# Kritik mot Regeringskansliet, Utrikesdepartementet, för hanteringen av en begäran om att ta del av allmänna handlingar

JO 2019-04-10 dnr 3996-2018

BESLUT
                                                                          Datum                     Dnr                     Sid
                                                                          2019-04-10                3996-2018              1 (9)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Kritik mot Regeringskansliet, Utrikesdepartementet, för hanteringen
                        av en begäran om att ta del av allmänna handlingar


                          Beslutet i korthet: Utrikesdepartementet har under senare år fått återkommande
                          kritik från såväl JO som riksdagens konstitutionsutskott och Justitiekanslern för att
                          departementet hanterar framställningar om att få ta del av allmänna handlingar på ett
                          sätt som står i konflikt med tryckfrihetsförordningens krav på skyndsamhet. I oktober
                          2017 kritiserade JO Utrikesdepartementet för hanteringen av en begäran och
                          uppmanade departementet att vidta åtgärder med anledning av den återkommande
                          kritiken.
                          Med anledning av en anmälan från en journalist om långsam handläggning av en
                          begäran om att ta del av allmänna handlingar har JO återigen granskat
                          Utrikesdepartementets hantering.
                          JO konstaterar i beslutet att hanteringen av journalistens begäran uppvisar brister
                          som motsvarar de som kommit fram vid tidigare granskningar och kritiserar
                          Utrikesdepartementet för handläggningen.
                          Utrikesdepartementet har påbörjat en översyn av sin hantering av framställningar om
                          att ta del av allmänna handlingar. JO uppmanar Utrikesdepartementet att senast den
                          1 oktober 2019 redovisa till JO vilka åtgärder som vidtagits dittills och vilka ytterligare
                          åtgärder som planeras.

## Anmälan

I en anmälan till JO den 8 juni 2018 förde journalisten AA fram klagomål mot
                        Regeringskansliet, Utrikesdepartementet, för att handläggningen av hans
                        begäran om att ta del av allmänna handlingar tagit lång tid. Han anförde i
                        huvudsak följande.

                        Den 10 november 2017 begärde AA att få ta del av all korrespondens mellan
                        Sveriges ambassad i Rabat, Marocko, och Utrikesdepartementet under perioden
                        den 1 september–31 oktober 2015. I februari 2018 fick han besked av
                        departementet att en sekretessprövning av materialet pågick. I maj 2018 fick
                        han ett mejl av ansvarig handläggare om att hans begäran var under
                        handläggning och att hon avsåg att återkomma med besked så snart som
                        möjligt. Vid ett telefonsamtal med handläggaren i juni 2018 uppgav hon att den
                        långa handläggningstiden berodde på tidsbrist. Vid tidpunkten för anmälan till



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                         Dnr 3996-2018   Sid 2 (9)




JO hade AA ännu inte fått del av de efterfrågade handlingarna. Dröjsmålet
försvårar hans arbete som journalist och urholkar offentlighetsprincipen.

Utredning
Utrikesdepartementet (rättschefen BB) yttrade sig efter att ha gett berörda
befattningshavare tillfälle att lämna upplysningar.

Utrikesdepartementet redovisade följande bakgrund.

