# Ett häkte har visat omfattande brister i hanteringen av intagnas myndighetspost

JO 2023-06-28 dnr 3992-2022

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                    Sid
                                                                          2023-06-28             3992-2022             1 (8)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Ett häkte har visat omfattande brister i hanteringen av intagnas
                        myndighetspost


                          Beslutet i korthet: Ett häkte får mycket allvarlig kritik för felaktig hantering av
                          intagnas s.k. myndighetspost. Utredningen visar på omfattande och grundläggande
                          brister i såväl granskningen av sådan post som häktets rutiner för hur intagnas
                          försändelser till och från myndigheter ska hanteras. JO ser ytterst allvarligt på att
                          rutinerna i flera avseenden har saknat stöd i lagstiftningen och uttalar att det är
                          angeläget att utbildningsinsatser genomförs vid häktet.

## Anmälan

I en anmälan och en kompletterande skrift, som kom in till JO den 16 maj
                        respektive den 5 juli 2022, klagade AA på hur Kriminalvården, häktet
                        Uddevalla, hade hanterat hans försändelser till och från myndigheter. Han
                        anförde i huvudsak följande.

                        Häktet har vid upprepade tillfällen granskat hans myndighetspost. Häktes-
                        personalen som har hand om posthanteringen har hävdat att det är åklagaren
                        som öppnat posten. Försändelserna har varit adresserade till Kriminalvårdens
                        huvudkontor eller häktet Uddevalla i hans namn. Om myndighetsposten har
                        vidarebefordrats till den aktuella åklagaren i stället för till honom strider det
                        mot gällande lag. Vidare kräver avdelningspersonalen att intagna skriver
                        intagningsnummer på sin utgående post till myndigheter för att skickas till
                        åklagaren för granskning.

                        AA bifogade bl.a. kuvert från olika myndigheter.

## Utredning

JO begärde att Kriminalvården skulle yttra sig över det som AA fört fram.
                        Myndigheten ombads även att besvara följande frågor.

                             1. Vilka rutiner har häktet för hanteringen av försändelser mellan en
                                intagen och en svensk myndighet? Har det någon betydelse om den
                                intagne lämnat ett s.k. postgranskningsmedgivande?




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                        Dnr 3992-2022         Sid 2 (8)




   2. Hur var de försändelser som beskrivs i anmälan adresserade?

   3. Granskade häktet de aktuella försändelserna? På vilken grund
      genomfördes granskning i sådana fall?

   4. Lämnades försändelserna över till Åklagarmyndigheten och vad var i så
      fall orsaken till detta?

Kriminalvården uppmanades därefter att också yttra sig över vad AA anfört om
myndighetens hantering av utgående myndighetspost.

I sitt remissvar anförde Kriminalvården, Region Väst, genom regionchefen, i
huvudsak följande:

