# Kritik mot en förrättningslantmätare för att hon inte har iakttagit kravet på saklighet i 1 kap. 9 § regeringsformen

JO 2017-05-22 dnr 4001-2016

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                    Sid
                                                                         2017-05-22              4001-2016             1 (3)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Kritik mot en förrättningslantmätare för att hon inte har iakttagit
                        kravet på saklighet i 1 kap. 9 § regeringsformen


                          Beslutet i korthet: Ett beslut om inrättande av en gemensamhetsanläggning vann
                          laga kraft och registrerades 2011. I februari 2014 kom det in en ansökan om ändring
                          av båtnadsområdet till Lantmäteriet. Förrättningslantmätaren skickade ett brev med
                          frågor till sökanden och till ett antal andra personer. En av frågorna löd: ”Om ni var
                          missnöjda med båtnadsområdet vid förrättningen, varför överklagade ni inte
                          beslutet?”
                          JO konstaterar att vilket skäl sökanden och andra hade för att inte överklaga det
                          tidigare beslutet rimligen måste ha saknat betydelse för handläggningen av den nya
                          ansökan. Därför stred den ställda frågan enligt JO mot regeringsformens krav på
                          saklighet och förrättningslantmätaren får kritik.

## Initiativet

Under min inspektion av Lantmäteriets kontor i Falun den 19–21 april 2016
                        uppmärksammades bl.a. följande:

                        En ansökan om ändring av båtnadsområdet för en gemensamhetsanläggning
                        kom in till Lantmäteriet den 17 februari 2014 (ärendenummer W14274). Det
                        framgick att sökanden uppfattade att båtnadsgränsen av misstag hade dragits fel
                        vid anläggningsförrättningen. Lantmätaren AA skickade den 11 januari 2016 ett
                        brev med frågor till sökanden och till ett antal andra personer. En av frågorna
                        löd: ”Om ni var missnöjda med båtnadsområdet vid förrättningen, varför
                        överklagade ni inte beslutet?”

                        Jag beslutade att i ett särskilt ärende utreda hur den ställda frågan förhöll sig till
                        1 kap. 9 § regeringsformen.

## Utredning

JO uppmanade Lantmäteriet att lämna upplysningar om och yttra sig över hur
                        den ställda frågan förhöll sig till 1 kap. 9 § regeringsformen.

                        Lantmäteriet (generaldirektören BB) yttrade följande:




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                 Dnr 4001-2016        Sid 2 (3)




Bakgrund
I februari 2014 inkom en ansökan avseende omprövning av ett beslut om
inrättande av en gemensamhetsanläggning. Beslutet hade vunnit laga kraft och
registrerats 2011.
Omprövning av ett beslut som har fattas vid inrättandet av en
gemensamhetsanläggning ska i princip ske vid en ny förrättning. Förutsättningen
för att en ny förrättning ska få komma till stånd är enligt huvudregeln att det har
inträtt ändrade förhållanden som väsentligt inverkar på frågan (se mer om detta
under ”Rättsliga utgångspunkter”).
Mot bakgrund av att Lantmäteriet så sent som 2011 hade beslutat att inrätta
gemensamhetsanläggningen ville den ansvariga förrättningslantmätaren
undersöka om sökanden grundade sin ansökan om omprövning på förhållanden
som fanns redan vid tiden för förra förrättningen och som hade varit uppe till
diskussion då, eller om sökanden menade att det hade inträtt ändrade
förhållanden. Hon skickade därför ett brev till sökanden och övriga sakägare där
hon informerade om att hon påbörjat handläggningen av ärendet och ställde ett
antal kompletterande frågor. Frågan om huruvida sökanden hade varit missnöjd
med båtnadsområdet vid den förra förrättningen och varför denne i så fall inte
hade överklagat beslutet ställdes för att få mer information för att kunna göra
bedömningen om det hade inträtt ändrade förhållanden som kunde motivera en
omprövning.