      AA:s begäran inkom till departementet den 10 november 2017.
      Begäran avsåg ursprungligen all korrespondens mellan Sveriges ambassad i
      Rabat och Utrikesdepartementet i Stockholm under perioden l september –
      31 oktober 2015.
      En handläggare i sekretessgruppen vid departementets rättssekretariat fick i
      uppgift att handlägga utlämnandeärendet. Handläggaren bad, i enlighet med
      de rutiner som tillämpas i Utrikesdepartementet, departementets registrator
      att i tillgängliga diarier söka efter handlingar som motsvarade de som
      efterfrågades i begäran. Registrator sammanställde en förteckning över
      påträffade handlingar och skickade den till handläggaren. Efter att handläggaren
      granskat förteckningen, och diskuterat innehållet med ansvarig
      beslutsfattare i sekretessgruppen, sammanställdes de aktuella handlingarna.
      Den 29 november 2017 fick handläggaren det fullständiga underlaget
      översänt till sig från registratorskontoret.
      Handläggaren gick igenom handlingarna och noterade att det var fråga om
      ett relativt omfattande underlag samt att uppgifterna i handlingarna rörde vitt
      skilda sakfrågor. Handläggaren konstaterade även att handlingarna innehöll ett
      betydande antal uppgifter som var sekretessreglerade enligt offentlighets- och
      sekretesslagen (2009:400, OSL). Handläggarens bedömning var att underlaget
      inte innehöll några sådana uppenbart offentliga handlingar som kunde bli
      föremål för ett omedelbart utlämnande.
      Vid den inledande granskningen gjorde handläggaren bedömningen att de
      aktuella handlingarna bl.a. innehöll uppgifter som var sekretessreglerade
      enligt 15 kap. l § OSL (utrikessekretess). Den skadebedömning som enligt
      handläggaren var nödvändig att göra innebar, enligt Utrikesdepartementets
      interna rutiner, att sekretessprövningen skulle kräva att samråd skedde med
      ett antal andra enheter inom departementet.
      I vissa av handlingarna fanns vidare uppgifter som handläggaren bedömde
      var sekretessreglerade enligt 15 kap. 2 § OSL (försvarssekretess). För att
      kunna göra en korrekt skadebedömning avseende dessa uppgifter ansåg
      handläggaren att det var motiverat att samråda med Försvarsdepartementet.
      Efter avstämning med beslutsfattare bestämdes att sekretessprövningen av
      dessa handlingar skulle prioriteras. På grund av hög arbetsbelastning kunde
      handläggaren dock skicka handlingarna till Försvarsdepartementet först den
      30 januari 2018.
      Efter diskussioner med Försvarsdepartementet remitterades de aktuella
      handlingarna därefter till Försvarsmakten. Försvarsdepartementets
      samrådssvar med Försvarsmaktens yttrande inkom till Utrikesdepartementet
      den 19 mars 2018. Handläggarens bedömning var då att ytterligare samråd
      inom departementet var nödvändigt för att en korrekt skadebedömning
      skulle kunna göras.
      Den 16 april 2018 avslutade handläggaren sin anställning i Utrikes-
      departementet. Eftersom sekretessprövningen då inte var klar överlämnades
      samtliga handlingar i ärendet till en ny ansvarig handläggare, även i detta fall
      en handläggare i sekretessgruppen.
                                                                       Dnr 3996-2018        Sid 3 (9)




