# Allvarlig kritik mot Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd för att domstols beslut om umgängesstöd inte verkställts

JO 2013-03-21 dnr 3946-2011

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                    Sid
                                                                          2013-03-21               3946-2011             1 (5)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Allvarlig kritik mot Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd för att
                        domstols beslut om umgängesstöd inte verkställts


                          Beslutet i korthet: Tingsrätten hade med stöd av 6 kap. 15 c § föräldrabalken beslutat
                          om umgänge mellan dotter och far i närvaro av en person utsedd av stadsdelsnämnden
                          (umgängesstöd). På grund av att fadern var dömd för misshandel av barnets mor valde
                          nämnden att inte utse någon person att utföra uppdraget. JO konstaterar att nämnden
                          haft en rent verkställande roll och att nämnden agerat i uppenbar strid med
                          bestämmelsen om umgängesstöd i föräldrabalken. I beslutet framhålls att det är av
                          grundläggande betydelse att det som domstol har bestämt följs av de myndigheter som
                          ska verkställa beslutet. Nämnden får allvarlig kritik för att tingsrättens beslut inte verk-
                          ställts.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot Hägersten-Liljeholmens
                        stadsdelsnämnd i Stockholms kommun. Klagomålen rörde att nämnden vägrat att
                        verkställa ett beslut från domstol om umgänge mellan AA och hans dotter BB, född
                        2009. Skälet till nämndens vägran var att AA dömts för misshandel av sin f.d.
                        hustru (barnets mor).

                        Till anmälan var fogat vissa handlingar, bl.a. ett protokoll från Södertörns tingsrätt
                        daterat den 27 april 2011. I protokollet var intaget ett interimistiskt beslut enligt
                        vilket BB skulle ha rätt till umgänge med AA två timmar varje onsdag i
                        förvaltningens ”barnrum” i närvaro av en person utsedd av stadsdelsnämnden
                        (umgängesstöd). Vidare framgick att nämnden dessförinnan hade yttrat sig
                        angående förutsättningarna för umgänge med umgängesstöd.

## Utredning

Inledningsvis inhämtades skriftliga upplysningar från stadsdelsförvaltningen.
                        Vidare inhämtades förvaltningens utredning i fråga om vårdad, boende och
                        umgänge samt förvaltningens yttranden till tingsrätten i fråga om umgängesstöd.

                        Därefter anmodades nämnden att inkomma med utredning och yttrande över vad
                        som anförts i anmälan. Nämndens sociala delegation beslutade att som sitt yttrande
                        översända en skrivelse upprättad av biträdande enhetschefen CC. Av skrivelsen
                        framgick bl.a. följande.


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                        Dnr 3946-2011      Sid 2 (5)




