# Kritik mot Arbetsförmedlingen för bristande dokumentation m.m. i arbetsförmedlingsärenden

JO 2013-11-21 dnr 3972-2012

BESLUT
                                                                         Datum                Dnr                      Sid
                                                                         2013-11-21           3972-2012              1 (11)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Kritik mot Arbetsförmedlingen för bristande dokumentation m.m. i
                        arbetsförmedlingsärenden


                          Beslutet i korthet: Vid en inspektion av arbetsförmedlingskontoret i Karlstad
                          konstaterade JO dokumentationsbrister i ett stort antal av de granskade ärendena. Det
                          framkom även att kontoret hade svårt att ta fram alla handlingar som JO efterfrågade.
                          Liknande brister har upprepade gånger noterats inom ramen för JO:s löpande granskning
                          av anmälningsärenden. I beslutet uttalas att bristerna i dokumentation liksom i akt- och
                          dokumenthantering strider mot förvaltningsrättsliga regler och principer samt äventyrar
                          den grundlagsskyddade rätten att ta del av allmänna handlingar. Arbetsförmedlingens
                          ledning hålls ansvarig för att gällande regelverk inte har fått genomslag i myndighetens
                          verksamhet. Bristerna har varit omfattande. Mot denna bakgrund ser JO allvarligt på det
                          som kommit fram.

## Initiativet

Den 4 och 5 juni 2012 inspekterade JO Arbetsförmedlingens kontor i Karlstad
                        (ärende 2595-2012). Under inspektionen visade det sig vara svårt att följa
                        ärendenas gång utifrån tillgängligt material. I flera ärenden var dokumentationen
                        bristfällig eller saknades helt. Det var även svårt för kontoret att ta fram de
                        handlingar som JO efterfrågade, dels därför att vissa dokument som skickades till
                        den arbetssökande från systemstödet AIS (Arbetsförmedlingens informations-
                        system) inte sparades, dels eftersom vissa dokument sparades i särskilda pärmar
                        utan att det fanns någon hänvisning till dokumenten. Det visade sig även att
                        kontoret saknade rutiner för hanteringen av inkommande och utgående e-
                        postmeddelanden och att e-postmeddelanden ofta blev liggande i arbetsförmed-
                        larnas e-postbrevlådor. Ytterligare ett problem som uppmärksammades var att
                        systemstödet AIS begränsade handläggarnas möjligheter att motivera sina beslut.

                        Med anledning av dessa iakttagelser och av att JO tidigare har noterat liknande
                        brister under sin löpande granskning av anmälningsärenden beslutade JO Axberger
                        att inleda en utredning. Arbetsförmedlingen anmodades att yttra sig över vad som
                        framkom vid inspektionen och att besvara följande frågor.

                             1. Vilka rutiner har Arbetsförmedlingen generellt när det gäller
                                dokumentation i arbetsförmedlingsärenden?




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                        Dnr 3972-2012      Sid 2 (11)




    2. Vilka rutiner har Arbetsförmedlingen när det gäller dokumentation av
       känsliga personuppgifter?

    3. Vilka rutiner finns för e-posthantering i arbetsförmedlingsärenden?

    4. Hur ser Arbetsförmedlingen på uppgiften om att dokument som upprättas i
       AIS och skickas till arbetssökande inte sparas hos myndigheten?

    5. Vilka rutiner har Arbetsförmedlingen när det gäller akthantering och hur
       säkerställer myndigheten att kompletta akter kan tas fram vid behov (t.ex.
       vid en begäran om partsinsyn/handlingsutlämnande eller när uppgifterna
       behövs inför ett beslut)?

    6. Hur ser Arbetsförmedlingen på uppgiften om att AIS begränsar hand-
       läggarnas möjligheter att motivera sina beslut?

    När det gäller punkterna 1–3 uppmanades Arbetsförmedlingen även att ange
    hur myndigheten säkerställer att rutinerna följs.

Utredning
Arbetsförmedlingens dåvarande generaldirektör AA yttrade sig. I yttrandet
hänvisades till vissa interna instruktioner, handläggarstöd, checklistor m.m., som
bifogades yttrandet. Hänvisningarna till dessa bilagor har utelämnats i redogörelsen
nedan.

