# Kritik mot Arbetsförmedlingen för dröjsmål med att besvara Försäkringskassans förfrågan och för bristfällig dokumentation

JO 2018-09-19 dnr 3969-2017

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                     Sid
                                                                          2018-09-19              3969-2017              1 (5)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Kritik mot Arbetsförmedlingen för dröjsmål med att besvara
                        Försäkringskassans förfrågan och för bristfällig dokumentation


                          Beslutet i korthet: Försäkringskassan ställde inom ramen för ett ärende om
                          aktivitetsersättning ett antal frågor till Arbetsförmedlingen. Trots upprepade
                          påminnelser dröjde det två månader innan Arbetsförmedlingen svarade. Varken
                          Försäkringskassans förfrågan eller de kontakter som skedde mellan myndigheterna
                          dokumenterades av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen kritiseras för att dess
                          passivitet medförde att handläggningstiden i ärendet om aktivitetsersättning drog ut
                          på tiden. Myndigheten får också kritik för att dokumentationen inte uppfyller de krav
                          som ställs. Med anledning av att JO vid upprepade tillfällen har konstaterat bristfällig
                          dokumentation hos Arbetsförmedlingen förutsätter JO att myndigheten snarast vidtar
                          ytterligare åtgärder utöver de utbildningsinsatser som myndigheten redan genomför.

## Anmälan

I en anmälan till JO den 9 juni 2017 framförde AA klagomål mot Försäkrings-
                        kassan och Arbetsförmedlingen. Han anförde bl.a. följande: Den 13 februari
                        2017 lämnade han in en ansökan om aktivitetsersättning till Försäkringskassan.
                        Den ersättning som han uppbar löpte ut i mars månad. Utredningen av ansökan
                        tog tid eftersom Arbetsförmedlingen inte lämnade nödvändiga uppgifter till
                        Försäkringskassan. Kassan hänvisade gång på gång till att den väntade på de
                        begärda uppgifterna från Arbetsförmedlingen. Samma besked fick han när han
                        ringde kassan den 8 juni 2017.

## Utredning

Handlingar från Försäkringskassan hämtades in och granskades. Anmälan
                        remitterades därefter till Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen anförde i sitt
                        remissvar den 14 november 2017 följande:

## Arbetsförmedlingens utredning



## Bakgrund

Förstärkt samarbete med Försäkringskassan
                                Av Arbetsförmedlingens handläggarstöd Förstärkt samarbete med Försäkrings-
                                kassan AFHS 2/2012 framgår bland annat följande.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                  Dnr 3969-2017        Sid 2 (5)




Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samarbetar och bistår med det stöd
som respektive myndighet kan ge i fråga om personer som är i behov av gemen-
samt stöd från de båda myndigheterna. Syftet med det förstärkta samarbetet är att
öka individens föreutsättningar att utveckla eller återfå sin arbetsförmåga och
därmed kunna återgå till eller få ett arbete. Individens delaktighet är en central
förutsättning för att insatserna ska ha framgång. I arbetet kan även andra parter
medverka, till exempel vårdgivare, kommun och arbetsgivare.
Det förstärkta samarbetet består av två delar: en gemensam kartläggning och
aktiva insatser. Den gemensamma kartläggningen syftar till att klargöra det
samlade behovet av rehabilitering och för att hitta vägar för individen att få eller
återgå i arbete. I de aktiva insatserna kan Arbetsförmedlingens samlade utbud av
tjänster och program komma ifråga. Insatserna utformas och anpassas utifrån
individens behov och förutsättningar.
Sektionschefen BB har lämnat bland annat följande upplysningar.
AA deltog från början av år 2015 till och med den 6 februari 2017 i gemen-
samma insatser inom ramen för det förstärkta samarbetet med Försäkrings-
kassan.
Den 6 februari 2017 meddelade AA att han på grund av hälsoskäl inte längre
kunde delta i den pågående arbetsträningen. Samma dag avbröt Arbetsförmed-
lingen insatsen och avslutade även samarbetet med Försäkringskassan.
Den 16 mars 2017 skickade Arbetsförmedlingen en skrivelse till AA till vilken
det bifogades ett dokument benämnt ”Sammanfattande dokument efter deltag-
ande i arbetslivsinriktad rehabilitering”. Dokumentet innehöll en redogörelse för
resultatet av de gemensamma insatserna under ovan nämnda tidsperiod. AA fick
möjlighet att lämna synpunkter på innehållet senast den 28 mars 2017. AA
undertecknade dokumentet vid ett besök hos Arbetsförmedlingen den 27 mars
2017. Samma dag skickade Arbetsförmedlingen en kopia av dokumentet till
Försäkringskassan. I samband med detta avaktualiserades AA från Arbetsför-
medlingen.
De kontakter som förekommit i ärendet har därefter inte dokumenterats.
I ett mejl den 26 april 2017 ställde Försäkringskassan tre frågor om det aktuella
ärendet. Han (BB) svarade på mejlet. Försäkringskassans mejl och hans svar
finns inte kvar.
Försäkringskassan skickade ett mejl den 5 maj 2017 i vilket myndigheten
påminde om återkoppling.
Arbetsförmedlare CC svarade på de aktuella frågorna vid ett telefonsamtal med
Försäkringskassan. Det finns inte någon dokumentation från telefonsamtalet. Vid
samtal med CC har det kommit fram att telefonsamtalet troligtvis skedde kring
månadsskiftet maj/juni.
Enligt den information som han (BB) har fått, har Försäkringskassan därefter
inte hört av sig i ärendet och det finns inte någon notering i AIS (Arbetsförmed-
lingens informationssystem) om det.
Han gör bedömningen att handläggningen har följt de rutiner som finns och att
dokumentationen svarar på de frågor som utretts i det förstärkta samarbetet med
Försäkringskassan.
Försäkringskassan har ställt ett antal följdfrågor där vår ståndpunkt har varit att
vi bara kan svara på de frågor vi utrett, provat och dokumenterat. Ytterligare
frågor går inte att svara på, speciellt på grund av att den arbetsförmedlare som
handlade ärendet inte längre är i tjänst.
Arbetsförmedlaren CC har uppgett följande.
Hennes uppdrag bestod endast i att ta kontakt med Försäkringskassan. Hon har
svårt att komma ihåg exakt hur hon uttryckte sig då det är länge sedan samtalet
med Försäkringskassan ägde rum. Hennes budskap till Försäkringskassan var att
den information som Arbetsförmedlingen kunde ge fanns i den slutdokumenta-
                                                                       Dnr 3969-2017        Sid 3 (5)




