# Brister i socialförsäkringsnämndens protokoll

JO 2001-12-21 dnr 3972-2000

## Beslut

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                     Sid
                                                                           2001-12-21            3972-2000              1 (4)
Justitieombudsmannen
Jan Pennlöv




                        Brister i socialförsäkringsnämndens protokoll


                        I en anmälan klagade AA på hur ett beslut av socialförsäkringsnämnden i ett
                        livränteärende avseende BB hade protokollförts. I protokoll från den aktuella
                        socialförsäkringsnämndens sammanträde den 17 november 1999 hade angetts två
                        beslut; ett avslagsbeslut med motivering samt ett beslut att återremittera ärendet.
                        Av föredragningspromemorian och kassans journalanteckningar framgår dessutom
                        att socialförsäkringsnämnden hade funnit BB berättigad till livränta. I
                        journalanteckningarna hade kassan angett
                        ”Eftersom ett delbeslut ej går att göra – återremitterades ärendet för utredning av
                        årsinkomst och ev samordningsprocent ...”.

                        I protokollet från socialförsäkringsnämndens sammanträde den 17 november 1999
                        angavs bl.a. följande.

                                  BB kan inte få livränta för sin inkomstförlust, trots att olycksfall den 4 december
                                  1992 tidigare godkänts som arbetsskada. Anledningen till beslutet är att de besvär
                                  som medfört en inkomstförlust för BB, inte har något samband med olycksfallet. (2
                                  kapitlet 2 § och 4 kapitlet 1 § lagen om arbetsskadeförsäkring).
                                  Återremiss för vidare utredning av årsinkomst.
                        Därefter angavs i protokollet försäkringskassans motivering till avslagsbeslutet. I
                        föredragningspromemorian angavs under rubriken Avvikelse/komplettering av
                        socialförsäkringsnämndens beslut följande överstrukna text.
                                  Socialförsäkringsnämnden hos försäkringskassan beslöt att orsakssamband finns
                                  mellan BB:s olycksfall den 4 december 1992 och nuvarande besvär. BB beviljades
                                  livränta fr.o.m. november 1996 med samordning 15 %. 2 ledamöter begärde
                                  avvikande mening.
                        I en journalanteckning den 17 november 1999 angavs följande.
                                  Ärendet föredrogs i SFN. Nämnden ville ändra beslutet så att BB skulle få livränta
                                  för de besvär hon ådrog sig vid olycksfallet. Nämnden ansåg att en
                                  samordningsprocent på 15 %. Eftersom ett delbeslut ej går att göra återremitterades
                                  ärendet för utredning av årsinkomsten och ev samordningsprocent. Därefter skall
                                  ärendet ånyo föredras i SFN, samma SFN som gjorde återremissen.
                        Hos JO utreddes ärendet på så sätt att försäkringskassans akt begärdes in och
                        granskades. Därefter inhämtades försäkringskassans yttrande. Försäkringskassan
                        anförde genom direktören CC bl.a. följande.


 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                       Dnr 3972-2000    Sid 2 (4)



      När en socialförsäkringsnämnd skall fatta beslut i ett ärende skall
      nämndledamöterna ta ställning till det presenterade beslutsunderlaget, bedöma och
      väga samman de olika omständigheterna som föreligger i ärendet och fatta beslut i
      enlighet med de regler och den praxis som gäller. Det är den föredragande
      tjänstemannens uppgift att vara expert på de materiella och formella regler som
      gäller och att ge nämnden den information som den behöver i sitt beslutsfattande.
      Det innebär att om en nämnd anser att beslutsunderlaget behöver kompletteras görs
      utredningen av tjänsteman. Ärendet återremitteras i sin helhet då beslutsunderlaget
      är ofullständigt.
      Innan beslut fattas av nämnden vid ett senare sammanträde redovisas
      kompletterande uppgifter efter eventuell kommunicering med den försäkrade. RFV:s
      rekommendationer i allmänna rådet (l982:4) (härmed torde avses allmänna rådet
      1992:4, JO:s anmärkning) uttalar att de åtgärder som ingår i ett ärende i största
      möjliga utsträckning vidtas innan ärendet prövas av socialförsäkringsnämnden.
      Exempel på åtgärder som kan göras innan ärendet prövas i nämnden är t.ex.
      uträkning av förmånens storlek efter eventuell samordning med andra förmåner. Det
      är först när bedömningar gjorts av samtliga delar i ett ärende som ett slutligt beslut
      föreligger. Det är enligt FÖD l983:1 (härmed torde avses FÖD 1993:1, JO:s
      anmärkning) detta samlade ställningstagande som utgör försäkringskassans beslut
      och det beslut som enligt förvaltningslagen skall expedieras till den försäkrade.
      När en socialförsäkringsnämnd efter föredragning dokumenterar sitt
      ställningstagande i ett protokoll utgör detta protokoll beslutsdokumentet i ärendet
      (jfr Regeringsrättens dom den 9 november 1999 i mål nr 7670-1995, RÅ 1999 ref
      51, och JO:s ämbetsberättelse l997/98 s 390 f). Nämndens beslut skall med andra
      ord anses ha det innehåll som framgår av protokollet.
      På föredragningspromemorian under socialförsäkringsnämndens beslut har
      antecknats att BB beviljades livränta fr.o.m. november 1996 med 15 % samordning
      och att två ledamöter begärde avvikande mening. Detta har dock strukits över och
      signerats. På föredragningspromemorian står istället med stor text ”Återremiss för
      utredning av årsinkomst”. En socialförsäkringsnämnd kan fram till protokollet
      justerats ändra sitt ställningstagande.
      Innehållet i det beslut som socialförsäkringsnämnden fattat bestäms av vad som
      framgår av protokollet den 17 november 1999. Enligt detta protokoll har nämnden
      beslutat att återremittera ärendet för kompletterande utredning om årsinkomst, vilket
      även överensstämmer med beslutsmeddelandet som sändes till AA och BB den 2
      december 1999. Även förslag på beslut utgörande avslag på livränta framgår av
      protokollet vilket inte borde noterats.
      Något beslut om beviljande av förmån föreligger inte.
I sitt den 21 december 2001 meddelade beslut anförde JO Pennlöv i