      Redogörelse från häktet Uddevalla
      Med anledning av AA:s anmälan har kontakt tagits och information har in-
      hämtats från häktet Uddevalla genom kriminalvårdschef BB. Av yttrandet från
      häktet Uddevalla samt komplettering till yttrandet framgår huvudsakligen
      följande. Avseende rutiner kring brevgranskning på häktet Uddevalla gäller
      följande. Brev till och från intagna med restriktioner ska kontrolleras av aktuell
      åklagare innan den intagne får tillgång till brevet. Samtliga brev ska granskas av
      vakthavande befäl eller annan personal med delegation. Granskningen sker dag-
      ligen i närvaro av två tjänstemän. Vid genomläsning av brev ska den intagne
      underrättas om detta. Efter granskningen ska brevet återförslutas. Brevet ska
      stämplas med därtill avsedd stämpel där det framgår vilken granskning för-
      sändelsen blivit föremål för. För att granskning ska kunna genomföras gäller
      huvudregeln som förutsätter att ett så kallat postgranskningsmedgivande har
      lämnats av den intagne. Om ett sådant medgivande inte har lämnats får
      granskning som huvudregel inte ske. Breven läggs i stället bland den intagnes
      personliga ägodelar och fås ut när den intagne lämnar häktet. Brev mellan
      myndighet, advokat eller vissa internationella organisationer får emellertid inte
      öppnas. Vid osäkerhet om avsändaren verkligen är något av ovanstående, trots
      märkt kuvert, ska i första hand uppgiften kontrolleras genom att kontakt tas med
      avsändaren för fråga om försändelse skickats. En sådan händelse kan exempelvis
      uppkomma om det råder en osäkerhet om avsändaren i själva verket är en
      myndighet då kuvertet ger intryck av att vara manipulerat, öppnat eller åter-
      använt. Då kan kontakt tas med befintlig myndighet för att säkerställa att ett ut-
      skick från myndigheten har skickats till intagen. Om sådan uppgift inte kan
      säkerställas ska brevet alltid öppnas i närvaro av den intagne i syfte att försäkra
      sig om kuvertets innehåll. Vad det gäller häktet Uddevallas rutiner kring han-
      tering av utgående myndighetspost föreligger lokala rutiner att alla brev som ska
      lämnas ut ska framgå med namn och intagningsnummer för att personal vid
      brevgranskningen ska veta från vem som skickat brevet och hur personal ska
      hantera det utifrån om den intagne har restriktioner eller inte.
      I det enskilda fallet har uppgifter hämtats från tillförordnad vakthavande befäl
      som har utfört aktuell brevgranskning. Tillförordnad vakthavande befäl har
      muntligen fått ta del av innehållet i anmälan samt yttrandet i stora drag och har
      inte inkommit med några synpunkter. Vid de två aktuella tillfällena agerade två
      olika medarbetare som vittnen då två tjänstemän skulle utföra brevgranskningen.
      Med anledning av att en tid har förflutit sedan det aktuella brevgransknings-
      tillfället har tillförordnad vakthavande befäl haft svårt att exakt uttala sig om hur
      försändelserna varit adresserade. Breven öppnades emellertid aldrig vid gransk-
      ningen utan stämplades med stämpel ”genomlysning av oöppnad försändelse”
      för att därefter skickas till aktuell åklagare för ett medgivande om breven fick
      delas ut till AA. Detta gjordes med anledning av att AA vid det aktuella tillfället
      hade restriktioner samtidigt som granskningen skedde i farten. Det finns en rutin
                                                                    Dnr 3992-2022        Sid 3 (8)




om att skicka all post till åklagaren i syfte att få medgivande till utlämning och
det har gjorts utifrån en försiktighetsåtgärd då det förekommit post inom
myndigheten som inkommit i myndighetskuvert men som varit från en privat-
person. I de allra flesta fall har brev återkommit oöppnat från åklagaren men vid
de två aktuella tillfällena blev breven öppnade av oklar anledning. När dessa två
försändelser återkom från åklagaren var de således öppnade och delades därpå ut
till AA som ifrågasatte varför breven varit öppnade. Medarbetarna som delade ut
breven meddelade AA om att samtliga brev hade öppnats av åklagaren. Vidare
hade tillförordnad vakthavande befäl efter utdelning haft samtal med AA
avseende brevgranskningen.
På häktet Uddevalla tjänstgör för närvarande en person som vakthavande befäl.
Personen kan emellertid ersättas vid somliga tillfällen av flertalet vikarierande
vakthavande befäl dels under hastigt tillkomna frånvaroperioder, dels vid mer
planerande semesterperioder. Vakthavande befäl kan även delegera arbets-
uppgiften kring brevgranskning till vikarierande vakthavande befäl på grund av
hög arbetsbelastning. Rutinen för posthantering riskerar därmed att brista då
vikarierande vakthavande befäl mottagit felaktig upplärning kring arbets-
uppgifterna som avser att hantera försändelser. Häktet Uddevalla gör samman-
fattningsvis bedömningen att handhavandet av brevgranskningen i aktuellt
ärende har brustit. Det anges tydligt i rutinbeskrivningen att myndighetspost ska
lämnas till den intagne utan granskning. Vid osäkerhet får avsändaren kontaktas,
eller om sådan uppgift inte kan säkerställas får brevet öppnas i närvaro av den
intagne. Information om häktets rutiner kring brevgranskning har gått ut till
vakthavande befälsgruppen i syfte att säkerställa att brevgranskningen hanteras
enligt rutin framöver. För närvarande gäller följande rutiner kring brev-
granskning på häktet Uddevalla. Om ett kuvert från myndighet inkommer till
intagen, helt och icke manipulerat, och det är säkerställt att avsändaren är från
myndighet kan brevet genomlysas utan att öppnas och därmed stämplas med
information om att kuvertet har genomlysts. Därefter skickas brevet till den
intagne. I de fall där kuvertet verkar manipulerat eller på annat sätt ger sken av
att avsändaren inte är en myndighet, genomlyses brevet och stämplas för att
därefter skickas till åklagare för medgivande. Enligt vakthavande befäl kommer
breven alltid åter oöppnade och kan därmed delas ut till den intagne. Häktet
Uddevalla anser emellertid att man har följt de rutiner som finns gällande
hantering av utgående post till andra myndigheter.