      Allmänt om pågående arbete kring förbättrad registerkvalitet och dokumentation hos
      Arbetsförmedlingen
      Den 1 januari 2008 blev Arbetsförmedlingen en myndighet. Fram till dess ansvarade
      de självständiga länsarbetsnämnderna för rutiner kring dokumentation och
      dokumenthantering. Även om myndigheten nu styr denna fråga centralt pågår det
      fortfarande ett arbete med att ensa dessa rutiner. Arbetsförmedlingen bedriver för
      närvarande ett omfattande utvecklingsarbete för att förbättra registerkvaliteten och
      dokumentationen i myndighetens ärenden. Arbetet bedrivs inom ramen för ett
      program, Effektiv Kundintegritet, EKI. Huvudsyftet är att säkerställa efterlevnad av
      regelverket kring personuppgiftsbehandling och har som övergripande mål att
      genom utbildning och förbättringar av metoder, rutiner och systemstöd skapa
      förutsättningar för Arbetsförmedlingens medarbetare att effektivt och
      ändamålsenligt skydda myndighetens kunders personliga integritet. Även om
      kundintegriteten är i fokus för programmet, förväntas genomgången av metoder,
      rutiner och systemstöd även få positiva effekter för dokumentationen i ärenden.
      Systemstöden kommer bli mer processtyrda och det kommer att bli lättare för
      handläggare att följa fastställda och enhetliga rutiner för hur ett ärende ska
      handläggas. Det kommer också tekniskt bli svårare att avvika från fastställda rutiner.
      Inom EKI drivs ett projekt för övergång till digital dokumenthantering, ELDA
      (Elektroniskt dokumenthantering och arkiv), vilket också är namnet på det nya
      systemstöd som projektet kommer att resultera i. Den digitala dokumenthanteringen
      innebär att handlingar som idag hanteras i pappersform scannas och läggs i en digital
      akt, att elektroniska dokument som inkommer till myndigheten förs in i den digitala
      akten och att flera […] elektroniska dokument […] skapas av myndigheten direkt i
      den digitala akten. Uppbyggnaden av systemet föranleder en detaljerad genomgång
      av alla processer på myndigheten där dokument skapas, och förväntas ytterligare
      förbättra rutinerna för dokumentation och hantering av dokument. Systemet
                                                                      Dnr 3972-2012     Sid 3 (11)




beräknas att tas i bruk under senare delen av 2013, och kommer då bl.a. hantera de
sökandedossier som idag finns i pappersform.
Som ett led i EKI har alla medarbetare på myndigheten gått en obligatorisk webb-
utbildning som bl.a. behandlat vikten av att personuppgifter behandlas på ett korrekt
sätt i samband med att myndigheten uppfyller kravet på dokumentation i 15 §
förvaltningslagen, vad som får och inte får dokumenteras i databas. Utbildningens
innehåll motsvarar innehållet i handläggarstödet AFHS 65/2011 Behandling av
personuppgifter på Arbetsförmedlingen […]
På Arbetsförmedlingen pågår även ett utvecklingsarbete kring att identifiera former
för att ta fram myndighetens styrande dokument vilka bl.a. innehåller information
till medarbetarna kring dokumentationskrav och dokumenthantering, samt att
kvalitetsgranska dessa. Arbetet innefattar bl.a. en genomgång av alla myndighetens
befintliga handläggarstöd i syfte att göra dem tydligare och mer lättillgängliga för
myndighetens medarbetare. Arbetet beräknas vara klart i mitten av 2013.

Vilka rutiner har Arbetsförmedlingen generellt när det gäller dokumentation i arbets-
förmedlingsärenden?
Arbetsförmedlingsärenden handläggs i Arbetsförmedlingens informationssystem,
AIS. I AIS förs löpande anteckningar (s.k. daganteckningar) av den typ som avses i
15 § förvaltningslagen. Det noteras även i daganteckning att det finns handlingar i
pappersakten, se bl.a. [AFHS 35/2012 Dokumentplan för arbetsmarknadspolitiska
program och insatser] [– – –]
Arbetsförmedlingen har omfattande rutiner när det gäller dokumentationen i
arbetsförmedlingsärenden. Rutinerna är beskrivna i handläggarstöd eller
checklistor, kopplade till den åtgärd eller insats som den arbetssökande är aktuell för
[…] och dokumentplaner […] [såsom] AFHS 34/2012 Dokumentplan för handlingar
som rör arbetssökande.
De handlingar som inte är undantagna från kravet på diarieföring enligt 2 §
offentlighets- och sekretessförordningen diarieförs. I det diarieförda ärendet görs en
hänvisning till AIS ärendenummer.