      ---
      Familjerätten vid Hägersten Liljeholmens stadsdelsförvaltning fick 2011-03-16
      begäran om yttrande gällande umgängesstöd FB 6 Kap.15 § av Södertörns Tingsrätt.
      Socialtjänsten skall i dessa inte göra någon bedömning av lämpligheten av umgänge
      utan, enligt den nya lagstiftningen FB 6 Kap 15 c § 2 st, endast yttra sig om de
      praktiska förutsättningarna som finns för genomförandet av umgänget t.ex. tid,
      plats och personalresurser. Hägersten Liljeholmens Stadsdelsförvaltning uppgav i
      yttrande till Tingsrätten 2011-03-28 de generella förutsättningar som förvaltningen
      har gällande umgängesstöd. Utifrån att det av handlingarna framgick att våld
      förekommit, informerades Tingsrätten också om, att i ärenden där det förekommit
      våld eller hot om våld har förvaltningen inga möjligheter att tillsätta
      umgängesstöd. Detta utifrån svårigheter att rekrytera någon som åtar sig ett sådant
      uppdrag och utifrån förvaltningens ansvar för uppdragstagares säkerhet.
      Tingsrätten fattade trots förvaltningens yttrande beslut om umgänge på
      Stadsdelsförvaltningens kontor. Biträdande enhetschef var då, 2011-04- 29 i kontakt
      med Tingsrätten och framförde att förvaltningen inte hade möjlighet att verkställa
      ett sådant beslut med ovan angivna skäl. Tingrätten uppgav i samtal per telefon
      2011-05-06 att de ej kom att ändra beslutet utan hänvisade socialtjänsten till att
      kontakta parternas ombud och informera dem om att verkställighet ej var möjlig.
      Tingsrätten menade att parterna ånyo fick vända sig till Tingsrätten om de eller
      någon av dem var missnöjda med beskedet. 2011-05-09 meddelades faderns ombud
      om detta.
      Fadern vände sig då till Tingsrätten och menade att förvaltningen vägrade verk-
      ställighet. Tingsrätten inhämtade åter yttrande från förvaltningen vilken svarade
      2011-06-14. I detta yttrande tydliggjordes att förvaltningen inte vägrade verk-
      ställighet men att det som tidigare påtalats inte fanns möjlighet att verkställa ett
      sådant beslut. Vidare tydliggjordes det att då det gäller ärenden/mål där det
      förekommit våld eller hot om våld är det inte möjligt att hitta umgängesstödjare
      som åtar sig ett sådant uppdrag samt benämnde också att förvaltningen har ansvar
      för uppdragstagarens säkerhet.
      Tilläggas skall att familjerätten under samma tidsperiod också fått i uppdrag av
      Tingsrätten att genomföra vårdnad-, boende- och umgängesutredning enligt FB 6:20
      vilken avslutades 2011-08-22 och där utredare kom fram till bedömningen att
      avvakta med umgänge mellan far och dotter.
      I Stockholms stads föreslagna reviderade riktlinjer "Vårdnad, boende, umgänge och
      namn", vilka för närvarande är ute på remiss, framgår att; "En generell för-
      utsättning är även att umgängesstöd inte är vare sig lämpligt eller möjligt att
      verkställa när det förekommit våld, hot om våld eller övergrepp mot barnet eller
      någon annan familjemedlem". De nya reviderade riktlinjerna är framarbetade av
      Stockholms stads juridiska avdelning tillsammans med Socialtjänstförvaltningen
      Stockholm stad.
      Handläggningen vid Hägersten Liljeholmens stadsdelsförvaltning är således i linje med de
      nya föreslagna riktlinjerna.
Mot bakgrund av uppgifterna i nämndens yttrande hemställde JO att social-
förvaltningen i Stockholms kommun skulle inkomma med synpunkter rörande de
principiella frågorna om socialtjänstens skyldighet att verkställa domstols beslut
om umgängesstöd och hur socialtjänsten bör arbeta för att ett förordnande om
umgängesstöd ska kunna verkställas.

Socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande sociala frågor, kom in med
ett yttrande upprättat av tf. avdelningschefen DD och utredaren EE. Av yttrandet
framgick följande.
                                                                                 Dnr 3946-2011        Sid 3 (5)




