# Kritik mot en kommunstyrelse för handläggningen av tillsättningsärenden - Särskilt fråga om delegation och anmälan av
delegationsbeslut

JO 2004-03-26 dnr 3965-2003

BESLUT
                                                                       Datum              Dnr                      Sid
                                                                       2004-03-26         3965-2003               1 (5)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Kritik mot en kommunstyrelse för handläggningen av
                        tillsättningsärenden – Särskilt fråga om delegation och anmälan av
                        delegationsbeslut

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot Surahammars kommun. Han
                        anförde bl.a. följande. Han är behörig lärare. Inför höstterminen 2003 sökte han ett
                        stort antal lärartjänster i flera olika kommuner, bl.a. i sin hemkommun
                        Surahammar. Hans efterforskningar visade att Surahammars kommun hade gjort 43
                        nyanställningar inför höstterminen men att endast elva av de nyanställda var
                        behöriga lärare. Han ansåg att kommunen hade brutit mot lagen genom att ge
                        personer som inte var behöriga lärare företräde framför honom. Han beslöt därför
                        att inge kommunalbesvär avseende anställningsbesluten. Han fick avslag från
                        länsrätten på den grunden att han inte hade kunnat redovisa ett dokument där det
                        framgick vid vilket tillfälle och av vem som beslut hade fattats att tillsätta viss
                        tjänst. Från länsrätten fick han upplysning om att tjänstetillsättningar skall beslutas
                        i nämnd och sedan anslås på kommunens anslagstavla samt att kommunen annars
                        bryter mot kommunallagen. Surahammars kommun har uppgett att den aldrig har
                        hanterat anställningar så. Det enda han har fått från kommunen är en torftigt
                        hopskriven lista över vilka som erhållit tjänsterna på respektive skola med uppgift
                        om personerna är behöriga lärare eller inte. Kommunen har uppgett att det inte
                        finns några handlingar av vilka det framgår när och av vem som tillsättningsbeslut
                        har fattats. I grunden ville han veta varför han inte fick några lärartjänster. Han
                        trodde att han genom att inge kommunalbesvär skulle kunna få reda på vad som var
                        orsaken. Han ville veta hur han skall gå vidare i saken. Han ville ha upprättelse och
                        ansåg även att han var skadeståndsberättigad.

## Utredning

Inledningsvis inhämtades upplysningar per telefon från personalchefen BB,
                        Surahammars kommun. Hon upplyste att till rektorerna i kommunen har delegerats
                        rätten att anställa lärare och att anställningsbesluten inte anmäls till nämnden.

                        Kommunstyrelsen i Surahammars kommun anmodades att – mot bakgrund av
                        regleringen i 6 kap. 35 § kommunallagen (1991:900) och innehållet i bifogad
                        tjänsteanteckning – inkomma med utredning och yttrande såvitt avsåg vad som


 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                              www.jo.se
                                                                          Dnr 3965-2003     Sid 2 (5)



anförts rörande den formella handläggningen av tjänstetillsättningarna. I
remissvaret anfördes följande.

      I den för kommunstyrelsen i Surahammar gällande delegationsordningen anges att
      beslut om anställningar fattas av områdeschef inom respektive område.
      I kommunallagen 6 kap. 35 § framgår att beslut av delegat skall anmälas till ansvarig
      nämnd, och att ansvarig nämnd bestämmer formerna för anmälan. I en anmärkning
      till gällande delegationsordning för kommunstyrelsen i Surahammars kommun
      anges kommentaren ”anmäls” i de fall kommunstyrelsen har ansett anmälan vara
      nödvändig. I dessa fall protokollförs delegationsbesluten som anmälda. I övriga
      ärenden har kommunstyrelsen ansett det verkställande inslaget i besluten vara så
      stort att styrelsens intresse av att genom anmälda beslut följa upp dessa varit
      obefintligt. Detta har bl.a. gällt tjänstetillsättningar och skall ses mot bakgrund av att
      gränsen mot ren verkställighet förskjuts i takt med samhällsutvecklingen. I för-
      arbetena till kommunallagen angavs personaladministration som ett exempel på rent
      interna förhållanden där intresset av att överklaga med laglighetsprövning inte kan
      vara särskilt stort.
      Aktuellt ärende har emellertid påvisat brister med ovannämnda metod, då anmälaren
      velat anföra kommunalbesvär över vissa tjänstetillsättningsbeslut. Anmälarens
      avvisade talan i Länsrätten har byggt på att Surahammars kommun brutit mot
      skollagen när man tillsatt icke behöriga personer på lärartjänster då behöriga
      sökande funnits.
      För att undvika att enskildas möjlighet till laglighetsprövning försvåras kommer
      rutinen för tjänstetillsättningar att ändras. Tjänstetillsättningar kommer fr.o.m. 2004
      att månatligen anmälas till kommunstyrelsen och protokollföras som anmälda
      delegationsbeslut.
AA bereddes tillfälle att yttra sig över remissvaret men hördes inte av. I beslut den
26 mars 2004 anförde JO André följande.

