# Fråga om Migrationsverkets handläggning av asylärenden enligt den s.k. modellverksamheten står i strid med officialprincipen

JO 2005-12-14 dnr 3961-2004

BESLUT
                                                                            Datum                  Dnr                     Sid
                                                                            2005-12-14             3961-2004              1 (6)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Fråga om Migrationsverkets handläggning av asylärenden enligt den
                        s.k. modellverksamheten står i strid med officialprincipen

## Anmälan

AA framförde i en anmälan till JO klagomål mot Migrationsverket angående
                        handläggningen av asylärenden enligt den s.k. modellverksamheten. Han var
                        kritisk till att Migrationsverket ålägger det offentliga biträdet att göra en
                        utredning tillsammans med sin klient. Han var också kritisk till Migrations-
                        verkets handläggning av dessa ärenden när den sökande och dennes biträde inte
                        accepterar verkets krav på utredning. AA redogjorde för två ärenden där han
                        förordnats som offentligt biträde och där modellverksamheten tillämpats.
                        Vidare uppgav han att Migrationsverket hade ställt skrivelser direkt till de
                        sökande när dessa företräddes av ett ombud tillika offentligt biträde.

## Utredning

Anmälan remitterades till Migrationsverket för utredning och yttrande
                        beträffande vad som framförts i AA:s anmälan till JO. I yttrandet den 25 januari
                        2005 uppgavs i huvudsak följande.
                                  Migrationsverket har något ändrat rutinerna för handläggningen av asylärenden.
                                  De ärenden där uppehållstillstånd bedöms kunna beviljas och ärenden där
                                  ansökan bedöms vara uppenbart ogrundad eller av annan anledning är av
                                  okomplicerad natur handläggs i en särskild ordning. Syftet med det är att
                                  handläggningstiden inte skall vara längre än vad som är motiverat med hänsyn
                                  till ärendets svårighetsgrad. På detta sätt frigörs resurser för handläggningen av
                                  de ärenden som är mer komplicerade.
                                  Övriga ärenden, som kan leda till antingen ett avvisningsbeslut eller ett beslut
                                  om uppehållstillstånd, handläggs på följande sätt. Ett offentligt biträde förordnas
                                  för sökanden och handlingarna i ärendet, bl.a. den inledande utredning som har
                                  gjorts i samband med tillståndsansökan vid en transitenhet, kommuniceras med
                                  biträdet. Biträdet får normalt tre veckor på sig att träffa sökanden och
                                  tillsammans med denna upprätta en skrivelse med yrkanden och grunder för
                                  ansökan. Sökanden får härigenom tillfälle att tillsammans med biträdet gå
                                  igenom alla omständigheter som har betydelse för asylprövningen samt ange
                                  dem skriftligen redan före den muntliga handläggningen. Därefter kallas
                                  sökanden och biträdet till ett sammanträde.
                                  Vid sammanträdet görs en fördjupad utredning med avseende på de särskilda
                                  omständigheter som har ifrågasatts och på sådant som ytterligare kan belysa
                                  sökandens uppgifter. Vid sammanträdet deltar från Migrationsverket både



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                  Dnr 3961-2004       Sid 2 (6)




handläggaren och beslutsfattaren i ärendet. Tjänsteanteckningar förs fortlöpande
från dessa sammanträden. Anteckningarna skickas alltid till sökanden och
biträdet, som får möjlighet att komma in med en slutskrift. Om biträdet vid
sammanträdet inte har något ytterligare att anföra strävar Migrationsverket efter
att meddela beslut vid eller i nära anslutning till sammanträdet.
Genom den nyss beskrivna ordningen lyfts rätts- och bevisfrågorna i asylärenden
fram på ett tidigare stadium än tidigare. Dessutom deltar beslutsfattarna i den
muntliga handläggningen i större utsträckning än vad som förekom tidigare. De
nya rutinerna medför att handläggningstiderna kan förkortas och att
beslutsunderlaget blir bättre, vilket sammantaget medför att sökandens ställning i
asylärenden stärks.
Enligt Migrationsverkets mening överensstämmer handläggningen av
asylärenden numera bättre än tidigare med både förvaltningslagens (1986:223)
och utlänningslagens (1989:529) bestämmelser. Handläggningen ligger också
helt i linje med verkets ansvar för att leda utredningen i sådana ärenden och se
till att nödvändigt material kommer in till myndigheten.