Rättsliga utgångspunkter
Av 1 kap. 9 § regeringsformen framgår följande:
   Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga
   förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt
   iaktta saklighet och opartiskhet.
Bestämmelsen ger uttryck för den s.k. objektivitetsprincipen, vilken är en
väsentlig och grundläggande princip som Lantmäteriet har att iaktta i sin
förvaltning och myndighetsutövning.
Det nu aktuella ärendet avsåg en ansökan om omprövning av beslut om
inrättande av gemensamhetsanläggning. För handläggning av frågor om
gemensamhetsanläggning är anläggningslagen (1973:1149), AL, tillämplig i
första hand.
Huvudprincipen är att en fråga som har behandlats och slutligt avgjorts vid en
anläggningsförrättning ska stå fast för framtiden. Ett lagakraftvunnet beslut får
endast omprövas i en ny förrättning under förutsättningar som framgår av 35 §
AL, vilken lyder:
   En fråga som har behandlats och slutligt avgjorts vid en förrättning får prövas
   vid en ny förrättning om
   1.   förhållandena har ändrats på ett sätt som väsentligt inverkar på frågan,
   2.   det i det tidigare avgörandet har beslutats att frågan får omprövas efter
        viss tid och denna tid har gått ut, eller
   3.   det i annat fall har framkommit ett klart behov av omprövning.
   Vid den nya förrättningen får det inte beslutas om en sådan ändring i fråga
   om kretsen av fastigheter som deltar i en gemensamhetsanläggning eller en
   fastighets andelstal att avsevärd olägenhet uppkommer från allmän eller
   enskild synpunkt.
För att det ska anses ha inträtt ändrade förhållanden som väsentligt inverkar på
frågan enligt 35 § första stycket första punkten AL, krävs i princip att det är
fråga om nya eller ändrade förhållanden av rent faktisk natur och inte bara om en
annan bedömning av föreliggande fakta. Bestämmelsen stämmer i sak överens
med vad som tidigare gällde enligt 39 § första stycket lagen (1966:700) om vissa
                                                                          Dnr 4001-2016         Sid 3 (3)




      gemensamhetsanläggningar, LGA. I samband med LGA:s tillkomst uttalade
      lagstiftaren att huvudprincipen måste vara att lagakraftvunna anläggningsbeslut
      ska vara giltiga för framtiden eller den tid som har bestämts i beslutet. Principen
      om ett anläggningsbesluts orubblighet bör dock inte vara helt utan undantag. Vid
      en omprövning p.g.a. ändrade förhållanden bör hänsyn tas till de kostnader som
      uppstår till följd av omprövningen och de enskilda fastighetsägarnas intresse av
      trygghet mot att bestående rättsförhållanden rubbas. Det krävs därmed att det vid
      omprövning är fråga om ändrade förhållanden som väsentligt inverkar på frågan
      som tidigare avgjorts i ett anläggningsbeslut.
      En omprövning har dock i vissa fall ansetts kunna ske även när föreliggande
      fakta tidigare har bedömts felaktigt, t.ex. när kostnaderna för anläggningens
      utförande visar sig bli avsevärt högre än man räknade med vid tiden för
      anläggningsförrättningen.
      Även om det inte föreligger ändrade förhållanden får omprövning ske när det
      framträder ett klart behov av en sådan, t.ex. när man behöver modifiera villkoren
      för anläggningen med hänsyn till vunna erfarenheter. Behovet av omprövning
      måste vara välgrundat. Varje begäran om omprövning ska inte automatiskt leda
      till en förrättning enligt 35 § första stycket tredje punkten AL.

      Lantmäteriets bedömning
      Av det som anförts ovan under ”Rättsliga utgångspunkter” framgår att
      lagstiftaren har ansett att de enskilda fastighetsägarna har ett starkt intresse av att
      kunna förlita sig på att rättsförhållanden som har inrättats genom ett
      anläggningsbeslut ska vara bestående för framtiden. Detta behov av trygghet och
      rättssäkerhet ska vid en begäran om omprövning av en fråga i ett
      anläggningsbeslut ställas mot de skäl på vilken begäran grundas.
      Varför sökanden i ärendet inte hade använt sin möjlighet att överklaga den förra
      förrättningen är dock irrelevant för handläggningen av det nya ärendet, och är
      därmed ingen saklig fråga. Lantmäteriet har förståelse för att
      förrättningslantmätarens formulering är olycklig och kan uppfattas som tveksam
      ur objektivitetssynpunkt, vilket vi beklagar. Vi vill dock framhålla att den fråga
      som lantmätaren ställde bör ses i ljuset av lagstiftningens krav vad gäller
      omprövning av fråga i ett anläggningsbeslut.

Bedömning
Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen ska en förvaltningsmyndighet iaktta saklighet
i sin verksamhet. Vilket skäl sökanden och andra hade för att inte överklaga det
tidigare förrättningsbeslutet måste rimligen ha saknat betydelse för
handläggningen av den nya ansökan. Den ställda frågan stred därför mot
regeringsformens krav på saklighet och lantmätaren AA förtjänar därmed kritik.

Ärendet avslutas.