Vilka rutiner har Arbetsförmedlingen när det gäller dokumentation av känsliga person-
uppgifter?
Arbetsförmedlingens regelverk för personuppgiftsbehandling har haft relativt
omfattande begränsningar kring vilka typer av uppgifter som får behandlas i
arbetsmarknadspolitiska databaser. Dessa regler har under 2011 och 2012 ändrats i
viss utsträckning, vilket kommer att få effekt i samband med att de systemföränd-
ringar som sker inom EKI tas i bruk i mitten av 2013.
Idag varierar hanteringen av känsliga personuppgifter beroende på om den enskilde
lämnat samtycke till behandlingen av känsliga personuppgifter eller inte. Om den
enskilde lämnat samtycke till behandlingen och uppgifterna inte utgör sådana upp-
gifter som överhuvudtaget inte får behandlas i arbetsmarknadspolitisk databas,
dokumenteras uppgifterna i AIS. [Om] samtycke saknas, eller om uppgifterna är av
sådan typ att [de] inte får behandlas alls i arbetsmarknadspolitisk databas, sker
dokumentationen genom anteckningar som förvaras i pappersakt.
Rutinerna är beskrivna främst i de styrande dokumenten AFHS 65/2011 Behandling
av personuppgifter på Arbetsförmedlingen [m.fl.]. Dokumenten finns tillgängliga
på intranätet och deras innehåll sprids genom informations- och utbildningsinsatser
samt den obligatoriska webbaserade utbildningen om personuppgiftsbehandling.

Vilka rutiner finns för e-posthantering i arbetsförmedlingsärenden?
Till skillnad från vad som framförts vid besöket i Karlstad så finns rutiner för
hantering av e-post fastställda i handläggarstödet AFHS 74/2011 Hantering av e-
post som rör arbetssökande. Information om dessa rutiner ges vid utbildningar av
                                                                    Dnr 3972-2012       Sid 4 (11)




Arbetsförmedlingens personal. Ett särskilt utbildningsmaterial används för just
information om e-postkommunikation med den arbetssökande. De administrativa
samordnarna informerar och utbildar i detta och finns tillhands för att besvara
eventuella frågor.

Hur ser Arbetsförmedlingen på uppgiften om att dokument som upprättas i AIS och skickas
till arbetssökande inte sparas hos myndigheten?
–––
Det finns […] vissa dokument som upprättas i AIS som varken sparas i systemet
eller skrivs ut och läggs i sökandeakten, vilket tyvärr beror på systemets tekniska
utformning. Detta är dokument som innehåller standardtexter. När dokumentet
upprättas i AIS skapas dock automatiskt en daganteckning som anger att dokument
av en viss typ har skickats till mottagaren. Benämningen är kopplad till den åtgärd
som dokumentet avser. Om dokumentet innehåller någon text utöver standardtexten
sparas även den automatiskt i daganteckningen. Standardtexterna finns tillgängliga
på alla kontor. Arbetsförmedlingen bedömer att skapandet av den automatiska
daganteckningen tillsammans med att standardtexterna finns tillgängliga ändå gör
det möjligt att följa ärendets gång. Lösningen, som beror på tekniska begränsningar
i AlS-systemet är naturligtvis inte optimal och kommer att ses över i takt med den
tekniska utvecklingen av systemstöden.
De brister [i] dokumentationen som eventuellt beror på att dokument som skrivs ut
ur AIS och ska läggas i sökandeakten inte sparas enligt gällande rutiner, kommer
att åtgärdas i samband med införandet av ELDA.