Handläggningen av enskilda asylärenden
I ärendet beträffande BB (9-863880) finns på flera handlingar en s.k.
kommuniceringsstämpel daterad den 13 juni 2003. Först efter samtal med AA
den 27 september 2003 upptäcktes att han inte hade fått samtliga handlingar i
ärendet. Dessa faxades då till honom. AA informeras den 1 september 2004 om
att BB:s ärende skulle komma att handläggas på det sätt som Migrationsverket
har beskrivit i detta yttrande. I en skrivelse daterad den 27 september 2004 ställd
till BB informerades denne att den muntliga handläggningen måste ställas in,
eftersom AA hade förklarat att han inte tänkte medverka till att ärendet
handlades på det angivna sättet och att han inte avsåg att komma in med ny
inlaga som kunde ligga till grund för en muntlig genomgång. AA fick en kopia
av den skrivelsen. Han informerades samtidigt om att den muntliga
genomgången med BB hade ställts in.
I ärendet beträffande CC (10-013130) m.fl. förordnades AA som offentligt
biträde den 23 januari 2004. I en skrivelse den 1 september 2004 informerades
AA och sökanden om att ärendet skulle handläggas på det sätt som har beskrivits
i detta yttrande. I en skrivelse den 24 september 2004 informerades CC om att
den muntliga genomgången med denne måste ställas in med hänsyn till att den
inlaga som AA hade gett in till Migrationsverket var för bristfällig för att kunna
ligga till grund för en muntlig genomgång av ärendet och till att AA inte ville
komma in med en ny inlaga. En kopia av skrivelsen skickades till AA. Ett
skriftligt meddelande om att den muntliga genomgången hade ställts in skickades
till AA den 6 oktober 2004. Samma dag beslutade Migrationsverket att entlediga
AA som offentligt biträde för CC m.fl. Utlänningsnämnden fastställde det
beslutet den 10 november 2004. Migrationsverket beviljade CC
uppehållstillstånd den 30 december 2004.

AA:s frågor i skrivelsen till JO
Som framgår av redogörelsen ovan ålägger Migrationsverket inte sökanden eller
biträdet någon utredningsskyldighet i egentlig mening; sökanden anmodas endast
att lämna upplysningar samt ge in de dokument som klargör grunden för
ansökan.
Som redan har angetts gör Migrationsverket på ett tidigt stadium av hand-
läggningen av asylärenden en uppdelning av ärendena med utgångspunkt i en
preliminär bedömning av deras svårighetsgrad. Det förekommer inte att ärenden
handläggs långsammare ”på grund av att den sökande och dennes biträde inte
accepterar att utredas enligt modellprojektet”. Ärenden där sökanden inte lämnar
upplysningar som har betydelse för asylprövningen är dock generellt sett mer
svårutredda än ärenden i vilka sökanden medverkar aktivt, och handläggnings-
                                                                         Dnr 3961-2004        Sid 3 (6)




      tiden beträffande den förra kategorin av ärenden kan av den anledningen bli
      längre.
      Enligt 11 kap. 1 a § utlänningslagen skall det, om det inte är olämpligt,
      klarläggas vad ett barn som berörs av ett beslut i ett asylärende har att anföra,
      och det skall tas den hänsyn till det anförda som barnets ålder och mognad
      motiverar. Bestämmelsen innebär att också barn regelmässigt skall höras i
      samband med utredningar i asylärenden och att det skall ske en anpassning av
      handläggningen av ärendet till barnets förmåga att lämna upplysningar. Normalt
      handläggs även ärenden där barn berörs av beslutet på det sätt som har beskrivits
      i det föregående, dvs. sökanden får möjlighet att med hjälp av biträdet före den
      muntliga handläggningen skriftligen ange yrkanden och grunder.
      Om Migrationsverket skickar en skrivelse till en sökande som har biträde skall
      en kopia av skrivelsen alltid skickas till biträdet. Att AA inte har fått en kopia av
      en skrivelse i det ärende som han hänvisar till (diarienr-863880) beror på ett
      förbiseende från Migrationsverket. Verket har redan vidtagit åtgärder för att de
      fastlagda rutinerna för handläggningen av asylärenden i fortsättningen följs.
AA kommenterade remissvaret och vidhöll anmälan.

