# Kritik mot Överförmyndarnämnden för Eskilstuna och Strängnäs kommuner för långsam handläggning av ett ärende om godmanskap och för att nämnden i orimligt många fall inte har kontaktat tingsrätten när tidsfristerna för föreläggandena gått ut

JO 2026-03-11 dnr 4016-2025

[P]

## BESLUT

Datum                     Dnr                     Sid
                                                                   2026-03-11                4016-2025              1 (6)



Stf justitieombudsmannen
Stefan Holgersson




                   Kritik mot Överförmyndarnämnden för Eskilstuna och Strängnäs
                   kommuner för långsam handläggning av ett ärende om godmanskap
                   och för att nämnden i orimligt många fall inte har kontaktat
                   tingsrätten när tidsfristerna för föreläggandena gått ut


                    Beslutet i korthet: Överförmyndarnämnden för Eskilstuna och Strängnäs kommuner
                    har handlagt ett ärende som gäller anordnande av godmanskap. JO konstaterar att
                    nämnden periodvis förefaller ha varit helt passiv under ärendets handläggning och att
                    dess genomgående inaktivitet i ärendet har lett till en avsevärd fördröjning. Nämnden
                    får kritik för den långsamma handläggningen. Utredningen har dessutom visat att
                    tingsrätten har behövt påminna nämnden att inkomma med yttrande vid ett stort antal
                    tillfällen. JO uttalar att det är av grundläggande betydelse att domstolarnas
                    förelägganden efterföljs och nämnden får kritik för att den i orimligt många fall inte har
                    kontaktat tingsrätten när tidsfristerna för föreläggande har gått ut. Därtill kan JO
                    konstatera att nämnden tycks ha haft betydande strukturella problem i sin verksamhet
                    under lång tid och att den återkommande har fått kritik för sin handläggning av
                    ärenden som gäller anordnande av godmanskap och för sina bristfälliga kontakter
                    med tingsrätten. Det är hans uppfattning att nämnden omgående behöver se över
                    sina rutiner och vidta åtgärder för att motverka att något liknande inträffar igen.

## Anmälan

I en anmälan framförde AA klagomål mot Överförmyndarnämnden för
                   Eskilstuna och Strängnäs kommuner (överförmyndarnämnden) och uppgav i
                   huvudsak följande.

                   Hon hjälpte en anhörig med att ansöka om godmanskap i februari 2024.
                   Därefter har hon lagt ned mycket tid på telefonkontakter med myndigheten utan
                   att få något besked. I februari 2025 kom en kvinna hem till hennes anhöriga och
                   uppgav att hon skulle åta sig uppdraget som god man, men två månader efter
                   besöket hade de ännu inte hört något om godmanskapet.

## Utredning

JO hämtade inledningsvis in dagboksblad avseende det i anmälan berörda
                   ärendet. Av detta framkom bl.a. följande. Överförmyndarnämnden mottog ett
                   föreläggande om yttrande från tingsrätten den 15 februari 2024. Nämnden
                   påbörjade handläggningen av ärendet den 18 mars 2024 genom att begära in


    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                     E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                        Dnr 4016-2025    Sid 2 (6)




läkarintyg och några dagar senare annan utredning. Den efterfrågade
utredningen hade kommit nämnden tillhanda den 16 april samma år och
rekrytering påbörjades den 10 september. Av dagboksbladet framgår också att
tingsrätten påmint nämnden vid elva tillfällen om att komma in med yttrande.
Nämnden har begärt anstånd vid två tillfällen, den 19 juni 2024 och den
10 september 2024. Begäran om anstånd vid det förstnämnda tillfället föregicks
emellertid av ett telefonsamtal samma dag från tingsrätten där handläggaren
efterfrågade status i ärendet. Den 13 februari 2025 inkom ett åtagande från en
god man och den 27 mars samma år yttrade sig nämnden till tingsrätten.

JO begärde därefter att överförmyndarnämnden skulle yttra sig över det som
fördes fram i anmälan och dessutom besvara vissa särskilt ställda frågor.