Aktuella författningsbestämmelser
Av 3 kap. 6 § häkteslagen (2010:611) (HäL) framgår att försändelser mellan en
intagen och hans eller hennes offentliga försvarare, en svensk myndighet eller ett
internationellt organ som har av Sverige erkänd behörighet att ta emot klagomål
från enskilda ska vidarebefordras utan granskning. Detsamma gäller försändelser
mellan en intagen och en försvarare som den intagne har utsett om försvararen
uppfyller de krav som ställs i 21 kap. 5 § första stycket rättegångsbalken. En
sådan försändelse till en intagen ska dock inte vidarebefordras utan hållas kvar,
om det finns anledning att anta att uppgiften om avsändare av försändelsen är
oriktig.
Av 3 kap. 7 § HäL framgår att om en intagen har utsett en försvarare som inte
uppfyller de krav som ställs i 21 kap. 5 § första stycket rättegångsbalken, ska
försändelser mellan den intagne och försvararen vidarebefordras såvida det inte
är nödvändigt att vägra vidarebefordran för att avvärja fara för någons liv,
fysiska hälsa eller frihet. I andra fall än som avses i första stycket eller i 6 § får
en intagen vägras sända eller ta emot en försändelse, om det är nödvändigt med
hänsyn till ordningen eller säkerheten. En försändelse som den intagne inte får
sända eller ta emot får hållas kvar.
Av 3 kap. 8 § HäL framgår att en försändelse som hålls kvar får granskas endast
om
1. den intagne har medgett det, eller
                                                                       Dnr 3992-2022        Sid 4 (8)




      2. det i fall som avses i 7 § andra stycket är absolut nödvändigt av säkerhets-
      skäl. En försändelse som avses i 6 § eller 7 § första stycket får endast granskas
      för att utreda vem avsändaren är.
      Av 6 kap. 2 § HäL framgår att ett beslut om restriktioner enligt 1 § får avse in-
      skränkningar i rätten att
      1. placeras tillsammans med andra intagna enligt 2 kap. 1 § andra stycket,
      2. vistas i gemensamhet enligt 2 kap. 5 §,
      3. följa vad som händer i omvärlden enligt 2 kap. 9 §,
      4. inneha tidskrifter och tidningar enligt 2 kap. 11 §,
      5. ta emot besök enligt 3 kap. 1 § första stycket,
      6. stå i förbindelse med annan genom elektronisk kommunikation enligt
      3 kap. 4 § första och andra styckena, eller
      7. sända och ta emot försändelser enligt 3 kap. 7 §.
      Av 6 kap. 3 § HäL framgår att en fråga om restriktioner prövas av under-
      sökningsledaren eller åklagaren. Ett beslut i en sådan fråga ska omprövas så ofta
      det finns anledning till det.
      Av 3 kap. 15 § i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2)
      om häkte, FARK Häkte, framgår att en försändelse till eller från en intagen ska
      befordras samma dag som försändelsen kommer till häktet, om det är möjligt och
      försändelsen inte ska granskas eller hållas kvar.