      tion som upprättades i samband med att de gemensamma insatserna avslutades i
      februari 2017. Den slutdokumentationen hade Försäkringskassan redan fått del
      av.

## Rättslig reglering

Varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och
      billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts (7 § förvaltningslagen).
      Varje myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna
      verksamheten (6 § förvaltningslagen).
      Enligt förvaltningslagen ska uppgifter som en myndighet får på annat sätt än
      genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ett ärende antecknas
      av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild (15 §
      förvaltningslagen).
      Förvaltningslagens krav utgör emellertid endast en minimistandard. JO har
      uttalat att det inte är tillräckligt att endast anteckna uppgifter som kan ha
      betydelse för utgången i ett ärende. Alla beslut och åtgärder som vidtas i ärendet
      samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse bör redovisas. Även
      uppgifter som rör ärendets gång och som inte direkt tillför ärendet sakuppgifter
      bör i stor utsträckning dokumenteras. Sådana uppgifter kan till exempel gälla att
      det har förekommit kontakter med parter, andra personer eller myndigheter. (Se
      bl.a. JO 2014/15 s. 330, dnr 3972-2012).

      Arbetsförmedlingens bedömning
      Det är angeläget att handläggningen i ärenden av nu aktuellt slag, som kan vara
      av avgörande betydelse för den enskildes möjlighet till försörjning, sker effektivt
      och rättssäkert i enlighet med bestämmelserna i bland annat förvaltningslagen.
      Det är vidare viktigt att myndigheter lämnar varandra den hjälp som de kan
      lämna inom ramen för sin verksamhet och att det sker inom rimlig tid.
      Av utredningen framgår att Försäkringskassan ställde vissa frågor om det
      aktuella ärendet i ett mejl den 26 april 2017 och att frågorna besvarades vid ett
      telefonsamtal med Försäkringskassan kring månadsskiftet maj/juni 2017. Det
      kan konstateras att det hade varit önskvärt om myndigheten besvarat frågorna vid
      en tidigare tidpunkt än vad som nu blev fallet. Enligt Arbetsförmedlingens
      mening överstiger dock inte handläggningstiden vid Arbetsförmedlingen vad
      som får anses godtagbart i ett ärende av detta slag.
      I utredningen har det dock kommit fram brister i dokumentationen vilket fått till
      följd att handläggningen i vissa delar inte är möjlig att följa utifrån dokumenta-
      tionen i ärendet. Det ovan nämnda mejlet från Försäkringskassan den 26 april
      2017 har inte gått att återfinna och innehållet i mejlet har inte dokumenterats.
      Det finns inte heller någon dokumentation avseende sektionschefens svar på det
      mejlet. Vidare saknas dokumentation från samtalet med Försäkringskassan kring
      månadsskiftet maj/juni 2017. Arbetsförmedlingen beklagar detta.
      Arbetsförmedlingen arbetar aktivt med frågor om god förvaltning. Grunder i
      förvaltningsrätt, inklusive skyldigheten att dokumentera, ingår bland annat i den
      introduktionsutbildning som alla nyanställda genomgår samt i de utbildnings-
      insatser som tas fram inom det kompetenslyft som genomförs i myndigheten.
AA kommenterade Arbetsförmedlingens remissvar.

