e-postadresser rimmar illa med det särskilda språkvårdsansvar
                          som från statens sida ställs på myndigheterna. Det har befunnits stå i strid med
                          språklagens krav.

## Bakgrund och utredning

I anmälningar till JO påtalades att Regeringskansliet enbart använder sig av
                        engelskspråkiga e-postadresser, t.ex registrator@primeminister.ministry.se.

                        Regeringskansliet anmodades att yttra sig över anmälningarna och ge sin syn på
                        huruvida myndighetens användande av enbart engelska e-postadresser stod i
                        överensstämmelse med språklagen. I sitt yttrande anförde Regeringskansliet
                        huvudsakligen följande.

                                  Departementen registrerade e-postadresser 1994. Vid denna tidpunkt fanns inte
                                  någon möjlighet att använda bokstäverna å, ä och ö i e-postadresser, varför valet föll
                                  på engelska e-postadresser. Sådana e-postadresser ansågs dessutom lämpliga vid
                                  internationella kontakter.
                                  Språklagen trädde i kraft den 1 juli 2009, samma dag som Sverige blev ordförande i
                                  EU:s ministerråd. Det har inte ansetts lämpligt att under pågående ordförandeskap
                                  göra några förändringar i Regeringskansliets e-post-adresser.
                                  Ett arbete kommer inom kort att inledas för att se över möjligheten att använda såväl
                                  det svenska som det engelska språket i Regeringskansliets e-postadresser.

## Rättslig reglering

Den 1 juli 2009 trädde språklagen i kraft. Språklagen innehåller bl.a. bestämmelser
                        om språkanvändning i offentlig verksamhet. Lagen stadgar att svenska är
                        huvudspråk i Sverige (4 §). Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma
                        språk, som alla i Sverige bosatta ska ha tillgång till och som ska kunna användas



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                       Dnr 3913-2009    Sid 2 (4)
                                                                           3932-2009




inom alla samhällsområden (5 §). Det allmänna har ett särskilt ansvar för att
svenskan används och utvecklas (6 §). Språket i domstolar,
förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig
verksamhet är svenska (10 §). Det sistnämnda är avsett att ge uttryck för vad som
sedan lång tid tillbaka gäller i Sverige, nämligen att de offentliga organen arbetar
på svenska, skriftligt såväl som muntligt (prop. 2008/09:153 s. 48).

Lagstiftaren kan på särskilda områden besluta om andra principer. Det framgår av
lagens 3 §. Där stadgas att om en annan lag eller en förordning innehåller någon
bestämmelse som avviker från språklagen, gäller den bestämmelsen. Men
språklagens krav utgör alltså huvudregler, som ska tillämpas så länge det inte finns
undantag i lag eller förordning.

Innebörden av att svenska är huvudspråk i Sverige utvecklas i förarbetena (prop.
2008/09:153 s. 17):

      Som huvudspråk ska svenskan vara det samhällsbärande språket i Sverige. Konkret
      innebär det att all offentlig verksamhet bygger på svenska språket. Lagar stiftas och
      publiceras på svenska, handläggningsspråket vid förvaltningsmyndigheter och
      domstolar är svenska och kommunikation med myndigheterna kan alltid ske på
      svenska. Beslut och andra viktigare handlingar som ska expedieras upprättas som
      huvudregel på svenska och information tillallmänheten om offentlig verksamhet
      finns alltid på svenska.
      –––
      Denna roll som svenska språket har i samhället betyder att det ska vara tillräckligt
      för den som verkar och bor i Sverige att behärska svenska för att kunna delta i
      samhällslivet och ta tillvara sina rättigheter och fullgöra sinaskyldigheter. Den
      enskilde ska alltså kunna utgå från att han eller hon vid kontakter med myndigheter
      alltid har möjlighet att kommunicera – muntligt och skriftligt – på svenska.
I förarbetena anförs vidare att det svenska språket, för att kunna fylla funktionen
som huvudspråk och därmed vara samhällets gemensamma språk, måste användas
och utvecklas inom alla samhällsområden. Med den roll som det allmänna har i
samhället är det därför ytterst viktigt att det allmänna i sin verksamhet ger en tydlig
signal om att svenskan är samhällets gemensamma språk (prop. 2008/09:153
s. 18 f.).

Konkret innebär det allmännas särskilda ansvar för att svenska språket används och
utvecklas bl.a. att svenska ska användas i stället för andra språk när det är möjligt
med hänsyn till verksamheten och att åtgärder ska vidtas för att förhindra att
svenska språket tappar mark inom alla de områden som omfattas av offentlig
verksamhet (prop. 2008/09:153 s. 19).