Vilka rutiner har Arbetsförmedlingen när det gäller akthantering och hur säkerställer
Arbetsförmedlingen att kompletta akter kan tas fram vid behov (t.ex. vid begäran om
partsinsyn/handlingsutlämnande eller när uppgifterna behövs inför ett beslut)?
Sökandedossiern ska förvaras på det arbetsförmedlingskontor där den
arbetssökande är inskriven eftersom pappershandlingarna och den digitala
dokumentationen i AIS utgör en gemensam enhet. En notering ska göras i fältet
”handlingar finns” i AIS om att det finns pappershandlingar. Det är också
rekommenderat att man anger på vilket kontor sökandeakten finns, både med
kontorets fyrsiffriga nummer och med kontorsnamn. När en arbetssökande
överflyttas från ett kontor till ett annat skickas sökandedossiern vidare till det nya
kontoret. På så sätt hålls dokumentationen om en arbetssökande samlad och
dossiern finns tillgänglig vid arkivering på arkivdepån.
På Arbetsförmedlingen pågår för närvarande ett utvecklingsarbete (ELDA) vilket
avser leda till att alla sökandedossier ska digitaliseras, i syfte att effektivisera
verksamheten och underlätta en rättssäker hantering av dokumenten. Akten behöver
då inte fysiskt skickas mellan kontoren, utan överflyttningen av ärendet sker genom
behörighetsstyrning i systemet.

Hur ser Arbetsförmedlingen på uppgiften om att AIS begränsar handläggarnas möjligheter
att motivera sina beslut?
Det är korrekt att AIS har vissa tekniska begränsningar, men Arbetsförmedlingen
anser inte att detta begränsar handläggarnas möjlighet att motivera sina beslut. Om
beslutsmotiveringen inte ryms i textfältet skrivs den istället i en daganteckning, i
vilken det inte föreligger samma begränsningar av tecken, eller i en tjänstean-
teckning i pappersakten och bifogas beslutet. I fältet för beslutsmotivering i AIS
hänvisas då till daganteckningen eller tjänsteanteckningen.

Hur säkerställer Arbetsförmedlingen att rutiner för dokumentation och dokumenthantering
följs?
Som angivits ovan styrs dokumenthanteringen i myndigheten numera centralt. Ansvaret
för dokumenthanteringen ligger på Enheten dokumentstyrning. Det finns tio
                                                                          Dnr 3972-2012      Sid 5 (11)




      administrativa samordnare placerade runt om i landet för att kunna stödja, vägleda
      och ge svar avseende hur dokumentation ska ske i enlighet med regelverket. De
      kan lyfta brister som de ser i sitt arbete. Information på bl.a. intranät och utbild-
      ningsinsatser ges för att säkerställa att medarbetare känner till vilka rutiner som gäller.
      Varje nyanställd medarbetare och ny chef genomgår en obligatorisk förvaltnings-
      rättsutbildning, där bl.a. kravet på dokumentation behandlas. Utöver detta har varje
      anställd under 2011 och 2012 genomgått den ovan nämnda utbildningen om
      personuppgiftsbehandling. [– – –]
      Om en anställd inte sköter sin dokumentation kan detta påverka bedömning av
      prestation i t.ex. lönesamtal, och det har förekommit att anställda som uppvisat
      upprepade eller omfattande brister på detta område prövats i Arbetsförmedlingens
      personalansvarsnämnd.
      Under hela 2012 har vikten av att dokumentera varje åtgärd i ett ärende varit fokus
      på myndigheten, bl.a. på centralt anordnade chefsdagar där cheferna fått i uppdrag
      att föra detta budskap vidare. En anledning till detta är att Arbetsförmedlingens
      återrapportering till regeringen har stort fokus på kvalitén i den service myndig-
      heten erbjuder, vilket ställt krav på utökad uppföljning genom stickprovskontroller
      där all dokumentation i ett ärende måste finnas tillgänglig vid uppföljningstillfället.
      De utvecklingsarbeten som pågår förväntas också skapa förutsättningar för mer
      systematiserad uppföljning kring efterlevnad av regelverket kring dokumentation
      och dokumenthantering.

Rättslig reglering m.m.
Allmänna handlingar och aktbildning
Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen (TF). Enligt dessa bestämmelser har var och en rätt att ta
del av en handling som förvaras hos en myndighet om den har kommit in till
myndigheten eller upprättats där, förutsatt att den inte omfattas av sekretess
(offentlighetsprincipen).