## Kriminalvårdens bedömning

Av Kriminalvårdens regelverk uppges att huvudregeln är att myndighetspost ska
      befordras till den intagne eller den angivna mottagaren, utan granskning.
      Skyddet för förtrolig kommunikation kan ses som en för intagna anpassad form
      av det skydd som gäller för var och en enligt 2 kap. 6 § regeringsformen
      (2010:1408). En granskning av myndighetspost utan lagstöd utgör därför ett
      allvarligt fel då rätten till förtrolig kommunikation är grundlagsskyddad. Det
      finns därför anledning att vara särskilt uppmärksam på regelverket om
      myndighetspost och att vara mycket noggrann när brevgranskning utförs.
      Principen är betydelsefull och finns befäst i flera internationella överens-
      kommelser, bland annat de europeiska fängelsereglerna och FN:s principer till
      skydd för frihetsberövade personer.
      Av genomförd utredning har häktet Uddevalla beskrivit deras rutiner avseende
      hanteringen av postförsändelser och hur brevgranskning ska gå tillväga.
      Kriminalvården kan konstatera att handhavandet av brevgranskningen i det
      aktuella ärendet har brustit då samtliga myndighetsförsändelser har skickats till
      åklagare i stället för att dessa försändelser, enligt Kriminalvårdens regelverk och
      rutinbeskrivning, skulle lämnats till AA utan granskning. Då huvudregeln är att
      myndighetspost ska befordras till den intagne eller den angivna mottagaren utan
      granskning anser Kriminalvården att det inte bör finnas något krav att den
      intagne ska ange vare sig namn eller intagningsnummer avseende utgående post
      som ska lämnas till andra myndigheter. Myndighetspost bör befordras utan
      granskning utom i de fall misstanke finns om att avsändaren är oriktig.
      Kriminalvården kan även konstatera, utifrån genomförd utredning, att upplärning
      kring rutinerna för brevgranskning för vakthavande befäl på häktet Uddevalla
      har varit bristfällig. Kriminalvården bedömer att det föreligger ett behov för
      vakthavande befälsgrupp att ta del av information om gällande rutiner kring
      brevgranskning på häktet Uddevalla i syfte att säkerställa att brevgranskningen
      hanteras i enlighet med Kriminalvårdens regelverk och gällande rutin framöver.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret men hördes inte av.
                                                                   Dnr 3992-2022     Sid 5 (8)




Rättsliga utgångspunkter
Kriminalvården har redogjort för viss rättslig reglering som är relevant i
ärendet. Jag hänvisar till den redogörelsen och tillägger därutöver följande.

I 1 kap. 6 § första stycket häkteslagen (2010:611) föreskrivs att verkställigheten
inte får innebära andra begränsningar i den intagnes frihet än som följer av
lagen eller som är nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna
upprätthållas. Av andra stycket framgår att en kontroll- eller tvångsåtgärd
endast får användas om den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Om
en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den användas.

Det finns också skäl att nämna följande bestämmelser i Kriminalvårdens
föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) om häkte.

Enligt 3 kap. 18 § får en försändelse till eller från en intagen granskas genom
genomlysning av försändelsen i oöppnat skick, öppnande utan genomläsning av
innehållet, eller öppnande och genomläsning av innehållet. Om en försändelse
har öppnats, ska den förseglas när granskningen är slutförd.

Av 3 kap. 19 § följer bl.a. att en granskning av en försändelse till eller från en
intagen ska ske skyndsamt.

Bedömning
Häktets granskning av myndighetspost
Som framgått ska en försändelse mellan en intagen och en myndighet, s.k.
myndighetspost, som utgångspunkt vidarebefordras utan granskning. Det gäller
även om den intagne har restriktioner eftersom dessa inte kan gälla myndighets-
post (se 6 kap. 2 § 7 häkteslagen). Endast om det finns anledning att anta att
uppgiften om avsändare av en sådan försändelse till en intagen är oriktig
medger häkteslagen att den får hållas kvar och granskas i syfte att utreda vem
avsändaren är. En granskning förutsätter vidare att den intagne har lämnat
medgivande till detta.