      Överlämningen ägde rum den 13 april 2018. Vid den tidpunkten hade ett
      antal handlingar förberetts för delleverans. Dessa handlingar – som totalt
      omfattade 138 sidor – var vid överlämningstidpunkten klara för samråd
      inom departementet. Efter avstämning med beslutsfattare den 19 april 2018
      fortsatte den nya handläggaren det påbörjade arbetet med att förbereda en
      delleverans av dessa handlingar.
      Den nya handläggaren vidtog ytterligare handläggningsåtgärder den 19, 20,
      23, 26, 27 och 30 april 2018. Åtgärderna bestod i bl.a. genomgång av
      underlag, avstämning med beslutsfattare, avstämning med annat
      departement samt samråd med ett par enheter inom Utrikesdepartementet.
      Den 30 april 2018 överlämnades ärendet till beslutsfattare för bedömning.
      Den 16 maj 2018 bad beslutsfattaren handläggaren att vidta ännu en
      handläggningsåtgärd. Åtgärden vidtogs och ärendet lämnades åter till
      beslutsfattaren för bedömning samma dag.
      AA avgränsade den 7 juni 2018 sin begäran, från att avse all
      korrespondens mellan Sveriges ambassad i Rabat och Utrikesdepartementet
      under perioden l september – 31 oktober 2015, till att avse endast det som i
      den nämnda korrespondensen rör Västsahara och IKEA. Denna av-
      gränsning innebar att de handlingar som hade förberetts för delleverans inte
      längre motsvarade hans begäran. Med anledning av detta vidtogs fler
      handläggningsåtgärder den 12,15,18, 26 och 27 juni 2018. Dessa åtgärder
      bestod bl.a. i genomgång av underlag motsvarande den justerade begäran,
      samråd med en enhet inom departementet och avstämning med tjänste-
      förrättande rättschef i Utrikesdepartementet.
      Den 28 juni 2018 expedierades ett tjänstemannabesked per mejl till AA Till
      beskedet bifogades de delvis sekretessbelagda handlingar – sammanlagt 23
      sidor – som lämnades ut i anledning av hans begäran. AA begärde samma dag,
      dvs. den 28 juni 2018, en ny prövning i saken. Genom beslut den 9 augusti 2018
      avslog regeringen hans begäran. Regeringsbeslutet expedierades per mejl till AA
      den 10 augusti 2018.
Utrikesdepartementet redovisade följande rutiner i utlämnandeärenden.
      Utrikesdepartementet har tidigare redogjort för de rutiner som departementet
      tillämpar i ärenden om utlämnande av allmän handling (se särsk. JO:s beslut den
      4 oktober 2017 med dnr 6579-2016 och den 17 november 2014 med dnr 6276-
      2012). I tillägg till vad som då redovisats kan följande sägas.
      Sekretessgruppen vid Utrikesdepartementets rättssekretariat består idag av elva
      personer. Av dessa är det sju personer som arbetar med sekretessprövning, bland
      dem en gruppchef och två handläggare vilka också är beslutsfattare.
      Organisatoriskt placerade i sekretessgruppen är för närvarande även tre
      medarbetare som anställts inom ramen för det av utrikesministern lanserade
      åtgärdsprogrammet #handling2018, som syftar till att på ett genomgripande sätt
      förbättra utrikesförvaltningens hantering av allmänna handlingar. De åtgärder
      som vidtas inom ramen för detta program syftar bl.a. till att förbättra hanteringen
      av ärenden om utlämnande av allmän handling. Till sekretessgruppen är också en
      administrativ assistent knuten.
      Arbetssituationen för de sju personer som arbetar med sekretessprövning är
      ansträngd. Antalet utlämnandeärenden har på senare tid ökat. Varje handläggare
      har omkring 15–20 ärenden under samtidig handläggning. Till detta kommer att
      det inte sällan begärs ut ett stort antal handlingar, vilket ställer krav på ibland
      såväl omfattande som komplicerade sekretessgranskningar. Att granskningarna
      ofta behöver ske i samråd med andra enheter inom och utom departementet är
      också en orsak till att utlämnandeärendena kan dra ut på tiden. I större ärenden är
      det därför Utrikesdepartementets målsättning att successivt delleverera
      handlingar, allteftersom sekretessprövningen blir klar.
                                                                       Dnr 3996-2018        Sid 4 (9)




Utrikesdepartementet redovisade följande bedömning.

      Det tog i detta fall drygt sju och en halv månad från det att AA inkom med sin
      begäran till det att Utrikesdepartementet gav besked i utlämnandeärendet. Sedan
      AA begärt en ny prövning i ärendet tog det ytterligare knappt en och en halv
      månad innan regeringens beslut om att avslå hans begäran expedierades till
      honom.
      En orsak till att ärendehandläggningen drog ut på tiden var att AA:s ursprungliga
      begäran avsåg ett relativt omfattande material. Att materialet innehöll uppgifter i
      vitt skilda sakfrågor, vilka vid en initial granskning bedömdes vara delvis
      sekretessreglerade enligt antingen 15 kap. l eller 2 §§ OSL, innebar att det
      krävdes ett flertal samråd inom Regeringskansliet innan sekretessprövningen
      kunde avslutas. Det förhållandet att delar av materialet remitterades till
      Försvarsmakten för yttrande bidrog också till viss tidsutdräkt.
      Att AA på ett sent stadium av handläggningen valde att avgränsa sin begäran
      medförde vidare att en avsevärd del av det vid den tidpunkten redan granskade
      materialet inte längre var aktuellt för utlämnande. Arbetet som dessförinnan hade
      lagts ned på att förbereda en delleverans av ett betydande antal handlingar blev
      därmed onödigt. Det faktum att sekretessprövningen tog lång tid har alltså berott
      på faktorer som åtminstone delvis legat utanför Utrikesdepartementets kontroll.
      Trots det nu sagda är det departementets bedömning att ärendet borde ha
      handlagts snabbare än vad som skett. Utrikesdepartementet beklagar det
      inträffade.
Utrikesdepartementet har i sitt yttrande hänvisat till åtgärdsprogrammet
#handling2018 och angett att det syftar till att på ett genomgripande sätt
förbättra utrikesförvaltningens hantering av allmänna handlingar.
Åtgärdsprogrammets slutrapport har hämtats in.