Med handling avses inte bara konventionella handlingar utan också upptagningar
som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med tekniskt hjälpmedel. En
handling i den formen anses förvarad hos en myndighet om den är tillgänglig för
myndigheten med teknik som myndigheten själv använder. (2 kap. 3 § TF)

En konventionell handling anses inkommen till en myndighet, när den har anlänt
till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa. Upptagningar
anses inkomna till en myndighet när de gjorts tillgängliga för myndigheten. (2 kap.
6 § TF) En handling anses enligt huvudregeln upprättad hos en myndighet när den
har expedierats eller när ärendet till vilken den hör har avslutats (2 kap. 7 § TF).
Med expedierats avses i princip att handlingen har lämnat myndigheten.

Enligt huvudregeln i 5 kap. 1 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400), OSL, ska allmänna handlingar registreras så snart de har kommit in till
eller upprättats hos en myndighet. En ovillkorlig registreringsskyldighet omfattar
dock endast handlingar för vilka sekretess gäller. I övrigt kan myndigheten själv
välja om den vill registrera handlingarna eller hålla dem så ordnade att det utan
svårighet kan fastställas om handlingen har kommit in eller upprättats. Om det är
uppenbart att handlingen är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet
                                                                  Dnr 3972-2012     Sid 6 (11)




behöver den varken registreras eller hållas ordnad. (5 kap. 1 § tredje och fjärde
stycket OSL)

Arbetsförmedlingen är undantagen från registreringsskyldigheten när det gäller
handlingar i ärenden som rör enskilda arbetssökande (5 kap. 3 § OSL och 2 §
offentlighets- och sekretessförordningen [2009:641]). Allmänna handlingar i
arbetsförmedlingsärenden måste dock hållas ordnade på ett sådant sätt att det utan
svårighet kan fastställas om de kommit in till eller upprättats av myndigheten. Att
så sker är helt avgörande för att den grundlagsfästa rätten att ta del av allmänna
handlingar ska kunna tillgodoses (se 4 kap. 1 § OSL). Att handlingarna hålls
ordnade på ett överskådligt sätt är vidare angeläget för att handläggningen av
ärendena ska bli rationell, och är dessutom en förutsättning för en rättssäker
överprövning. En god akthantering är också viktig för att tillsynsmyndigheter ska
kunna genomföra sin efterhandsgranskning utan onödiga svårigheter.

Dokumentation
Enligt 15 § förvaltningslagen (1986:223), FL, ska uppgifter som en myndighet får
på annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ett
ärende antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot
någon enskild.

JO har vid flera tillfällen uttalat att dokumentationsskyldigheten sträcker sig längre
än till att gälla ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild. JO har
upprepade gånger också uttalat att det inte är tillräckligt att endast anteckna
uppgifter som kan ha betydelse för utgången i ett ärende. Alla beslut och åtgärder
som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse bör
redovisas. Även uppgifter som enbart rör ärendets gång och som inte direkt tillför
ärendet sakuppgifter bör i stor utsträckning dokumenteras. Sådana uppgifter kan
t.ex. gälla att det har förekommit kontakter med parter, andra personer eller
myndigheter. (Se vidare Förvaltningslagsutredningens betänkande, SOU 2010:29 s.
464 f.)

Dokumentationsskyldigheten utgör grunden för en rad andra förvaltningsrättsliga
regler som tillsammans syftar till att garantera den enskildes rättssäkerhet. Att
dokumentationsskyldigheten uppfylls är en förutsättning för att det ska finnas ett
fullgott beslutsunderlag. Det är vidare en av förutsättningarna för insyn i och
kontroll av verksamheten samt har betydelse vid en eventuell överprövning. Saknas
dokumentation blir det svårt, och i vissa fall till och med omöjligt, att överblicka
vad som har hänt i ett enskilt ärende. För att den enskilde ska kunna utöva den rätt
till partsinsyn som regleras i 16 § FL, och myndigheten sin kommunikations-
skyldighet enligt 17 § FL, krävs också god dokumentation. Dessutom krävs det god
dokumentation för att ett ärende ska kunna handläggas i den ordinarie
handläggarens frånvaro, och det ligger naturligtvis också i myndighetens eget
intresse att skapa ordning och reda i det interna arbetet. (Se bl.a. SOU 2010:29 s.
464 och JO:s beslut den 27 februari 2013, dnr 3726-2011.)
                                                                    Dnr 3972-2012    Sid 7 (11)




I 20 § FL föreskrivs att ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende ska
innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning
mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis bl.a. om beslutet inte
går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart
obehövligt att upplysa om skälen. Har skälen utelämnats bör myndigheten på
begäran av den som är part om möjligt upplysa denne om dem i efterhand.