I ett beslut den 14 december 2005 anförde JO Berggren följande.

Bedömning
Arbetssättet för asylutredningar
Den fråga som är av huvudsakligt intresse i ärendet är om Migrationsverkets
ändrade rutiner för handläggning av asylärenden överensstämmer med de regler
som gäller för förfarandet.

Jag vill inledningsvis ge en bakgrund till och en utförligare beskrivning av
Migrationsverkets nya arbetssätt vid asylutredningar. Förfarandet beskrivs
också i proposition 2004/05:170 s. 150 f.

Regeringen beslutade den 15 januari 2004 att ett nytt arbetssätt vid
asylutredningar skulle införas vid Migrationsverket (UD2004/547/MAP). I sitt
beslut, under rubriken Bakgrund, uttalade regeringen bl.a. följande.

      Vid Migrationsverket Region Syd bedrivs sedan en tid en försöksverksamhet
      med ett nytt arbetssätt vid asylutredningar. Tanken med arbetssättet är att lyfta
      fram rätts- och bevisfrågorna i asylärendet och att öka närvaron av beslutsfattare
      vid den muntliga handläggningen. En sortering av ärendena i olika
      ärendekategorier sker för att de ärenden där det är särskilt viktigt att
      beslutsfattaren är närvarande vid den muntliga handläggningen skall kunna
      identifieras.
      De ärenden där uppehållstillstånd bedöms kunna beviljas liksom ärenden som
      bedöms som uppenbart ogrundade eller av annan anledning är av okomplicerad
      natur, handläggs i särskild ordning. Övriga ärenden, som kan mynna ut i
      antingen ett avvisningsbeslut eller ett beslut om uppehållstillstånd, handläggs på
      följande sätt enligt Region Syds metod. Ett offentligt biträde förordnas för
      sökanden och handlingarna, bl.a. den utredning som gjorts i samband med
      ansökan vid transitenheten, kommuniceras. Biträdet får tre veckor på sig att
      träffa sökanden och tillsammans med honom eller henne upprätta en skrivelse
      där yrkanden och grunder för ansökan framförs. Skrivelsen bör innehålla alla
      från sökandens synpunkt relevanta omständigheter och bakgrundsfakta. Därefter
      kallas sökanden med biträde till en muntlig genomgång av ärendet där en
      fördjupad utredning kan ske. Under genomgången ställs kompletterande frågor
                                                                          Dnr 3961-2004        Sid 4 (6)




      och eventuella tveksamheter utreds. Såväl rätts- som bevisfrågor behandlas vid
      mötet där både handläggaren och beslutsfattaren deltar. Ett protokoll från mötet
      kommuniceras med biträdet som får en vecka på sig att tillsammans med
      sökanden inkomma med slutligt yttrande. Om inte kompletteringar behövs, fattas
      sedan beslut så fort som möjligt, ofta inom en vecka efter det att yttrandet
      kommit in.
 Regeringen beslutade att den ovan redovisade försöksverksamheten skulle
utvärderas och utvidgas samt att målsättningen skulle vara att ett nytt arbetssätt,
avseende framför allt närvaron av beslutsfattare samt det offentliga biträdets roll
vid asylutredningar, skulle tillämpas vid Migrationsverkets alla asylenheter före
den 1 juli 2005.

Migrationsverket överlämnade den 14 september 2004 till regeringen en rapport
(HK-11-2004-63) angående utvärdering av införandet av en förändrad
asylprocess vid Migrationsverket. I rapporten uttalas bl.a. följande.