      JO har begärt ett yttrande från förvaltningen angående de principiella frågorna om
      socialtjänstens skyldighet att verkställa domstols beslut om umgängesstöd och hur
      socialtjänsten bör arbeta för att ett förordnande om umgängesstöd ska kunna verkställas.
      Lagstiftaren har uttryckt att det är barnets intresse av umgänge med en förälder som ska
      styra domstolens behovsbedömning. Den nya bestämmelsen innebär en skyldighet för
      socialnämnden att verkställa domstolens beslut och avses tydliggöra ansvarsfördelningen
      mellan domstol och socialnämnd. Umgängesstöd ska begränsas till situationer när det ur
      barnets synvinkel är befogat. Om behovet av umgängesstöd är ett behov som en förälder
      har ska det även fortsättningsvis prövas enligt socialtjänstlagen efter en sedvanlig utred-
      ning. Situationer där behovet av stöd förväntas kvarstå lång tid ska inte ingå. Domstolens
      beslut ska inte överprövas av socialtjänsten.
      En utgångspunkt för de föreslagna riktlinjerna är att säkerställa att staden följer de
      grundläggande principerna i FN:s Barnkonvention och säkerställer att barnets bästa är
      styrande i all handläggning och alla beslut.
      När socialtjänsten får ett yttrande från domstolen med en fråga om umgängesstöd kan
      erbjudas förutsätter detta att barnets behov av stöd i umgänget på något sätt är känt för
      socialtjänsten. Att enbart yttra sig om själva resurstillgången är knappast ändamålsenligt.
      Att vara ett stöd vid umgänge är ett kvalificerat uppdrag som kräver specialkompetens
      och dessa personer rekryteras vanligtvis för varje särskilt uppdrag och barn. Stadsdels-
      förvaltningarna har svårigheter med att rekrytera kontaktpersoner till alla typer av
      uppdrag och har inte något förråd av kontaktpersoner.
      Trots att socialtjänsten vid besvarandet av ett yttrande om umgängesstöd inte har att yttra
      sig om lämpligheten kräver ett svar på en sådan fråga en viss kännedom om barnet och
      föräldern. En person som utses av stadsdelsförvaltningen måste vara kvalificerad för att
      kunna vara ett stöd för det specifika barnet och dess förälder. Att inte i någon mån
      bedöma lämpligheten hos den person som ska utses samt tidsåtgång, lokalfrågan och
      säkerheten för uppdragstagaren vore oansvarigt.
      Det framkommer av förarbetena att umgängesstöd alltid ska utgå från barnets behov och
      rätt till umgänge, inte förälderns rätt och behov av sitt barn. Det framkommer även att
      umgängesstöd inte ska användas i situationer när det kan förekomma övergrepp eller hot
      om bortförande. Detta har staden i riktlinjerna tolkat genom ett principiellt ställnings-
      tagande att när vi har kännedom exempelvis genom en tidigare utredning enligt 11 kap l,
      2§§ SoL om att barnet har levt med våld kan det anses utgöra hinder för verkställighet.
      Det är ofrånkomligt att bedömningen av vad som är barnets bästa kan skilja sig åt.
      När familjerätten på tingsrättens begäran har gjort en utredning av hur umgänget
      bäst kan utformas utifrån barnets bästa bör det inte uppstå några större svårigheter.
      Däremot har det visat sig att domstolarna ofta beslutar om umgängesstöd i interimistiska
      situationer då barnet inte är tidigare känt hos socialnämnden vilket inte lagstiftaren har förutsett.
      Det har därför uppstått ett behov av att tydliggöra socialtjänstens gränser gentemot
      domstolen. Socialnämnden ska rätta sig efter domstolens beslut och verkställa det.
      Samtidigt är resurserna inte oändliga och vid uppenbara tveksamheter om beslutet är
      för barnets bästa måste socialtjänsten göra en egen bedömning. I dessa fall krävs att
      socialtjänsten omedelbart vänder sig till domstolen för en diskussion om möjligheten
      att verkställa beslut. De föreslagna riktlinjerna avser att förtydliga socialtjänstens
      mandat och underlätta en likartad handläggning över hela staden.
AA kommenterade förvaltningens yttrande.

Tingsrättens dom den 20 februari 2012 i tvistemålet rörande vårdnad och umgänge
inhämtades.

Bedömning
Nämnden har inte verkställt tingsrättens interimistiska beslut att BB skulle ha
umgänge med AA med umgängestöd. Som skäl för detta har nämnden hänvisat till
                                                                    Dnr 3946-2011       Sid 4 (5)




det stadsgemensamma ställningstagandet att inte tillhandahålla umgängesstöd
när det förekommit hot eller våld mot barnet eller någon annan familjemedlem.
Vidare har nämnden åberopat praktiska besvär med att hitta någon som kan
fullgöra uppdraget att medverka vid umgänget.

Rättslig reglering
Jag vill till en början uppehålla mig något vid den rättsliga regleringen av
umgängesstöd samt domstolens respektive socialnämndens roller vid handläggning
av och beslut i sådana frågor.

Bestämmelsen om umgängesstöd finns i 6 kap. 15 c § föräldrabalken och har
följande lydelse.

      När rätten beslutar om umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans
      med, får rätten, om barnet har behov av det, besluta att en person som utses av
      socialnämnden ska medverka vid umgänget (umgängesstöd). Ett beslut om
      umgängesstöd ska gälla för en viss tid.
      Innan ett beslut om umgängesstöd meddelas ska rätten inhämta yttrande från
      socialnämnden.
      Socialnämnden ska efter rättens beslut om umgängesstöd utse en viss person att
      medverka vid umgänget.
      Socialnämnden ska följa upp hur umgänget fungerar och verka för att stödet inte
      består längre än nödvändigt.
En viktig utgångspunkt är att bestämmelsen innebär att domstolens beslut om
umgängesstöd är en del av beslutet om umgänge. När domstolen har förordnat om
umgängesstöd är det därför nödvändigt att en av socialnämnden utsedd person
medverkar för att umgänge mellan barnet och föräldern ska komma till stånd.

