# Långsam handläggning av ett dispositivt tvistemål vid en tingsrätt

JO 2001-05-29 dnr 3942-2000

BESLUT
                                                                      Datum             Dnr                     Sid
                                                                      2001-05-29        3942-2000              1 (3)
Chefsjustitieombudsmannen
Claes Eklundh




                        Långsam handläggning av ett dispositivt tvistemål vid en tingsrätt

## Anmälan

AA begärde, i egenskap av förvaltare för BB, att JO skulle granska
                        handläggningstiden i ett tvistemål vid Stockholms tingsrätt i vilket BB var kärande.
                        Målet var anhängiggjort 1995 och hade, när anmälan kom in till JO i november
                        2000, ännu inte satts ut till huvudförhandling.

## Utredning

Dagboksbladet och akten i målet infordrades och granskades. Muntliga
                        upplysningar inhämtades också från tingsrätten. Vid granskningen framkom bl.a.
                        följande.

                        I en ansökan om stämning, som kom in till tingsrätten den 10 november 1995 och
                        som därefter kompletterades, yrkade BB att CC och DD skulle utge vissa belopp
                        och vissa aktier till henne. Grunden för talan är i huvudsak att CC är
                        skadeståndsskyldig i första hand enligt bestämmelserna i 18 kap. handelsbalken, på
                        grund av att han inte hade fullgjort sin redovisningsskyldighet för ett
                        sysslomannauppdrag avseende förvaltning m.m. av ett dödsbo, och i andra hand på
                        grund av brottslig gärning. Beträffande DD är grunden för talan i första hand att
                        hon enligt allmänna rättsgrundsatser är återbetalningsskyldig för kontanter
                        respektive återbäringsskyldig för aktier som hon uppburit eftersom hon inte haft
                        någon fordran som berättigat henne att erhålla pengarna respektive aktierna. I andra
                        hand har framförts påstående om skadeståndsskyldighet på grund av brott.

                        Tingsrätten utfärdade stämning den 1 mars 1996. Svarandena bestred käromålet
                        och åberopade bl.a. att kärandens talerätt var preskriberad. I april 1997 hölls en
                        muntlig förberedelse. Därefter hade skriftväxling förekommit mellan parterna, och
                        tingsrätten meddelade i juli 1998 beslut i frågor om mellandom och
                        redovisningsskyldighet. Skriftväxlingen hade sedan fortsatt. I november 2000
                        meddelade tingsrätten beslut i frågor beträffande mellandom, deldom och edition.

                        Ärendet remitterades till tingsrätten med begäran om upplysningar och yttrande
                        över anledningen till att målet ännu inte var avgjort.




 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                            www.jo.se
                                                                     Dnr 3942-2000    Sid 2 (3)




Tingsrätten (lagmannen EE) inkom med ett yttrande till vilket var fogat yttranden
från nuvarande rotelinnehavaren rådmannen FF och chefsrådmannen på
avdelningen GG.

I ett beslut den 29 maj 2001 anförde chefsJO Eklundh bl.a. följande.

Bedömning
Rätten har skyldighet att se till att handläggningen av ett mål inte i onödan drar ut
på tiden. Enligt 42 kap. 6 § tredje stycket rättegångsbalken (RB) skall rätten driva
förberedelsen med inriktning på ett snabbt avgörande av målet. Bestämmelsen är
en kodifiering av en redan tidigare gällande princip om att ansvaret för att målets
handläggning fortskrider ligger på rätten (Fitger, Rättegångsbalken, del 3, s.
42:22). Rätten fullgör sina förpliktelser i detta hänseende genom formell
processledning som består i olika åtgärder för att styra processens yttre förlopp.

Under förberedelsen skall rätten allt efter målets beskaffenhet verka för att
tvistefrågorna blir klarlagda och att parterna anger allt som de vill åberopa i målet.
Rätten skall genom frågor och påpekanden försöka avhjälpa otydligheter och
ofullständigheter i parternas framställningar (42 kap. 8 § andra stycket RB). Rätten
får vidare bestämma att olika frågor eller olika delar av målet skall behandlas var
för sig under förberedelsen (42 kap. 8 § tredje stycket RB). När ett skriftligt
svaromål har kommit in till rätten, skall sammanträde hållas så snart som möjligt,
om det inte med hänsyn till målets beskaffenhet är lämpligare med fortsatt
skriftväxling (42 kap. 9 § tredje stycket RB). Presumtionen är alltså att
förberedelsen skall vara muntlig sedan skriftligt svaromål inkommit.