Rättsliga utgångspunkter
Grundläggande regler om allmänna handlingar
Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen (TF). Kapitlet genomgick den 1 januari 2019 vissa
språkliga och redaktionella ändringar, varvid flera av bestämmelserna fick ett
nytt paragrafnummer (SFS 2018:1801). Nedan hänvisas till de paragrafnummer
som numera gäller.

Var och en har rätt att ta del av en handling som förvaras hos en myndighet om
den är inkommen till myndigheten eller upprättad där, förutsatt att den inte
omfattas av sekretess (2 kap. 1–4 §§ TF).

Skyndsamhetskrav
En allmän handling som får lämnas ut, dvs. som inte omfattas av sekretess i
förhållande till den som gjort framställningen, ska tillhandahållas genast eller så
snart det är möjligt. Det ska ske på stället och utan avgift. Den som begär det
har också rätt att mot en fastställd avgift få en kopia av handlingen. En sådan
begäran ska behandlas skyndsamt. (2 kap. 15 och 16 §§ TF.)

Besked i en fråga om att lämna ut en allmän handling bör normalt lämnas
samma dag som begäran gjorts. Någon eller några dagars fördröjning kan dock
godtas om det är nödvändigt för att ta ställning till om en handling får lämnas
                                                                   Dnr 3996-2018       Sid 5 (9)




ut. Om framställningen avser eller kräver genomgång av ett omfattande material
kan det vara ofrånkomligt med ytterligare dröjsmål. I sådana fall kan det många
gånger vara lämpligt att successivt lämna besked om vad som kan lämnas ut.

Tjänstemannabedömning och myndighetsprövning
Om en anställd vid en myndighet har ansvar för vården av en handling är det i
första hand denne som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I tveksamma
fall ska myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan dröjsmål. Om den
anställde vägrar att lämna ut handlingen, eller en del av den, ska den som begär
att få ta del av handlingen informeras om möjligheten att begära att
myndigheten prövar frågan. Det ska framgå av informationen att sökanden
måste begära och få ett skriftligt beslut från myndigheten för att beslutet ska
kunna överklagas. (6 kap. 3 § OSL.)

För Regeringskansliet gäller i detta avseende att en begäran om att få ta del av
handlingar prövas inom det departement som förvarar handlingarna, om något
annat inte är särskilt föreskrivet. Frågor om att få ta del av handlingar ska i
tveksamma fall, eller om sökanden begär det, prövas av ett statsråd. Ärendet får
även överlämnas till regeringens prövning. (18 § Regeringskansliets
instruktion.) Om ett statsråd helt eller delvis vägrar att lämna ut en handling kan
beslutet överklagas till regeringen (2 kap. 19 § första stycket TF). Beslut av
regeringen kan inte överklagas (6 kap. 7 § OSL).

Utrikes- och försvarssekretess
Sekretess gäller för uppgift som rör Sveriges förbindelser med en annan stat
eller i övrigt rör annan stat, mellanfolklig organisation, myndighet, medborgare
eller juridisk person i annan stat eller statslös, om det kan antas att det stör
Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om
uppgiften röjs (15 kap. 1 § OSL).

Sekretess gäller för uppgift som rör verksamhet för att försvara landet eller
planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör
totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt
vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs (15 kap. 2 § OSL).