Det är klarlagt att häktet vid åtminstone två tillfällen har granskat försändelser
till AA från myndigheter. Kriminalvården har inte kunnat uttala sig om hur de
aktuella breven var adresserade. Jag finner inte skäl att ifrågasätta AA:s uppgift
om att de var ställda till honom. Enligt myndighetens postgranskningsstämpel
på det kuvert som AA har gett in till JO tillsammans med anmälan utfördes
granskningen genom genomlysning av oöppnad försändelse med stöd av
3 kap. 7 § häkteslagen. Den bestämmelsen omfattar emellertid inte myndighets-
post. Åtgärderna vidtogs alltså i strid med häkteslagen. Kriminalvårdens
granskning av försändelser till och från intagna utgör en kontrollåtgärd som
innebär ett lagreglerat undantag från det skydd för förtrolig kommunikation som
finns i regeringsformen. En granskning som utförs utan stöd i lag utgör därför
ett allvarligt fel, vilket också Kriminalvården har konstaterat. Med anledning av
beskrivningen av hur den aktuella granskningen ska ha gått till i häktet
                                                                 Dnr 3992-2022      Sid 6 (8)




Uddevalla vill jag också understryka vikten av att sådana åtgärder görs med stor
eftertanke och noggrannhet samt att detta inte sker ”i farten”.

I remissvaret anges att det var ett vakthavande befäl som utförde den nu
behandlade granskningen av AA:s post, men inte vem som hade beslutat om
åtgärden. Jag ser ändå skäl att påminna om att det av arbetsordningen för
Kriminalvården (KV 2022-17818) framgår att det är kriminalvårdsinspektör
som är den lägsta befattningshavaren som får besluta om granskning av
myndighetspost.

Vidare vill jag framhålla att en granskning inte får vara mer ingående än vad
som är nödvändigt med hänsyn till syftet med åtgärden. Även om genomlysning
av oöppnad försändelse är den granskningsåtgärd som är minst ingripande får
metoden självfallet endast användas i syfte att utreda vem avsändaren är när det
gäller myndighetspost. Enligt remissvaret har häktet Uddevalla som rutin att
genomlysa försändelser också i fall där det är säkerställt att en myndighet är
avsändare, dvs. trots att det inte ens finns en misstanke om att avsändaren varit
oriktig. Detta är synnerligen anmärkningsvärt eftersom en sådan ordning
innebär att häktet återkommande granskar myndighetspost utan lagstöd. Jag ser
naturligtvis ytterst allvarligt på detta.

Det har dessutom kommit fram att häktet Uddevalla när det uppstår osäkerhet
om den uppgivna avsändaren, och huruvida det verkligen är frågan om
myndighetspost, i första hand kontrollerar uppgiften genom att ta kontakt med
myndigheten i fråga för att ta reda på om försändelsen har skickats därifrån. I
Kriminalvårdens handbok om intagnas försändelser (2015:2) anges att detta av
praktiska skäl sällan är en framkomlig väg och att en sådan kontakt oftast
hindras även av att uppgiften om att en viss person är intagen i anstalt eller
häkte normalt är föremål för sekretess. Jag instämmer helt i den slutsatsen.
Varje kontrollåtgärd som vidtas från det att en försändelse ankommer till ett
verksamhetsställe tills att den överlämnas till den intagne är i princip att
betrakta som begränsningar av den intagnes informationsfrihet och av skyddet
för förtroliga försändelser. Sådana åtgärder kräver stöd i lag. Utrymmet för
kontrollåtgärder eller andra åtgärder som försenar eller på annat sätt uppehåller
utdelning till den intagne är därtill begränsat till nödvändiga kontroller av att
avsändaren verkligen är den myndighet som anges. Det är alltså inte tillåtet att
kontakta en myndighet i syfte att ta reda på innehållet i en försändelse som
myndigheten har skickat till en intagen (se JO 2010/11 s. 201).