Motiveringsskyldigheten syftar bl.a. till att garantera en saklig och enhetlig
prövning. Motiveringar gör det också lättare för den enskilde att kontrollera om ett
beslut är riktigt. De omständigheter som har varit avgörande för beslutet ska alltid
framgå av beslutsmotiveringen.

JO har i ett antal ärenden markerat att formuleringen i 20 § FL inte kan uppfattas så
att motiveringsskyldigheten bortfaller så snart det inte rör sig om ett slutligt beslut i
ett ärende om myndighetsutövning. Ju mer ingripande ett beslut är för den enskilde,
desto större krav kan dock ställas på myndighetens motivering av beslutet. (Se
SOU 2010:29 s. 492 f.)

Bedömning
Vilka rutiner har Arbetsförmedlingen generellt när det gäller dokumentation
i arbetsförmedlingsärenden, inklusive e-posthantering, och när det gäller
känsliga personuppgifter? Hur säkerställer myndigheten att dessa följs?
Arbetsförmedlingen har redogjort för myndighetens rutiner beträffande dokumen-
tation i arbetsförmedlingsärenden och försett JO med handläggarstöd, checklistor
m.m. som personalen har tillgång till i sitt arbete. Arbetsförmedlingen har också
informerat om att alla nyanställda genomgår en förvaltningsrättsutbildning samt att
myndighetens personal under 2011 och 2012 har genomgått en utbildning som bl.a.
behandlat dokumentationsskyldigheten enligt 15 § FL. Enligt Arbetsförmedlingen
har vikten av att dokumentera varje åtgärd i ett ärende varit i fokus under hela
2012, och utvecklingsarbetet inom programmet EKI och systemstödet ELDA
förväntas ytterligare förbättra rutinerna för dokumentation och dokumenthantering.
Utförliga handläggarstöd och omfattande utbildning om hur känsliga person-
uppgifter ska behandlas har redovisats. Arbetsförmedlingen har även uppgett att
man för närvarande går igenom alla handläggarstöd i syfte att göra dem tydligare
och mer lättillgängliga.

Jag kan mot denna bakgrund konstatera att myndighetens ledning synes ha god
kännedom om de regler som gäller och vikten av att de följs. Myndigheten har
också vidtagit åtgärder för att de ska få genomslag i verksamheten.

När det gäller de handläggarstöd som JO har tagit del av kan dock följande
konstateras. Handläggarstöden är många och omfattar som regel vissa speciella
områden. De framstår delvis som fragmentariska och svåröverskådliga, bl.a. genom
olika korshänvisningar. Skrivningarna är ofta kortfattade och ger sällan någon
djupare förståelse för de förvaltningsrättsliga regler som ligger bakom. I vissa fall
ges intryck av att endast uppgifter som tillför ärendet en sakuppgift ska
                                                                  Dnr 3972-2012    Sid 8 (11)




dokumenteras. Som framgått ovan bör dock även uppgifter som enbart rör ärendets
gång i stor utsträckning antecknas. Såvitt framkommit behandlar handläggarstöden
inte heller vad som bör dokumenteras efter ett telefonsamtal eller ett möte med den
arbetssökande. Vidare anges inte uttryckligen att hänvisningar ska göras från
systemstödet AIS till handlingar om en arbetssökande som förvaras på andra
ställen än i sökandedossiern, t.ex. i programpärmar (se bl.a. AFHS 35/2012 och
AFHS 74/2011). I dessa avseenden kan handläggarstöden förbättras.

En fara med alltför många och specialiserade handläggarstöd är också att
tillämparen förlitar sig på dessa utan att konsultera grundläggande lagstiftning på
området (se bl.a. JO:s ärende 2963-2012). Enligt min mening bör myndigheten
inom ramen för sitt interna utvecklingsarbete överväga att i ett sammanhållet
dokument utförligt beskriva vad som utgör en fullgod dokumentation i ett
arbetsförmedlingsärende och vilka konsekvenserna kan bli om dokumentations-
skyldigheten åsidosätts. De synpunkter som framförts ovan bör därvid beaktas.