I sitt yttrande anförde överförmyndarnämnden i huvudsak följande [i yttrandet
benämns BB med för- och efternamn]:

      I början av 2024 skickade Eskilstuna Tingsrätt ett föreläggande till
      överförmyndarnämnden. Där det framgick att överförmyndarnämnden skriftligen
      skulle yttra sig angående en ansökan om god man för BB. Yttrandet skulle också
      innehålla ett förslag på god man, och ett åtagande- och lämplighetsintyg.
      Överförmyndarkontoret utreder ansökan och begär in underlag från vårdcentral
      samt vård och omsorgsförvaltningen. Under utredningen skickar Eskilstuna
      Tingsrätt påminnelser om yttrande och överförmyndarnämnden ansöker om
      anstånd vid två tillfällen, den 19 juni 2024 och den 10 september 2024. I
      telefonsamtal med BB den 21 maj 2024 får hon information om längre
      handläggningstider. Överförmyndarnämnden inleder rekrytering den 10
      september 2024 genom att publicera en annons i rekryteringsverktyget Recruto.
      Överförmyndarnämnden gör en riktad förfrågan den 17 januari 2025 till en
      tilltänkt ställföreträdare som godkänner förslaget och träffar BB.
      Överförmyndarnämnden yttrar sig med begärda handlingar den 27 mars 2025 till
      Eskilstuna Tingsrätt som meddelar beslut den 5 maj 2025.
      –––

## Bedömning

Överförmyndarnämnden medger att ärendet inte har handlagts enligt kraven om
      enkel, snabb och kostnadseffektiv handläggning som framgår av 9 §
      förvaltningslagen.
      Nämnden har därtill brustit i att ansöka om anstånd till tingsrätten.

      Synpunkter från berörda befattningshavare
      Handläggarna i ärendet om anordnande av god man har fått möjlighet att lämna
      synpunkter och har tagit del av detta remissvar.
      Överförmyndarkontorets handläggning sker, till störst del, utifrån datumordning.
      Överförmyndarnämnden vill informera om att ärendetypen, ansökningar hos
      tingsrätten, har varit föremål för Länsstyrelsens granskning och Länsstyrelsen
      har riktat kritik mot överförmyndarnämnden för hanteringen av ärendetypen.
      Överförmyndarnämndens målsättning är att ärenden ska handläggas skyndsamt
      och att avgöranden inte ska bli väsentligt försenat. Överförmyndarkontoret har
      goda förutsättningar i verksamhetssystemet att kunna ha bevakning på
      förelägganden.
      –––
                                                                      Dnr 4016-2025      Sid 3 (6)




      Under 2020–2024 och framgent har överförmyndarkontoret haft en hög
      personalomsättning vilket medfört att många nyanställningar har behövt ske.
      Samtliga nyanställda har behövts introduceras i det arbete som åligger en
      överförmyndare. Introduktionstiden för en överförmyndarhandläggare är lång
      med anledning av en överförmyndares omfattande arbetsuppgifter.
      Överförmyndarnämnden är medveten om att det inte är ett godtagbart skäl till
      bristerna men vill ändå upplysa om situationen som föranlett detta.
      Överförmyndarnämnden har till följd av detta tidigare anställt extra personal i
      form av tidsbegränsade anställningar för att förkorta handläggningstiderna.
      Överförmyndarkontoret har under de senaste åren arbetat med att utveckla sitt
      arbetssätt för att förkorta handläggningstiderna vilket har gett positiv effekt,
      däremot ämnar överförmyndarnämnden och överförmyndarkontoret att fortsätta
      arbetet med att förkorta handläggningstiderna. Överförmyndarnämnden har
      månatlig uppföljning av handläggningstiden för att säkerställa att de förändrade
      arbetssätten ger fortsatt effekt.
AA har fått möjlighet att kommentera nämndens yttrande.

Rättslig reglering
Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt
utan att rättssäkerheten eftersätts (se 9 § förvaltningslagen [2017:900]). Detta
innebär bl.a. att en myndighet har ansvar för att driva ärenden framåt och att se
till att de avgörs inom rimlig tid.

Den tid det tar att handlägga ett ärende är beroende av bl.a. ärendets karaktär
och behovet av kompletteringar och utredningsinsatser. Det går därför inte att
generellt uttala vad som är godtagbar handläggningstid. En fullständig passivitet
från en myndighets sida är dock i princip aldrig acceptabelt. Likaså är det inte
acceptabelt med en längre tids frånvaro av åtgärder som på ett effektivt sätt
driver handläggningen framåt. (Se t.ex. JO 2014/15 s. 152, dnr 5529-2013, och
JO 2021/22 s. 605, dnr 130-2019 m.fl.)