Det är domstolen som bestämmer om umgänge ska ske med umgängesstöd.
Barnets bästa ska var avgörande vid domstolens prövning. I det yttrande som rätten
ska inhämta från socialnämnden ska nämnden ange om det tänkta umgänget är
praktiskt genomförbart, men inte sin inställning i fråga om lämpligheten av
umgänget. Domstolen är inte bunden av det som nämnden anför (se prop.
2009/10:192 s. 30).

När domstolen har förordnat om umgängesstöd är socialnämnden skyldig att utse
en person att medverka vid umgänget. I förarbetena beskrivs nämndens befattning
med saken som en ”ren verkställighetsåtgärd” i enlighet med vad domstolen har
bestämt (se a. prop. s. 14).

Genom regleringen i föräldrabalken har lagstiftaren således skapat en tydlig
ansvarsfördelning: Domstolen beslutar om umgänge med umgängesstöd och social-
nämnden verkställer domstolens beslut. Bestämmelsen gäller oavsett om det är
fråga om ett interimistiskt eller ett slutligt avgörande i umgängesfrågan.

Nämndens handläggning i det aktuella fallet
Uppgifter om hot eller våld ska naturligtvis ges tillräcklig uppmärksamhet i
frågor som rör barn. Om ett barn riskerar att utsättas för skadliga åtgärder från
                                                                 Dnr 3946-2011      Sid 5 (5)




en förälder är umgängesstöd inte något alternativ. Det har emellertid varit en
fråga för tingsrätten ensam att pröva om umgänge med umgängesstöd varit
förenligt med BB:s bästa. Tingsrätten har kommit fram till att så var fallet. Det
har inte funnits något utrymme för nämnden att i sin verkställande roll låta sin
egen uppfattning om lämpligheten av rättens beslut styra frågan om en person
skulle utses för att medverka vid umgänget. Nämnden skulle i stället ha respekterat
tingsrättens beslut och utsett en sådan person.

Det är alltså en skyldighet för nämnden att verkställa domstolens beslut om
umgängesstöd, dvs. utse en viss person att fungera som sådant stöd. Av detta följer
att nämnden måste organisera sin verksamhet så att nödvändiga resurser kan
tillhandahållas oavsett skälet till att rätten funnit att umgängesstöd är nödvändigt.
Bestämmelsen om umgängesstöd trädde i kraft den 1 augusti 2010. Jag kan i och
för sig ha förståelse för att det inledningsvis kan ha varit svårt att rekrytera
personer till sådana uppdrag. Vid tiden för nu aktuellt umgänge borde dock
eventuella sådana problem ha varit lösta.

Nämnden har pekat på sitt ansvar för säkerheten för de personer som åtagit sig att
medverka vid umgänget. Ett umgängestillfälle ska naturligtvis inte äga rum om det
finns grund för att anta att umgänget skulle vara förenat med risker för den
personens säkerhet. I det här fallet har nämnden emellertid inte lagt fram någon
omständighet som tyder på att AA skulle uppträda våldsamt eller olämpligt mot
den som hade uppdraget. Enbart den omständigheten att AA var dömd för
misshandel mot sin tidigare hustru utgör givetvis inte ett skäl för nämnden att inte
verkställa domstolens beslut om umgängesstöd. Jag tvingas konstatera att det som
nämnden anfört i denna del är svårbegripligt och ger intryck av att nämnden inte
insett innebörden av det uppdrag som nämnden har när det gäller att verkställa ett
beslut eller en dom. Det finns skäl att se allvarligt på nämndens agerande att inte
ens försöka verkställa tingsrättens förordnande.

Avslutande synpunkter
Det är av grundläggande betydelse att det som domstol har bestämt följs av de
myndigheter som ska verkställa beslutet. I det här fallet har nämnden i uppenbar
strid med vad som följer av regleringen i föräldrabalken valt att inte verkställa
tingsrättens beslut. En beklaglig följd av detta är att BB:s bästa inte har
tillgodosetts. Nämnden förtjänar allvarlig kritik för att den inte verkställt
tingsrättens beslut.

Mot bakgrund av de uttalanden som jag gjort ovan kan det finnas anledning för
berörda instanser att se över de riktlinjer om umgängesstöd som nämnden
beaktat vid sitt ställningstagande i det här fallet.

Den fråga som behandlats i ärendet kan vara av visst allmänt intresse när det
gäller socialtjänstens arbete. Jag sänder därför en kopia av detta beslut till
Socialstyrelsen för kännedom.

Ärendet avslutas.