Även om Arbetsförmedlingens handläggarstöd på olika sätt kan förbättras, ger de
användaren ett gott stöd i arbetet. Trots detta har JO upprepade gånger funnit
belägg för dokumentationsbrister, liknande de som uppmärksammades under
inspektionen i Karlstad, inom ramen för sin löpande granskning av anmälnings-
ärenden. I vissa fall har de utretts närmare och lett till kritik mot myndigheten (se
bl.a. JO:s ärenden 6094-2008, 6315-2009, 4166-2011, 1932-2012 och 5367-2012 ).
I andra fall har brister noterats men inte bedömts utgöra tillräckliga skäl för vidare
åtgärder från JO:s sida. I många av dessa ärenden har det, liksom i Karlstad, visat
sig omöjligt att avgöra vad som hänt utifrån de handlingar som Arbetsförmedlingen
har uppgett finns i dossiern. Efter att JO har tagit telefonkontakt med den ansvariga
arbetsförmedlaren har händelseförloppet ofta kunnat klarläggas. Uppgifterna har
dock inte funnits dokumenterade hos Arbetsförmedlingen.

Resultatet från de granskningar som bl.a. Inspektionen för arbetslöshets-
försäkringen, IAF, har gjort visar på liknande resultat (se rapport 2012:10 om
Arbetsförmedlingens handläggning och dokumentation när anvisat arbete inte
sökts). I rapporten konstateras att det inte fanns någon dokumentation relaterad till
det aktuella ärendet i 30 procent av de granskade fallen. I de ärenden där det fanns
sådan dokumentation saknades ändå i många fall dokumentation som gav stöd för
de bedömningar Arbetsförmedlingen hade gjort.

JO:s och andras granskningar visar således att förvaltningsrättsliga regler och
principer, liksom Arbetsförmedlingens egna rutiner för dokumentation, många
gånger inte följts. Här krävs enligt min mening förbättringar. Myndighetens
personal behöver få bättre kunskaper i grundläggande förvaltningsrätt och fördjupa
sin förståelse för de skäl som motiverar gällande regler.
                                                                  Dnr 3972-2012    Sid 9 (11)




Hur ser Arbetsförmedlingen på uppgiften om att dokument som upprättas i
AIS och skickas till arbetssökande inte sparas hos myndigheten?
Arbetsförmedlingen har bekräftat att vissa dokument som upprättas av
myndigheten och skickas ut till den arbetssökande inte sparas. Så har angetts vara
fallet om dokumentet endast innehåller en standardtext. En notering om att
dokumentet skickats ut och vilken typ av dokument det handlar om görs dock
automatiskt i systemstödet AIS. Där sparas även eventuella skrivningar som inte
finns i standardtexten. Anledningen till att man har denna ordning är enligt
Arbetsförmedlingen systemets tekniska utformning som kommer att ses över i takt
med den tekniska utvecklingen av systemstöden. Arbetsförmedlingen har vidare
angett att standardtexterna finns tillgängliga på alla kontor.

En handling som skapas av Arbetsförmedlingen och skickas ut till den arbets-
sökande utgör en allmän handling, som myndigheten är skyldig att kunna ta fram.
Förutsatt att en notering i AIS görs om vilket dokument som har skickats och att
alla kontor kan tillhandahålla ett standardbrev motsvarande det som har sänts till
den arbetssökande skulle arbetssättet möjligen kunna godtas. Det handlar dock i
Arbetsförmedlingens fall om relativt många dokument som lämnar myndigheten
utan att sparas någonstans. Med hänsyn till detta och till att standardtexter
regelmässigt ändras finns en påtaglig risk för att kontoren inte kan tillhandahålla
just den text som har skickats till den arbetssökande. Handläggningen riskerar
därmed att komma i konflikt med offentlighetsprincipen, och oklarheter kan uppstå
om vilken information som har lämnats sökanden. Som Arbetsförmedlingen
uppgett är den nuvarande lösningen inte optimal och bör ses över.