      En viktig del i förändringen är att man utnyttjar sökandens ansökan och den
      skriftliga förberedelsen så att den muntliga handläggningen fyller syftet att vara
      effektiv och att den leder fram till beslut snarast efter den muntliga delens slut.
      Sökanden och dennes biträde får i den förändrade processen en mer aktiv roll. En
      konsekvens av synsättet blir att de som agerar i processen måste vara medvetna
      om vilka krav som ställs och mot vem dessa riktar sig. Det innebär t.ex. att
      sökanden måste vara informerad om de skyldigheter han har att uppge de skäl
      som finns för vistelsen i Sverige. Processramen bör i princip ges av den ansökan
      som inges.
      Den skriftliga förberedelsen bör, för att spara på personal, användas i så stor
      utsträckning som möjligt och i princip fram till dess samtliga fakta är framtagna.
      Den information som verket avser att lägga till grund för beslutet i ärendet skall
      klargöras för den sökande i ett så tidigt skede som möjligt och senast i den
      muntliga delen så att sökanden har möjlighet att ta del av och bemöta materialet.
      I flertalet ärenden kan kommunikation ske redan under den skriftliga
      förberedelsen. I vissa fall kan ett klargörande av rättsläget underlätta och
      förtydliga processen fram till beslut. Om det av olika skäl inte varit möjligt
      tidigare i handläggningen kan det göras under den muntliga delen för att sedan
      övergå till beslut om ärendet är färdigberett.
      Migrationsverket har en övergripande utredningsskyldighet i ärenden och den
      kvarstår självfallet även om ett större ansvar läggs på sökanden och dess ombud.
      Det mest väsentliga i sammanhanget kan sägas vara att ge den sökande möjlighet
      att fullt ut presentera sitt ärende och ge det offentliga biträdet möjlighet att bistå
      honom med den rättsliga grund som är tillämplig i det enskilda fallet.
Generaldirektören för Migrationsverket, DD, beslutade den 27 oktober 2004
Instruktion för handläggning av ärenden inom ramen för asylprocessen. Under
rubrikerna Officialprincipen respektive Det offentliga biträdets roll sägs i
huvudsak följande.
      Migrationsverkets skyldighet enligt officialprincipen gäller alltjämt, dvs. att
      Migrationsverket leder beredningen och ser till att nödvändigt material kommer
      in. Den innebär dock inte att denna helt och hållet måste ske genom muntlig
      handläggning. Allmänt kan sägas att myndighetens utredningsplikt sträcker sig
      längre när det är myndigheten som tar initiativ till ett ingripande mot en enskild
      än när det är en enskild som anhängiggör ärendet. I den senare kategorien av
      ärenden har den sökande ett större ansvar för att skaffa in de uppgifter som
      behövs. Myndigheten kan i många fall nöja sig med att ange vad som behöver
      kompletteras.
                                                                             Dnr 3961-2004          Sid 5 (6)