Remissvaret tyder vidare på att intagna i häktet Uddevalla måste öppna brev i
närvaro av personal om det är oklart vem som är avsändare av en försändelse.
Det har inte närmare beskrivits hur detta går till men jag vill påminna om att JO
tidigare har bedömt att ett sådant förfarande strider mot syftet med reglerna om
skydd för myndighetspost, även om det i och för sig inte utgör brevgranskning
(jfr JO 2009/10 s. 188 och 1994/95 s. 175). Jag har samma uppfattning. En
sådan ordning kan medföra att personalen faktiskt har en möjlighet att se
                                                                   Dnr 3992-2022       Sid 7 (8)




innehållet eller få en uppfattning om det; förfarandet är då inte förenligt med
skyddet för den förtroliga kommunikationen och regleringen om befordran av
myndighetspost (se mitt beslut den 23 mars 2023, dnr 7551-2021).

Häktets rutin att skicka myndighetspost till åklagaren
Av remissyttrandet framgår att häktet som en försiktighetsåtgärd regelmässigt
har skickat myndighetspost rörande intagna med restriktioner till åklagaren för
medgivande till vidarebefordran. Enligt min mening saknas det lagligt utrymme
även för detta. I fall där det finns anledning att anta att uppgiften om avsändare
av en försändelse till en intagen är oriktig ska häktet granska försändelsen i den
utsträckning det behövs för att kunna ta ställning till om det rör sig om
myndighetspost eller inte. Om häktet efter granskning kommer fram till att en
försändelse utgör myndighetspost ska den inte skickas till åklagaren utan
snarast vidarebefordras till den intagne (se mina uttalanden i protokollet efter
inspektionen av häktet Göteborg i september 2022, dnr 6818-2022). Det finns
således inte något lagstöd för att som en allmän ”försiktighetsåtgärd” skicka
myndighetspost till åklagaren. Även om åklagaren inte granskar dessa
försändelser som skickas från häktet finns det en risk för sådana misstag.
Förfarandet fördröjer sannolikt dessutom befordran av posten.

Enligt Kriminalvården var det en åklagare som öppnade försändelserna till AA.
I det här ärendet har det inte vidtagits några utredningsåtgärder mot Åklagar-
myndigheten men som JO har framhållit får det förutsättas att berörda åklagare
har kännedom om vilka försändelser häkteslagen ger dem rätt att granska (se
JO:s beslut den 25 oktober 2019, dnr 5369-2018). Det förhållandet att
myndighetspost felaktigt har skickats till åklagaren innebär alltså inte
nödvändigtvis att försändelserna granskas, men som jag nyss varit inne på väl
en risk för det.

Namn och intagningsnummer på utgående myndighetspost
Innan privatpost granskas är det förstås centralt att häktet kan säkerställa att den
intagne har lämnat ett granskningsmedgivande. JO har därför ansett det
ofrånkomligt att ett häkte måste ha en rutin som innebär att sådana brev kan
kopplas till en viss intagen (se JO 2013/14 s. 293). Enligt min mening är det
emellertid inte acceptabelt att tillämpa en sådan ordning för intagnas post till
myndigheter. Kriminalvården har uppenbarligen samma uppfattning. Jag är
mycket kritisk till att intagna i häktet Uddevalla får skriva sitt namn och
intagningsnummer på den utgående myndighetsposten.

Avslutande synpunkter
Sammanfattningsvis visar utredningen i ärendet på omfattande och
grundläggande felaktigheter i såväl granskningen av AA:s försändelser som
häktets rutiner för hur intagnas försändelser till och från myndigheter ska
hanteras. Rutinerna har i flera avseenden saknat stöd i lagstiftningen. Detta är
helt oacceptabelt och häktet Uddevalla förtjänar mycket allvarlig kritik.
                                                                Dnr 3992-2022      Sid 8 (8)




Det som har kommit fram tyder på att det finns ett stort behov av utbildnings-
insatser vid häktet för att säkerställa att skyddet för förtrolig kommunikation
beaktas vid granskning och annan hantering av intagnas försändelser samt att
sådana åtgärder framöver även i övrigt vidtas i enlighet med gällande reglering.
Det är angeläget att myndigheten ser till att sådana insatser genomförs.

Ärendet avslutas.




Katarina Påhlsson



Ärendet har föredragits av Elenor Grönnå. Byråchefen Catrine Björkman har
deltagit i beredningen.
