# Anmälan mot Kriminalvården om kameraövervakning i bostadsrum på avskildhetsavdelning

JO 2012-03-08 dnr 3978-2010

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                     Sid
                                                                           2012-03-08             3978-2010              1 (4)
Chefsjustitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Anmälan mot Kriminalvården om kameraövervakning i bostadsrum på
                        avskildhetsavdelning

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 7 juli 2010, uppgav AA att bostadsrummen
                        på avskildhetsavdelningarna i de nya säkerhetsenheterna (i anstalterna Kumla, Hall
                        och Saltvik) övervakas med hjälp av kamera. Enligt AA var det synnerligen
                        kränkande att bli filmad dygnet runt. Han ifrågasatte om kameraövervakningen var
                        förenlig med svensk lagstiftning.

## Utredning

Kriminalvården anmodades att yttra sig över anmälan. I sitt remissvar anförde
                        Kriminalvården (huvudkontoret) följande.
                                  ---

                                  Sakförhållanden m.m.
                                  Kriminalvården har inhämtat yttrande från Regionerna Mitt, Stockholm och Nord
                                  varav huvudsakligen följande framgår. Det är riktigt att avskildhetsrummen i
                                  säkerhetsavdelningarna på anstalterna Kumla, Hall och Saltvik är utrustade med
                                  övervakningskamera. Vid anstalterna Hall och Saltvik har kamerorna hittills inte
                                  använts. Vid anstalten Kumla har kameran använts vid ett tillfälle. I det fallet var
                                  den intagne mycket utåtagerande och hotfull mot personalen. När den intagne inte
                                  längre var utåtagerande och hotfull avbröt anstalten videoövervakningen och ett
                                  skydd monterades för kameran. Detta tillfälle har Kriminalvården vidare redogjort
                                  för i sitt yttrande till Justitieombudsmannen i ärende 2316-2010.
                                  Även vid andra anstalter förekommer kameraövervakning av avskildhetsrum.

## Författningsbestämmelser

Av 1 § lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning (LAK) framgår bl.a. att
                                  allmän kameraövervakning ska ske med tillbörlig hänsyn till enskildas personliga
                                  integritet.

## Kriminalvårdens bedömning

Att kamerorna vid aktuella enheter bara använts en gång visar att Kriminalvården är
                                  mycket restriktiv i sin användning av dem. Syftet med kamerorna är att försäkra sig
                                  om den intagnes egen säkerhet och att snabbt kunna ingripa vid självskadande
                                  beteenden. Genom kamerorna finns också möjlighet att skydda den intagne mot




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                     Dnr 3978-2010    Sid 2 (4)




      otillbörliga åtgärder liksom möjlighet att skydda personal mot anklagelser om
      övergrepp eller annat missbruk.
      När kameraövervakningen inte längre behövdes i Kumlafallet avbröts den.
      I ärende 2286-2002 har Justitieombudsmannen berört förutsättningarna för
      kameraövervakning i observationsrum. Kriminalvårdens användning av de här
      aktuella kamerorna i avskildhetsrummen sker efter behov och i enlighet med de
      principer som redovisats i det nyss angivna JO-ärendet.
AA gavs tillfälle att yttra sig över remissvaret.

Rättslig reglering
Av artikel 8 i Europakonventionen framgår att var och en har rätt till respekt för sitt
privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. En offentlig myndighet får
inte inskränka åtnjutande av denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i
ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den
allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av
oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller för andra personers
fri- och rättigheter.

I artikel 2 i Europakonventionen stadgas att envars rätt till livet ska skyddas genom
lag. Ingen ska avsiktligen berövas livet utom för att verkställa domstols dom i de
fall då han dömts för brott som enligt lag är belagt med sådant straff. Av
bestämmelsen följer bl.a. en skyldighet att vidta alla rimliga åtgärder som krävs för
att frihetsberövade personers hälsa och välbefinnande skyddas liksom en
skyldighet att vidta rimliga åtgärder för att minimera en känd risk för självmord (se
bl.a. Keenan./.Förenade kungariket, ansökan nr 27229/95, dom den 3 april 2001).

I 2 kap. 6 § första stycket regeringsformen föreskrivs följande. Var och en är
gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i andra fall
än som avses i 4 och 5 §§. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation,
husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan
förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal
eller annat förtroligt meddelande.

Enligt andra stycket i bestämmelsen är därutöver var och en gentemot det allmänna
skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan
samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga
förhållanden.

Av 2 kap. 20 § regeringsformen framgår att skyddet mot bl.a. kroppsligt ingrepp
och mot intrång som innebär övervakning och kartläggning av den enskildes
personliga förhållanden får, i den utsträckning som medges i 21–24 §§ , begränsas
genom lag.

Enligt 2 kap. 21 § regeringsformen får begränsningar enligt 20 § göras endast för
att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle.
Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det
ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett
                                                                   Dnr 3978-2010      Sid 3 (4)




hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar.
Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller
annan sådan åskådning.

I lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning finns bestämmelser om
användning av övervakningsutrustning (allmän kameraövervakning). Enligt 1 § ska
allmän kameraövervakning ske med tillbörlig hänsyn till enskildas personliga
integritet. Av 3 § framgår att upplysning om allmän kameraövervakning ska
lämnas genom tydlig skyltning eller på något annat verksamt sätt.
Upplysningsplikten gäller även om varken tillstånd eller anmälan krävs för
övervakningen och även i de fall då övervakningen avser en plats dit allmänheten
inte har tillträde (se prop. 1997/98:64 s. 53).

De flesta av bestämmelserna i lagen om allmän kameraövervakning gäller inte för
övervakning av platser dit allmänheten inte har tillträde. Om kameraövervakning
av en sådan plats innefattar automatiserad behandling av personuppgifter är
däremot personuppgiftslagens (1998:204) bestämmelser tillämpliga, se 5 §. Av
5 a § personuppgiftslagen framgår att behandling av personuppgifter, som inte har
bearbetats eller strukturerats på ett sätt som påtagligt underlättar sökningar eller
sammanställningar i princip får utföras, om den inte innebär en kränkning av den
övervakades personliga integritet. Den personuppgiftsbehandling som är aktuell i
ärendet är att betrakta som ostrukturerad i den mening som avses i 5 a §
personuppgiftslagen.

Enligt 1 kap. 4 § fängelselagen (2010:610), som trädde i kraft den 1 april 2011, ska
varje intagen bemötas med respekt för sitt människovärde och med förståelse för de
särskilda svårigheter som är förenade med frihetsberövandet. Motsvarande
bestämmelse fanns tidigare i 9 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt. I 1
kap. 6 § andra stycket fängelselagen anges att en kontroll- eller tvångsåtgärd endast
får användas om den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Om en mindre
ingripande åtgärd är tillräcklig ska den användas.

Bedömning
AA var tidpunkten för anmälningen placerad på normalavdelning i
säkerhetsenheten i anstalten Kumla.

Säkerhetsenheter finns förutom i anstalten Kumla i anstalterna Hall och Saltvik.
Kännetecknande för säkerhetsenheterna är bl.a. den goda tillgången på tekniska
skyddsanordningar, t.ex. övervakningskameror. Den höga grad av kontroll, som
dessa skyddsanordningar möjliggör, gäller i förhållande till alla intagna i enheterna.

I detta ärende är det fråga om kameraövervakning av ett bostadsrum på
avskildhetsavdelningen inom säkerhetsenheten. Här finns övervakningskameror i
samtliga rum. Frågan är om sådan övervakning är kränkande i den mening som
avses i 5 a § andra stycket personuppgiftslagen eller olämplig av någon annan
anledning.
                                                                   Dnr 3978-2010   Sid 4 (4)




Enligt förarbetena till 5 a § personuppgiftslagen ligger det i sakens natur att
tillämpningen av bestämmelsen får bygga på en intresseavvägning, där den
övervakades intresse av en fredad, privat sfär vägs mot andra motstående intressen
i det enskilda fallet (prop. 2005/06:173 s. 26 f.). En fråga som därvid ska ställas är
om syftet med kameraövervakningen kan uppnås på något mindre ingripande sätt.
Viktigt faktorer i sammanhanget är också hur länge det inspelade materialet sparas
och åtkomsten till det inspelade materialet. Kamerans placering har också
betydelse.

Kriminalvården har i remissvaret anfört att syftet med kameraövervakningen är att
försäkra sig om den intagnes egen säkerhet och att snabbt kunna ingripa vid
självskadande beteenden. Genom kamerorna finns också möjlighet att skydda den
intagne mot otillbörliga åtgärder liksom möjlighet att skydda personal mot
anklagelser om övergrepp eller annat missbruk. Jag har i ett annat ärende fått veta
att inspelningarna raderas automatiskt efter ca två veckor.

Vid en nyligen företagen inspektion av säkerhetsenheten i anstalten Saltvik
framgick att en intagen som avskiljs, i de fall beslut om kontinuerlig övervakning
inte fattats, förses med en ”mössa” med vilken han kan täcka över kameran i
avskildhetsavdelningens bostadsrum. Detta ser jag som en lämplig åtgärd som
säkerställer att den intagne vet när han inte kameraövervakas trots att det finns en
kamera monterad i rummet. Av remissvaret i detta ärende framgår också att
kameraövervakning av aktuella bostadsrum endast sker undantagsvis, bl.a. för att
skydda den intagne från självskadande beteende.

Såvitt framkommit sker kameraövervakning alltså i avskildhetsavdelningarnas
bostadsrum restriktivt och efter en bedömning i det enskilda fallet. Jag har
ingenting att erinra häremot.

Det har i inte heller i övrigt framkommit någon anledning till kritik från min sida.

Ärendet avslutas.