      Detta innebär ett ökat ansvar och aktivitet för att sökanden och dennes offentliga
      biträde tydliggör yrkanden och grunderna för ansökan. Detta ligger väl i linje
      med önskan att frångå de drag av förundersökning som tidigare präglat
      utredandet av asylärenden. Detta ligger även i linje med UNHCR:s handbok om
      förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning. Av
      artikel 195 framgår att de relevanta uppgifterna i första hand måste tillhanda-
      hållas av den sökande själv.
      Ett av flera skäl till att ett offentligt biträde förordnas i just asylärenden är att i ett
      tidigt skede klargöra yrkanden och utveckla grunderna för ansökan. Det
      offentliga biträdet lyfter fram de omständigheter som talar för klientens sak. Ett
      annat skäl är att sökanden inte kan förväntas ha några större kunskaper om det
      svenska rättssystemet och i övrigt i många fall kan befinna sig i en svår rättslig
      position.
      Arbetssättet ställer naturligtvis krav på det offentliga biträdet. Biträdet får en
      aktivare roll att tillsammans med sökanden lyfta fram yrkanden, grunder och de
      omständigheter som kan föreligga i ärendet.
      Processramen ges således, i princip, av den ansökan som ges in.
       I inlagan från det offentliga biträdet skall finnas en fullständig redogörelse
        för sökandens yrkanden och åberopade grunder. Vidare skall den bevisning
        som åberopas finnas med.
       Inom ramen för rättssäkerheten ligger också att se till att det offentliga
        biträdet som verket förordnar har tillräckliga möjligheter att utföra sitt arbete
        på ett tillfredsställande sätt.
       Personer som inte har tillräckliga kunskaper i utlänningsrätt skall inte ges
        förordnande som offentligt biträde.
Som framgått beslutade regeringen om det förändrade arbetssättet vid
Migrationsverket för handläggningen av asylärenden. Regeringen står inte
under JO:s tillsyn och regeringens befattning med ärendet föranleder därför som
sådan inte någon synpunkt av mig. AA:s klagomål och vad som i övrigt kommit
fram i detta ärende ger mig dock beträffande tillämpningen av den ändrade
handläggningen anledning att allmänt anmärka följande.

Varje förvaltningsmyndighet har på sedvanerättslig grund en utredningsplikt,
dvs. ansvar för att ärendena blir tillräckligt utredda (prop. 1985/86:80 s. 19).
Denna princip, som kallas officialprincipen, innebär att myndigheten skall leda
utredningen och se till att den får ett tillräckligt underlag för besluten.
Myndigheten måste dock inte alltid sköta utredningen själv utan har möjlighet
att ge en sökande eller annan part tillfälle att komplettera utredningen.
Myndighetens utredningsansvar går emellertid olika långt i olika typer av
ärenden. Vad som är lämpligt bör bedömas med hänsyn till flera faktorer. I
centrum står givetvis den enskildes behov av hjälp. Frågans art bör också
beaktas liksom bl.a. resursernas omfattning (a.a. s. 20).

Det är självfallet av stor vikt, framför allt för den sökande, att ett asylärende blir
tillräckligt utrett och att Migrationsverket inför sitt beslut har ett så fullgott
beslutsunderlag som möjligt. Migrationsverket har den övergripande
utredningsskyldigheten i ett sådant ärende. Detta betyder emellertid inte att
myndigheten själv måste ombesörja hela utredningen. Av den enskilde som
sökande i ett asylärende måste kunna krävas att han berättar om grunden för sin
ansökan och även om sådana övriga omständigheter som kan vara relevanta för
                                                                    Dnr 3961-2004     Sid 6 (6)




prövningen samt också att han ger in de bevis som han menar styrker hans
utsago. När den sökande har ett offentligt biträde och/eller ombud ligger det i
sakens natur att biträdet/ombudet hjälper den sökande med redogörelsen och de
rättsliga bedömningar som behöver göras.

Vad som har kommit fram om det nya arbetssättet för asylutredningar ger enligt
min mening inte vid handen att arbetssättet skulle vara oförenligt med vad jag
nyss har angett. Jag har då särskilt noterat att det i den av generaldirektören
beslutade instruktionen poängteras vikten av att varje ärende skall handläggas
utifrån sina specifika förutsättningar.

AA har uttryckt farhågor för att biträdena skall behöva redovisa uppgifter till
sina klienters nackdel. Jag har förståelse för denna synpunkt, och det finns
enligt min mening starka skäl att fästa särskilt avseende vid Sveriges
advokatsamfunds uttalande i saken den 9 december 2004 enligt vilket en
advokat inte utan klientens samtycke till Migrationsverket får redovisa uppgifter
som talar till klientens nackdel. Under Migrationsverkets handläggning enligt
den s.k. modellverksamheten måste särskild hänsyn tas till detta förhållande.

Jag kommer naturligtvis i mitt fortsatta tillsynsarbete att följa verkets praktiska
arbete inom området.

Klagomålen föranleder inte några ytterligare uttalanden eller någon annan
åtgärd av mig.