För utrikessekretess och försvarssekretess gäller ett s.k. rakt skaderekvisit. Detta
betyder att uppgifterna som utgångspunkt är offentliga och att sekretess endast
gäller om det i det enskilda fallet finns omständigheter som med tillräcklig
styrka talar för att det kan skada Sverige om uppgifterna lämnas ut. En sådan
bedömning kan grundas på att uppgifter av ett visst slag normalt är känsliga. (Se
prop. 1994/95:112 s. 28.) Om uppgifterna å andra sidan är sådana att de
genomsnittligt sett måste beaktas som harmlösa ska de alltså normalt anses falla
utanför sekretessen. (Se prop. 1979/80:2 Del A s. 80 f.) Det måste dock också
beaktas att ett utlämnande av uppgifter sammantaget kan bedömas medföra
skada även om uppgifterna var för sig är harmlösa (se RÅ 1989 ref. 111).
                                                                 Dnr 3996-2018       Sid 6 (9)




Bedömning
Utrikesdepartementets handläggning av framställningar om att få ta del
av allmänna handlingar
Utrikesdepartementet har under senare år fått återkommande kritik från såväl JO
som riksdagens konstitutionsutskott och Justitiekanslern för att man åsidosatt
skyndsamhetskravet i tryckfrihetsförordningen och uppmanats att säkerställa att
organisationen på ett godtagbart sätt kan hantera framställningar om att få ta del
av allmänna handlingar (se riksdagens konstitutionsutskotts betänkanden
2010/11:KU10 s. 21 f., 2013/14:KU20 s. 130 f. och 2016/17:KU20 s. 143 f., JO
2013/14 s. 585, dnr 639-2012 m.fl., JO 2015/16 s. 665, dnr 6276-2012 m.fl. och
Justitiekanslerns beslut den 5 oktober 2015, dnr 2648-15-21). I ett beslut
den 4 oktober 2017 behandlade jag återigen frågan och riktade kritik mot
Utrikesdepartementet för hanteringen av allmänna handlingar och
handläggningen av en begäran om att få ta del av allmänna handlingar. (Se JO
2018/19 s. 298, dnr 6579-2016.)

Av de tidigare granskningarna har det bl.a. framgått att Utrikesdepartementets
hantering av framställningar om att få ta del av allmänna handlingar präglas av
en hög ambition att så långt som möjligt utreda om man förvarar de efterfrågade
handlingarna och att alltid lämna ut så mycket som möjligt. Avsevärd tid läggs
ned på att tillmötesgå dessa framställningar. Varje uppgift sekretessprövas för
sig, och många gånger kräver arbetet omfattande samråd med flera enheter och
departement inom Regeringskansliet. Arbetet är mycket tidskrävande och kan ta
månader och ibland år i anspråk, vilket skapar balanser av utlämnandeärenden.
(Se JO 2015/16 s. 665.)

Utrikesdepartementets höga ambitioner är naturligtvis någonting i grunden
positivt. Departementets sätt att hantera framställningar om att få ta del av
allmänna handlingar innebär dock att man under lång tid inte har kunnat
uppfylla tryckfrihetsförordningens krav på skyndsamhet. En ambitionsnivå som
går utöver vad som följer av tryckfrihetsförordningens bestämmelser kan vid
sådana förhållanden försämra departementets möjlighet att uppfylla sina
grundlagsreglerade skyldigheter. Jag har därför tidigare haft anledning att
behandla frågan om gränsdragningen mellan åtgärder som en myndighet är
skyldig att vidta enlig tryckfrihetsförordningens bestämmelser och rena
serviceåtgärder. Även om det inte kan ställas några högre krav på beskrivningen
av handlingen i fråga, är myndigheten dock inte skyldig att bedriva någon mer
omfattande efterforskning av om det finns en viss eller vissa handlingar som
motsvarar en allmänt hållen beskrivning. (Se bl.a. RÅ 1979 Ab 6, RÅ 1991 ref.
50, RÅ 1993 not 689, NJA 1988 s. 559 och JO 1994/95 s. 571, dnr 1206-1993.)
Detta hindrar i och för sig inte att en myndighet ändå väljer att genomföra
sådana efterforskningar. En sådan serviceåtgärd får dock inte fördröja
utlämnandet av allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen. (JO
2015/16 s. 665.)
                                                               Dnr 3996-2018      Sid 7 (9)




Det är mot denna bakgrund viktigt att en myndighet omgående tar ställning till
vad en begäran avser och har en fungerande kommunikation med den som
begärt att få ta del av handlingar. Genom att informera sökanden om eventuella
svårigheter med att ta fram materialet, upplysa om den beräknade
handläggningstiden och ge honom eller henne tillfälle att utifrån informationen
avgränsa eller precisera sin begäran, kan man undvika att ett utlämnande dröjer
längre än nödvändigt, och det gör det också möjligt att göra successiva
leveranser. (JO 2015/16 s. 665 och JO 2018/19 s. 298.)