För att kunna fullgöra sin skyldighet att driva målet till ett snabbt avgörande har
rätten till sitt förfogande ett flertal verktyg. Här kan nämnas reglerna om
frågeförteckning, om s.k. stupstocksföreläggande och om sammanfattning av
parternas ståndpunkter (42 kap. 14, 15 och 16 §§ RB). Sedan den 1 juli 2000 har
rätten vidare enligt 42 kap. 15 a § RB möjlighet att meddela parterna att
förberedelsen skall anses avslutad vid en viss senare tidpunkt och att parterna
därefter kan åberopa nya omständigheter och nya bevis endast under vissa särskilda
förutsättningar.

Det kan sammanfattningsvis konstateras att det är av stor vikt att en domare agerar
med fasthet vid utövandet av den formella processledningen och att han eller hon
hela tiden är aktiv under förberedelsen (Fitger, Rättegångsbalken, del 3, s. 42:22).

Handläggningen av det här aktuella målet vid tingsrätten har nu pågått i fem och ett
halvt år. Under förberedelsen har endast ett sammanträde hållits. I övrigt har
förberedelsen varit skriftlig. Denna har i flertalet fall bestått i att tingsrätten har
sänt över inkomna inlagor från det ena ombudet till motpartsombudet med
föreläggande att inkomma med skriftligt yttrande inom viss angiven tid.

FF, som tog över handläggningen av målet den 1 januari 1999, har upplyst att
målet inte är utsatt till huvudförhandling eftersom rätten har haft att ta ställning till
vissa handläggningsfrågor rörande redovisningsskyldighet, edition och mellandom.
                                                                    Dnr 3942-2000   Sid 3 (3)




Beslut i frågor om edition, deldom och mellandom meddelades den 24 november
2000. Samtidigt förelades kärandeombudet att senast den 15 december 2000
inkomma med slutlig bevisuppgift. Det har vidare upplysts att kärandeombudet nu
har drabbats av allvarlig sjukdom och därför begärt sitt entledigande som
rättshjälpsbiträde för käranden.

FF har anfört att handläggningen av målet har varit tidsödande på grund av dettas
omfattning och vad målet rör. Ombuden har vid flera tillfällen ändrat sina yrkanden
i handläggningsfrågor, varvid kommunikation har varit nödvändig. De anstånd som
förekommit har enligt FF beviljats på goda grunder, bl.a. sjukdom. Det som enligt
hans uppfattning har varit den enskilt största bidragande orsaken, utöver anstånden,
till tidsåtgången är att ett stort antal inlagor har getts en utformning som medfört ett
tidsödande arbete bara för att man överhuvudtaget skulle kunna förstå dem.

EE har framhållit att målet är omfattande och komplicerat och inrymmer olika
processuella frågor som först behövt lösas. Hon har vidare anfört att det är svårt att
se att någon försummelse skulle ligga tingsrätten till last.

Som har framhållits i det föregående ankommer det på rätten att se till att målen
förs fram till avgörande. Vilka krav som härvid ställs på domarens formella
processledning beror bl.a. på målets karaktär och på det sätt på vilket parterna utför
sin talan. I fråga om det här aktuella målet framgår att parternas inlagor inte har
varit helt lättillgängliga, att ombuden vid flera tillfällen har ändrat sina yrkanden i
handläggningsfrågor och att ett stort antal anstånd har begärts. Det är uppenbart att
en omfattande och komplicerad tvist kräver särskilda insatser i fråga om
processledning för att förberedelsen skall kunna drivas snabbt, koncentrerat och
effektivt. Enligt min mening har tingsrätten inte uppfyllt detta krav. Det finns
anledning att anta att handläggningstiden hade kunnat förkortas i förhållande till
vad som nu blivit fallet, om rätten i större utsträckning hade tillämpat en ordning
med muntlig förberedelse i syfte bl.a. att få klarhet om parternas ståndpunkter.

Det förhållandet att ett ombud insjuknar är ägnat att fördröja handläggningen. Detta
är emellertid självfallet någonting som tingsrätten inte kan lastas för.