Rättslig reglering
I 110 kap. 13 § första stycket socialförsäkringsbalken (SFB) anges att Försäk-
ringskassan ska se till att ärendena blir utredda i den omfattning som deras
beskaffenhet kräver. Av 110 kap. 14 § SFB framgår att när det behövs för
                                                                Dnr 3969-2017      Sid 4 (5)




bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för tillämningen av SFB får
Försäkringskassan göra förfrågan hos den försäkrades arbetsgivare, läkare,
anordnare av personlig assistans eller någon annan som kan antas kunna lämna
behövliga uppgifter.

Enligt 110 kap. 31 § SFB ska bl.a. myndigheter på begäran lämna Försäkrings-
kassan uppgifter som avser namngiven person när det gäller förhållanden som
är av betydelse för tillämpningen av SFB.

Enligt den bestämmelse om myndigheters dokumentationsskyldighet som gällde
vid tidpunkten för Arbetsförmedlingens handläggning av Försäkringskassans
förfrågan (15 § förvaltningslagen [1986:223]) ska uppgifter som en myndighet
får på annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i
ärendet antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot
någon enskild. En motsvarande bestämmelse finns i 27 § förvaltningslagen
(2017:900), som från och med 1 juli 2018 har ersatt 1986 års lag.

JO har vid flera tillfällen uttalat att dokumentationsskyldigheten sträcker sig
längre än till att gälla ärenden som avser myndighetsutövning mot någon
enskild. JO har upprepade gånger också uttalat att det inte är tillräckligt att
endast anteckna uppgifter som kan ha betydelse för utgången i ett ärende. Alla
beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och
händelser av betydelse bör redovisas. Även uppgifter som enbart rör ärendets
gång och som inte direkt tillför ärendet sakuppgifter bör i stor utsträckning
dokumenteras. Sådana uppgifter kan t.ex. gälla att det har förekommit kontakter
med parter, andra personer eller myndigheter. (Se JO 2014/15 s. 330, dnr 3972-
2012 och 458-2017).

Bedömning
Av utredningen framgår att Försäkringskassan den 26 april 2017 i ett ärende om
aktivitetsersättning ställde frågor om AA:s arbetsförmåga och arbetsträning till
Arbetsförmedlingen. Det framgår inte annat än att frågorna var befogade.

Enligt Arbetsförmedlingens remissvar besvarades frågorna vid månadsskiftet
maj/juni, men någon dokumentation som visar detta finns inte. De uppgifter
som AA har lämnat i sin anmälan och uppgifterna i den dokumentation som har
hämtats in från Försäkringskassan motsäger att frågeställningarna skulle ha
besvarats vid den tidpunkten. Den enda respons från Arbetsförmedlingen som
finns vid denna tidpunkt är en anteckning den 23 maj, av vilken det framgår att
BB ringt Försäkringskassan och uppgett att han missuppfattat vad som
efterfrågats och att han skulle skicka den dokumentation som krävdes.

Av Försäkringskassans dokumentation framgår vidare att Arbetsförmedlingen
har besvarat kassans förfrågan först den 22 juni 2017. Dessförinnan påminde
Försäkringskassan vid upprepade tillfällen Arbetsförmedlingen, både skriftligen
och per telefon, i syfte att påskynda ärendet. Det framgår alltså inte annat av
                                                                  Dnr 3969-2017      Sid 5 (5)




dokumentationen än att det tog nästan två månader för Arbetsförmedlingen att
svara på det mejl som Försäkringskassan skickat.

Jag anser att Arbetsförmedlingen var alltför passiv i handläggningen av kassans
förfrågan. Arbetsförmedlingen borde betydligt tidigare ha kunnat konstatera att
det inte fanns någon ytterligare information att lämna till Försäkringskassan.
Passiviteten medförde att kassans handläggning av ärendet om aktivitets-
ersättning tog längre tid än nödvändigt. Försäkringskassan har vid upprepade
tillfällen påmint Arbetsförmedlingen om förfrågan och kan inte lastas för det
dröjsmål som uppstått i handläggningen. Dröjsmålet har berott på Arbets-
förmedlingens långsamma hantering och myndigheten förtjänar därför kritik.

Såvitt framgår har Arbetsförmedlingen inte dokumenterat några av de åtgärder
som myndigheten har vidtagit med anledning av Försäkringskassans förfrågan.

JO har flera gånger tidigare riktat kritik mot Arbetsförmedlingen vad gäller
bristfällig dokumentation (se exempelvis protokollen från inspektionerna av
Arbetsförmedlingens kontor i Borås den 25–27 maj 2015 och av Arbetsförmed-
lingens kontor i Huddinge den 21–23 februari 2018). Detta är ännu ett exempel
på bristfällig, eller rättare sagt obefintlig, dokumentation. Arbetsförmedlingen
beskriver i sitt remissvar endast i generella ordalag att anställda får utbildning
om skyldigheten att dokumentera. Eftersom bristerna är återkommande är jag
högst tveksam till om de utbildningsinsatser som anställda hos Arbetsförmed-
lingen erbjuds är tillräckliga. Jag förutsätter därför att Arbetsförmedlingen
skyndsamt vidtar ytterligare åtgärder utöver de som beskrivs i remissvaret för
att komma till rätta med problemet.

Ärendet avslutas.