JO har också lyft fram att den ordning med omfattande samråd mellan enheter
och departement som tillämpas inom Regeringskansliet vid
handlingsutlämnande inte är förenlig med offentlighetsprincipen, eftersom en
handling enligt huvudregeln ska lämnas ut omedelbart av den som ansvarar för
vården av den. Formerna för beredningen bör anpassas efter tryckfrihets-
förordningens skyndsamhetskrav, och endast i undantagsfall bör man
gemensamt bereda en begäran om att få ta del av allmänna handlingar. Att
prövningen ligger kvar på tjänstemannanivå, trots att bedömningen kräver
omfattande samråd, kan också bidra till längre handläggningstider genom att
överklagandeprocessen fördröjs om den enskilde vill föra frågan vidare. I
prövningen måste också beaktas hur den aktuella sekretessbestämmelsen är
konstruerad, så att inte en mer omfattande prövning görs än vad som krävs. (JO
2013/14 s. 585 och JO 2018/19 s. 298.)

Sedan mitt senaste beslut har Utrikesdepartementet arbetat med
utrikesförvaltningens hantering av allmänna handlingar inom ramen för
åtgärdsprogrammet #handling2018. Den 14 december 2018 avslutades
programmet genom att man i en slutrapport redovisade programmets
genomförande och lämnade några rekommendationer för hur arbetet borde tas
vidare under 2019. Jag noterar att programmet i hög grad varit inriktat på
hanteringen av handlingar inom departementet, bl.a. för att säkerställa att
allmänna handlingar registreras. Något närmare arbete som avser
Utrikesdepartementets hantering av framställningar om att få ta del av allmänna
handlingar verkar dock inte ha förekommit inom ramen för åtgärdsprogrammet.
I en av de rekommendationer som lämnas anges att en översyn av den
hanteringen kan övervägas i syfte att rationalisera arbetet och samtidigt
tillmötesgå grundlagens krav på skyndsamhet.

Handläggningen av AA:s begäran
Jag kan konstatera att Utrikesdepartementets hantering av AA:s begäran om att
få ta del av allmänna handlingar uppvisar brister som motsvarar de som kommit
fram vid tidigare granskningar.

Av utredningen framgår att AA den 10 november 2017 begärde att få ta del av
all korrespondens mellan ambassaden i Rabat och Utrikesdepartementet under
en viss period. En sökning efter handlingar som motsvarade hans begäran
gjordes, och det framkom att det var fråga om ett relativt omfattande material
                                                                 Dnr 3996-2018       Sid 8 (9)




och att handlingarna rörde vitt skilda sakfrågor. Under handläggningstiden fick
AA inget annat besked än att hans begäran var under handläggning. Den 7 juni
2018 mejlade AA handläggaren och uppgav att man kunde börja med att lägga
till vissa sökord om det skulle underlätta hanteringen. AA tog alltså efter sju
månader själv initiativ till att göra en prioritering i sin begäran.

Som JO tidigare uttalat är det viktigt att en myndighet omgående tar ställning
till vad en begäran avser, informerar om eventuella svårigheter med att ta fram
materialet och ger sökanden tillfälle att utifrån informationen avgränsa eller
precisera sin begäran. På så sätt kan man undvika att ett utlämnande dröjer
längre än nödvändigt. Enligt min mening borde Utrikesdepartementet därför ha
kontaktat AA så snart det stod klart att hans begäran omfattade ett stort material
och dessutom berörde vitt skilda frågor. Det kan inte uteslutas att en tydlig
information till AA om detta hade lett till att han redan då gjort en begränsning
eller en prioritering i sin begäran.