Bedömning
Inledning
Beträffande tillsättning av statlig tjänst finns regler i såväl regeringsformen som i
vanlig lag. I 11 kap. 9 § andra stycket regeringsformen anges sålunda att vid
tillsättning av en sådan tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga grunder,
såsom förtjänst och skicklighet. Lagen (1994:260) om offentlig anställning
innehåller bestämmelser som anknyter till regeringsformen. Det finns också i 2
kap. skollagen (1985:1100) bestämmelser om grunderna för kommunal anställning
av rektorer och lärare (se närmare 2, 4 och 5 §§ nämnda kapitel).

I övrigt saknas i stor utsträckning allmänna lagregler om arbetssökandes skydd
eller rättigheter i förhållande till en arbetsgivare. I stället gäller grundsatsen om
arbetsgivarens fria anställningsrätt, vilket innebär att en arbetsgivare i princip har
frihet såväl att bestämma anställningsvillkor som att anställa vem han önskar.
Denna rätt kan även utövas av en kommunal arbetsgivare. Den fria anställnings-
rätten kan emellertid begränsas genom lag, avtal och s.k. god sed på
arbetsmarknaden.

Frågan om tillämpningen av nu nämnda lagar, liksom brott mot kollektivavtal och
anknytande frågor, kan bli föremål för prövning av domstol enligt lagen (1974:371)
om rättegången i arbetstvister. Vidare kan kommunala anställningsbeslut över-
klagas hos länsrätten för laglighetsprövning i enlighet med bestämmelserna i
                                                                  Dnr 3965-2003    Sid 3 (5)



10 kap. kommunallagen. Det finns dock begränsningar i rätten att överklaga för
den som beslutet rör. När en tvist som rör beslut av en arbetsgivare med offentlig
ställning skall handläggas enligt lagen om rättegången i arbetstvister får arbetsta-
garen inte överklaga beslutet i administrativ ordning, dvs. hos regeringen, en
allmän förvaltningsdomstol eller en förvaltningsmyndighet (1 § lagen [1987:439]
om inskränkning i rätten att överklaga).

JO prövar huvudsakligen om statliga eller kommunala myndigheter i sin
verksamhet följer gällande lagstiftning när det gäller den formella ärendehand-
läggningen. Rättsförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare på det rent
kommunala området har i princip uteslutande privaträttslig karaktär. JO utreder
som regel inte klagomål som rör sådana förhållanden. Jag kommer därför i det
följande endast att uttala mig om den formella handläggningen av anställnings-
frågorna.

Den formella handläggningen
I ärendet aktualiseras kommunallagens bestämmelser om delegation och
överklagande hos allmän domstol för laglighetsprövning.

Bestämmelserna om delegation finns i 6 kap. 33–38 §§ kommunallagen. Enligt 6
kap. 33 § första stycket får en nämnd uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller
ersättare eller åt en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar, dock
med vissa i kapitlet närmare angivna undantag som inte är av intresse här. I 6 kap.
35 § kommunallagen stadgas att beslut som fattas med stöd av uppdrag enligt 33 §
skall anmälas till nämnden. Nämnden bestämmer själv i vilken ordning detta skall
ske.

Anmälningsplikten enligt 6 kap. 35 § kommunallagen är betydelsefull ur flera
aspekter. Det är nämnden som har det övergripande ansvaret för den verksamhet
som bedrivs inom nämndens ansvarsområde. Genom att delegationsbesluten
anmäls får nämndens ledamöter information om den verksamhet som äger rum
inom förvaltningen. En annan viktig aspekt är kommuninvånarnas möjlighet till
insyn i den kommunala beslutsprocessen.

Enligt 10 kap. 1 och 2 §§ kommunallagen har varje kommunmedlem i en kommun
rätt att få lagligheten av beslut fattade av en kommunal nämnd prövade genom att
överklaga dem hos länsrätten för laglighetsprövning, dock med undantag för beslut
av rent förberedande eller rent verkställande art. Ett sådant överklagande skall,
enligt 10 kap. 6 § kommunallagen, ha inkommit till länsrätten inom tre veckor från
den dag då det tillkännagavs på kommunens anslagstavla att protokollet över
beslutet justerats. I de fall beslut har fattats efter delegation innebär detta att
tidsfristen för överklagande beror på om det över besluten har förts särskilt
protokoll som har justerats och anslagits. Något krav på att så skall ske föreligger
emellertid inte. I annat fall utgår tiden för överklagande från den dag då anslag
skedde om justering av protokollet från det sammanträde vid vilket beslutet
anmäldes hos nämnden.
                                                                  Dnr 3965-2003   Sid 4 (5)