Vilka rutiner har Arbetsförmedlingen när det gäller akt- och dokument-
hantering och hur säkerställer myndigheten att kompletta akter (dossierer)
kan tas fram vid behov (t.ex. vid en begäran om partsinsyn/handlings-
utlämnande eller när uppgifterna behövs inför ett beslut)?
Arbetsförmedlingen har uppgett att dokumentationen i AIS och i den fysiska
sökandedossiern om en enskild arbetssökande utgör en gemensam enhet och att
hänvisningar till samtliga pappershandlingar ska göras i AIS. Vidare har
myndigheten angett att dess utvecklingsarbete ELDA förväntas leda till att
sökandedossiererna digitaliseras bl.a. för att underlätta en rättssäker hantering av
dokumenten.

Om Arbetsförmedlingens rutiner följs borde det vara möjligt att tillhandahålla
samtliga handlingar som rör en viss arbetssökande under en viss tidsperiod. Vid
såväl inspektionen i Karlstad som i den löpande granskningen av anmälnings-
ärenden har JO dock kunnat konstatera att det är mycket vanligt att ofullständiga
dossierer lämnas ut trots att samtliga handlingar som rör en viss person har
efterfrågats. Detta torde dels bero på att hänvisningar till pappershandlingarna
saknas i AIS, dels på att personalen har bristande kunskap om vilka handlingar som
ingår i en komplett sökandedossier. Myndigheten måste genom utbildning och
utvecklingsarbete se till att komma till rätta med dessa brister.
                                                                  Dnr 3972-2012    Sid 10 (11)




Hur ser Arbetsförmedlingen på uppgiften om att AIS begränsar
handläggarnas möjligheter att motivera sina beslut?
Arbetsförmedlingen har uppgett att motiveringsskyldigheten uppfylls genom att
skälen för åtgärden redovisas i daganteckningarna eller i en särskild tjänste-
anteckning, som bifogas beslutet. Arbetsförmedlingen har vidare uppgett att en
hänvisning till daganteckningen respektive tjänsteanteckningen ska göras i besluts-
dokumentet.

Förutsatt att myndighetens rutiner följs delar jag Arbetsförmedlingens uppfattning
att motiveringsskyldigheten uppfylls. Förfaringssättet är dock onödigt komplicerat
och inte utan risker. Vid inspektionen i Karlstad visade det sig att det endast i något
fall framgick av dokumentationen i ärendet att motiveringen i daganteckningarna
eller tjänsteanteckningen hade bifogats beslutet. Anmälningsgranskningen hos JO
talar i samma riktning. Mot denna bakgrund bör möjligheterna att ändra besluts-
mallarna utredas i samband med att det nya dokumenthanteringssystemet införs.
Innan myndigheten har gjort detta är det dess skyldighet att se till att de nuvarande
rutinerna följs.

Sammanfattning
Den sammantagna bilden av hur dokumentation liksom dokument- och
akthantering har skötts på arbetsförmedlingskontoren är oroande.

Jag vill betona att de brister jag redovisat ovan har påträffats i flera olika ärende-
typer och att de inte kan hänföras till något enskilt kontor eller handläggare.
Problemen har förekommit generellt. Det är ytterst ledningens ansvar att säkerställa
att korrekta rutiner finns och tillämpas i verksamheten. Att en myndighet ser till att
reglerna om dokumentation samt dokument- och akthantering följs är av stor vikt
för allmänhetens förtroende för myndigheten och dess verksamhet. Brister i dessa
avseenden strider mot förvaltningsrättsliga regler och principer samt äventyrar den
grundlagsskyddade rätten att ta del av allmänna handlingar. Med hänsyn till
bristernas omfattning ser jag allvarligt på det som kommit fram.

Arbetsförmedlingen har uppgett att vikten av dokumentation har varit i fokus på
myndigheten under hela 2012 och att rutinerna för dokumentation förväntas bli
bättre i och med att det nya systemstödet tas i bruk och de omarbetade
handläggarstöden görs tillgängliga.

Jag utgår från att Arbetsförmedlingen kommer att ägna fortsatt uppmärksamhet åt
problemen och genom informationsinsatser göra arbetsförmedlingskontoren
medvetna om vad jag har anfört här.
                                                                 Dnr 3972-2012   Sid 11 (11)




Jag förutsätter vidare att myndighetens ledning noga följer hur utvecklingsarbetet
på arbetsförmedlingskontoren fortlöper och vidtar de åtgärder som krävs för att
säkerställa att korrekta rutiner finns och att de tillämpas.

Arbetsförmedlingen kritiseras för de brister som konstaterats.