Av utredningen framgår vidare att handlingar lämnades ut till AA i slutet av
juni 2018, alltså efter drygt sju månader. Utrikesdepartementet har förklarat den
långa handläggningstiden med att materialet var omfattande och att
sekretessprövningen bl.a. krävde flera samråd. Utrikesdepartementet hänvisar
också till att ett betydande antal handlingar sekretessprövades i onödan med
anledning av att AA valde att begränsa sin begäran i ett sent skede.

Som jag nämnt ovan hade detta kunnat undvikas om departementet gett AA
tillfälle att begränsa eller precisera sin begäran så snart omfattningen av
materialet stod klar. En sådan kontakt hade kunnat ge en möjlighet till
successiva leveranser av det material AA ville få del av. Det är alltså min
uppfattning att departementet borde ha kontaktat AA, informerat honom om den
beräknade handläggningstiden och gett honom tillfälle att ta ställning till om
han ville begränsa sin framställning och ange vilka önskemål han hade om
eventuella delleveranser av det material som kunde lämnas ut. Mot bakgrund av
hur materialet beskrivits borde Utrikesdepartementet, även oavsett önskemål
från AA:s sida, ha kunnat ge successiva besked om vad som kunde lämnas ut.
Om Utrikesdepartementet hade hanterat framställningen på det sättet hade
handläggningstiden kunnat hållas mycket kortare. Jag vill också återigen påpeka
att det med hänsyn till tryckfrihetsförordningens skyndsamhetskrav är tveksamt
att låta en prövning som omfattar flera samråd ligga kvar på tjänstemannanivå.
Med den ordning som nu tillämpas måste i vart fall den ansvariga handläggaren,
när samråd är nödvändigt, ge tidsmässiga ramar för besked och se till att
skyndsamhetskravet iakttas.

Utrikesdepartementets handläggning har alltså återigen kommit i konflikt med
tryckfrihetsförordningens krav på skyndsamhet. Utrikesdepartementet ska
kritiseras för bristerna i handläggningen.
                                                                 Dnr 3996-2018      Sid 9 (9)




Avslutande synpunkter
Att det är särskilt viktigt att just Regeringskansliet respekterar
offentlighetsprincipen har poängterats vid flera tillfällen tidigare. Om
Regeringskansliet brister i detta avseende är risken stor att inte heller andra
myndigheter anser sig behöva leva upp till grundlagens krav (JO 2013/14 s. 585
och JO 2018/19 s. 298).

Utrikesdepartementet har återkommande fått kritik för att man åsidosatt
skyndsamhetskravet i tryckfrihetsförordningen, och departementet har
uppmanats att säkerställa att organisationen på ett godtagbart sätt kan hantera
framställningar om att få ta del av allmänna handlingar. Som framgår av
hanteringen av AA:s begäran och av departementets yttrande till JO har några
väsentliga förbättringar trots detta inte skett. Jag är mycket kritisk till att
Utrikesdepartementet inte vidtagit de åtgärder som krävts.

I slutrapporten för åtgärdsprogrammet #handling2018 angavs att en översyn av
hanteringen av framställningar om att få ta del av allmänna handlingar kunde
övervägas. Mot bakgrund av vad som redovisats ovan står det enligt min
mening klart att en sådan översyn är nödvändig för att komma till rätta med de
brister som denna och tidigare granskningar visat på. Översynen bör omfatta en
genomlysning av hur Utrikesdepartementet ska organisera arbetet med
framställningar om att få ta del av allmänna handlingar för att kunna hantera
omfattande framställningar och samtidigt leva upp till skyndsamhetskravet, bl.a.
på vilken nivå prövningen bör göras och hur behovet av samråd ska hanteras.

Av ett yttrande från Utrikesdepartementet i två andra tillsynsärenden framgår att
en översyn enligt slutrapportens rekommendation har påbörjats (dnr 8599-2018
och 265-2019).

Med hänsyn till att Utrikesdepartementet återkommande och under flera år
brustit i hanteringen av framställningar om att få ta del av allmänna handlingar
är det angeläget att följa upp det arbete som görs. Departementet ska därför
senast den 1 oktober 2019 redovisa till JO vilka åtgärder som dittills vidtagits
och vilka ytterligare åtgärder som planeras.

Ärendet avslutas.