## Bedömning

bedömningsdelen följande.

BB:s livränteärende föredrogs i socialförsäkringsnämnden den 17 november 1999.
I protokollet från sammanträdet anges som nämndens beslut inledningsvis att BB
inte kan få livränta för sin inkomstförlust. Därefter anges att ärendet är
återremitterat för vidare utredning av årsinkomsten. Protokollet justerades av
ordföranden den 23 november 1999. I föredragningspromemorian anges under
rubriken Avvikelse från nämndens beslut, men överstruket, att nämnden beslutat att
bevilja BB arbetsskadelivränta med en samordningsprocent på 15 %. I
försäkringskassans journalanteckningar anges att socialförsäkringsnämnden ville
besluta att BB skulle få livränta. Eftersom det inte går att fatta ett delbeslut så
återremitterades ärendet i stället för inkomstutredning. Vidare noterades att ärendet
därefter skulle tas upp med samma socialförsäkringsnämnd som fattat beslutet om
återremiss.
                                                                  Dnr 3972-2000   Sid 3 (4)




I detta ärende har således fråga uppkommit vad som egentligen har utgjort
socialförsäkringsnämndens beslut i ärendet vid sammanträdet den 17 november
1999. Man kan tänka sig tre varianter. Den första varianten är att BB inte
beviljades livränta. Den andra varianten är att ärendet återemitterades för utredning
av årsinkomst och slutligen den sista varianten att BB beviljades livränta med en
viss samordningsprocent. För att kunna ta ställning till vad som är
socialförsäkringsnämndens beslut får man gå till protokollet från nämndens
sammanträde.

Socialförsäkringsnämndens protokoll är beslutsdokumentet i ett ärende som har
prövats av nämnden (se JO 1997/98 s. 375). Nämndens beslut framgår således av
det justerade protokollet och inte av någon annan handling. Efter det att protokollet
har justerats kan inte ett för parten gynnande beslut ändras av försäkringskassan
annat än med stöd av 20 kap. 10 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Det är
därför utomordentligt viktigt att protokollet på ett korrekt sätt återger vad nämnden
har beslutat.

I detta ärende återger nämndens protokoll två skilda och oförenliga beslut i ärendet.
Av försäkringskassans remissvar framgår att föredragandens förslag till
avslagsbeslut uppenbarligen av misstag noterats i det justerade protokollet, vilket –
som försäkringskassan har framhållit – inte borde ha skett. Ansvaret för att
protokollet på ett korrekt sätt visar vad nämnden beslutat åvilar genom justeringen
nämndens ordförande. – Jag anser att det är utomordentligt anmärkningsvärt att ett
så viktigt dokument som socialförsäkringsnämndens protokoll hanteras på ett så
vårdslöst sätt som skett i detta ärende.

De anteckningar i föredragningspromemorian och journalen som utförts efter
socialförsäkringsnämndens sammanträde rörande nämndens beslut har fått till följd
att det uppstått ytterligare förvirring rörande vad som beslutats vid
nämndsammanträdet den 17 november 1999. Utformningen av anteckningarna ger
intryck av att nämnden faktiskt fattat ett annat beslut än det som återges i
protokollet. Enligt min mening är det olämpligt att i föredragningspromemoria eller
journalhandlingar nedteckna vad som diskuterats i nämnden. Den motivering som
kan finnas till nämndens ställningstagande i ett ärende bör i förekommande fall
framgå enbart av protokollet.

Även i övrigt har journalföringen i ärendet varit bristfällig och dokumentation
saknats om relevanta åtgärder.

Jag vill avslutningsvis anmärka att jag är utomordentligt förvånad över vad kassan
uppgivit med hänvisning till rättsfallet FÖD 1993:1. Av bl.a. det i remissvaret
åberopade regeringsrättsavgörandet och ett stort antal JO-avgöranden framgår med
fullkomlig tydlighet att det är fråga om två beslut; ett fattat av
socialförsäkringsnämnden och ett fattat av tjänsteman vid kassan. Besluten är såväl
fattade som meddelade vid skilda tidpunkter, de överklagas på skilda sätt och tiden
för överklagandet är olika.
                                                                Dnr 3972-2000   Sid 4 (4)




Sammantaget förtjänar försäkringskassan mycket allvarlig kritik för sin
handläggning av ärendet.