Av det anförda följer att delegationsbeslutet alltid måste vara formaliserat och att
det av nämndens protokoll eller en bilaga till det skall framgå att delegations-
beslutet har anmälts till nämnden. Av protokollet måste kunna utläsas vilka beslut
som har återrapporterats, dvs. besluten måste kunna identifieras. Det är lika
angeläget att man av protokollet kan sluta sig till vilket eller vilka beslut som har
anmälts vid ett visst sammanträde som att man – då man tar del av ett enskilt
delegationsbeslut – kan utläsa huruvida, och i så fall när, det anmälts till nämnden.

Som en illustration till vikten av att det av protokollet går att utläsa vilket
delegationsbeslut som anmälts kan hänvisas till ett avgörande av Regeringsrätten
(RÅ 1988 not 559). I beslutet återställde Regeringsrätten försutten besvärstid på
den grunden att det i en kommunal nämnds protokoll varit närmast omöjligt för
klaganden att identifiera sitt ärende. I protokollet hade angetts att 16 avslags-
ärenden förekommit på delegation. Vilka dessa ärenden var framgick dock inte.
För att få veta detta behövde man tillgång till en viss datalista, som med endast
personnummer och mikrofilmsnummer angav de olika ärendena. Regeringsrätten
fann därför skäl att återställa den försuttna besvärstiden. Besvären skulle sålunda
tas upp till prövning trots att de kommit in efter besvärstidens utgång.

Det är inte alla åtgärder av tjänstemän som kan anses utgöra beslut i
kommunallagens mening. Det finns ett visst utrymme mellan sådana beslut och
åtgärder av rent förberedande eller rent verkställande art. Under förutsättning att
det finns klara målsättningar för verksamheten är det, enligt förarbetena till
kommunallagen, rimligt att hänföra många vardagliga åtgärder till ren
verkställighet, även om åtgärderna innefattar ett visst mått av självständigt
ställningstagande. Dylika åtgärder vidtas inte med stöd av delegation och behöver
följaktligen inte heller anmälas till nämnden. Det saknas också möjlighet att
överklaga sådana beslut för laglighetsprövning (10 kap. 2 § 2 kommunallagen).

Gränsen mellan beslut i kommunallagens mening och åtgärder av rent
förberedande eller rent verkställande art har således betydelse. Avgörandet av ett
besluts karaktär kräver därför noggranna överväganden innefattande även en
bedömning av intresset för kommunmedlemmarna att överklaga beslutet för
laglighetsprövning. Det finns ingen skarp gräns mellan de olika formerna av beslut,
varför det i tveksamma fall självfallet finns utrymme för olika tolkningar. Av
remissvaret framgår att kommunstyrelsen i fråga om anställningsbeslut har ansett
att det ”verkställande inslaget” är så stort att styrelsens intresse av att genom
anmälan följa upp besluten varit obefintligt. Jag delar inte den uppfattningen.
Såsom JO har konstaterat i tidigare beslut råder det inte något tvivel om att beslut
om att anställa lärare för tjänstgöring under ett läsår måste anses vara av sådan vikt
och innefatta ett sådant inslag av självständig bedömning att det är fråga om ett
beslut i kommunallagens mening. Följaktligen anser jag att kommunallagens
bestämmelser om delegation och överklagande är tillämpliga i sådana fall.

Mot den angivna bakgrunden är det självfallet allvarligt att delegationsbeslut
avseende anställningar inte har anmälts till kommunstyrelsen. Av remissvaret
framgår inte under hur lång tid som kommunen har brustit i aktuellt avseende. De
                                                                    Dnr 3965-2003   Sid 5 (5)



uppgifter som har lämnats ger dessvärre intryck av att det rör sig om en längre
tidsperiod.

Jag noterar att kommunen från och med den 1 januari 2004 har ändrat sina rutiner
och att tjänstetillsättningar numera anmäls till kommunstyrelsen och protokollförs
som anmälda delegationsbeslut.

Övrigt
JO:s huvuduppgift är att granska att myndigheter och andra som står under JO:s
tillsyn följer lagar och andra författningar i sin verksamhet. Det är däremot inte en
uppgift för JO att ge råd till enskilda i juridiska frågor. Jag kan därför inte ge någon
upplysning när det gäller AA:s önskan om att få besked i frågan hur han skall ”gå
vidare” i saken.

JO är inte behörig att pröva skadeståndsanspråk.

Med den kritik som framgår av det anförda avslutas ärendet.