Efter att vissa remissinstanser under lagstiftningsprocessen hade framfört att det
var oklart vad det allmännas ansvar innebär uttalade regeringen följande (prop.
2008/09:153 s. 19 f.):
                                                                        Dnr 3913-2009        Sid 3 (4)
                                                                            3932-2009




      Behovet av insatser för att värna svenskan som huvudspråk skiftar ... mellan olika
      sektorer av samhället. Därför är det inte möjligt att i lagen närmare precisera vad
      ansvaret innebär.
      Vår bedömning är alltså att detaljerade åtgärder inte primärt bör komma till stånd
      genom lagstiftning, men att det allmänna bör ges ett särskilt ansvar för att det
      svenska språket fortsatt används och utvecklas. Myndigheter och andra offentliga
      organ där behov av åtgärder kan finnas bör analysera den egna verksamheten och
      komma fram till hur de i det löpande arbetet ska leva upp till sitt ansvar att värna
      svenskan som vårt huvudspråk.

Bedömning
Av ett tidigare JO-beslut som gällde tillämpning av språklagen framgår bl.a.
följande.

Det går att urskilja två tydliga utgångspunkter i språklagens regler om det svenska
språkets ställning. Den första är att svenskan är vad som kan betecknas som
förvaltningsspråk och ska användas i det allmännas kärnverksamheter, det s.k.
kärnområdet. Regleringen är tvingande; här får andra språk inte användas.
Kärnområdet omfattar sådana förfaranden och allmänna handlingar som är av
särskilt stor betydelse inom den offentliga verksamheten, såsom den politiska
beslutsprocessen, domstolsförhandlingar, domar, protokoll, beslut, föreskrifter,
verksamhetsberättelser och andra dokument av liknande karaktär. Den andra
utgångspunkten är att svenskan såsom huvudspråk härutöver ska kunna användas
inom alla samhällsområden.

Utanför kärnområdet är regleringen avsedd att vara flexibel. Det innebär dock inte
att myndigheter kan göra fria lämplighetsöverväganden; huvudregeln är att svenska
ska användas.

Intresset av att utanför kärnområdet använda ett annat språk måste alltid vägas mot
det allmännas ansvar för det svenska språkets användning och utveckling.
Undantag från språklagens krav ska motiveras av sakliga skäl. De får inte sträcka
sig längre än vad som är nödvändigt i det särskilda fallet. Enbart det förhållandet
att användandet av ett annat språk kan te sig bekvämt eller rationellt från den
enskilda myndighetens synpunkt är inte tillräckligt.

Beträffande Regeringskansliets e-postadresser gör jag följande bedömning.

Utformningen av en myndighets e-postadress får anses ligga utanför kärnområdet.
Även om en på engelska avfattad e-postadress i någon mån kan försvåra för den
som inte behärskar engelska att kommunicera med en myndighet är svårigheten
inte alls så betydande att den i sig kan anses utgöra ett hinder för den enskilde att
använda svenska vid kontakter med myndigheten. Språklagen innebär alltså
generellt sett inte ett förbud för myndigheter att ha e-postadresser på främmande
språk. Lagen innefattar emellertid ett allmänt krav på att, enkelt uttryckt, en
myndighet så långt möjligt ska använda svenska. Kravets räckvidd skiftar som
framgått mellan olika sektorer av samhället (se ovan om den rättsliga regleringen).
                                                                   Dnr 3913-2009   Sid 4 (4)
                                                                       3932-2009




Det särskilda ansvaret för att svenskan används och utvecklas (6 § språklagen)
måste enligt min mening vara beroende bl.a. av vilken roll och ställning
myndigheten har.

Regeringskansliet har självfallet en vidsträckt internationell kontaktyta, där
engelskspråkiga e-postadresser kan underlätta arbetet. Emellertid torde en minst
lika betydande del av de e-postmeddelanden som sänds till kansliet komma från
svenskspråkiga avsändare. Regeringskansliet har vidare en unik ställning i det
svenska stats- och samhällslivet. Det är uppenbart att just dess bruk av
engelskspråkiga e-postadresser stämmer illa överens med det särskilda ansvar som
från statens sida ålagts myndigheterna för det svenska språkets användning och
utveckling. I detta sammanhang vill jag även erinra om regeringens uttalanden i
språklagens förarbeten angående vikten av att det allmänna i sin verksamhet ger en
tydlig signal om att svenskan är samhällets gemensamma språk.

Mot den bakgrunden och då det inte synes föreligga några större svårigheter,
varken av tekniskt eller av annat slag, att införa och använda även svenskspråkiga
e-postadresser framstår Regeringskansliets bruk av enbart engelska adresser
sammanfattningsvis inte som förenligt med språklagen.

Det yttrande Regeringskansliet avgett till JO får tolkas så att man där och såvitt
angår principfrågan inte är av någon annan uppfattning än den jag nu gett uttryck
för. Det ursprungliga skälet till att adresserna avfattades på engelska synes bl.a. ha
haft att göra med tidigare rådande tekniska förutsättningar. Att någon översyn inte
gjorts under senare tid hänger samman med Regeringskansliets verksamhet under
Sveriges tid som ordförandeland i EU andra halvåret 2009. Eftersom några
begränsningar av det slaget inte längre tycks föreligga finns det inga hinder mot att
en anpassning till språklagen sker. Att döma av vad som anförts från
Regeringskansliets sida torde ett sådant arbete numera vara inlett. Det finns alltså
skäl att utgå från att problemet är på väg att lösas. Ärendet hos JO kan därmed
avslutas.