Det är tingsrätten som beslutar om anordnande av godmanskap för någon som
p.g.a. sjukdom, psykisk störning eller annat liknande förhållande behöver hjälp
med att ta hand om sina angelägenheter. När rätten meddelar ett sådant beslut
ska den samtidigt förordna en god man att utföra ställföreträdaruppdraget. (Se
11 kap. 4 § föräldrabalken, FB.) Det är också tingsrätten som har
utredningsansvaret och som därvid ska inhämta yttrande från bl.a. anhöriga och
i förekommande fall även läkarintyg eller annan likvärdig utredning om den
enskildes hälsotillstånd. Om den som ärendet gäller har fyllt 16 år ska rätten
eller överförmyndarnämnden ge honom eller henne tillfälle att yttra sig, om det
kan ske. (Se 11 kap. 16 och 17 §§ FB). Rätten får dock uppdra åt
överförmyndarnämnden att inhämta yttranden och utredning enligt dessa
bestämmelser. På begäran av rätten ska överförmyndaren också lämna förslag
på god man, såvida det inte finns särskilda skäl mot det. (Se 11 kap. 17 a § FB.)

Bedömning
Långsam handläggning
Det är angeläget att den som behöver hjälp av en god man att bevaka sin rätt,
förvalta sin egendom eller sörja för sin person kan få den hjälpen utan dröjsmål.
                                                                   Dnr 4016-2025       Sid 4 (6)




Det ligger i sakens natur att onödigt långa handläggningstider riskerar att drabba
den enskildes personliga eller ekonomiska förhållanden negativt. Ytterst handlar
det om enskilda människor som är i behov av samhällets stöd och som inte
sällan befinner sig i en utsatt situation. JO har tidigare uttalat att en anmälan om
behov av förvaltare bör följas av ett ställningstagande från överförmyndaren
inom ett par veckor från det att anmälan lämnades in (se JO:s beslut den 13 maj
2015, dnr 5228-2014). Samma resonemang gör sig naturligtvis gällande när det
är fråga om aktualiserat behov av godmanskap.

Av utredningen i det nu aktuella ärendet har det framkommit att nämnden
inkom med yttrande till tingsrätten innehållandes förslag på god man drygt
13 månader efter tingsrättens föreläggande därom. Det har också framgått att
tingsrätten vid inte mindre än elva tillfällen behövt påminna nämnden om att
inkomma med yttrande. Nämnden har vid endast ett tillfälle begärt anstånd
innan tiden för föreläggandet har löpt ut, utan att tingsrätten har påmint eller
kontaktat nämnden. Därtill har det framkommit att det dröjde ca en månad från
det att nämnden mottog tingsrättens föreläggande till dess att handläggningen
påbörjades genom inhämtande av utredning, att rekrytering påbörjades först fem
månader efter att utredningen tycks ha varit komplett och att yttrande gavs in till
tingsrätten först 1,5 månad efter det att den föreslagne gode mannen inkommit
med sitt åtagande. Jag kan inte dra någon annan slutsats än att nämnden
periodvis förefaller ha varit helt passiv och att dess genomgående inaktivitet har
lett till en avsevärd fördröjning av ärendet. Nämnden får kritik för den
långsamma handläggningen.

Överförmyndarnämndens bristfälliga kontakter med tingsrätten
Mot bakgrund av det som har kommit fram angående nämndens hantering av
föreläggandena och påminnelserna från tingsrätten vill jag lyfta fram följande.

Det är min uppfattning att tingsrätter regelmässigt tillämpar den möjlighet som
finns i 11 kap. 17 a § FB att låta överförmyndaren inhämta yttranden och
utredning samt lämna förslag på god man. Att så sker är enligt min mening
också förenligt med lagstiftarens intentioner (se prop. 2013/14:225 s. 17 ff.).
När tingsrätten lämnat ett sådant uppdrag innebär det att både domstolen och
nämnden har en skyldighet att verka för att ärendet blir tillräckligt utrett och
också snabbt avgjort. Det sagda innebär att myndigheterna naturligtvis måste
samverka för att tillgodose att ärendena handläggs effektivt och rättssäkert,
självfallet med iakttagande av att de båda myndigheterna är självständiga och i
grunden har olika roller (jfr protokoll efter JO:s inspektion av
Överförmyndarnämnden i Umeåregionen i april 2023, dnr 2868-2023).

JO utredde för några år sedan inom ramen för ett initiativärende Eskilstuna
tingsrätts och Överförmyndarnämnden i Eskilstuna och Strängnäs kommuners
handläggning av ärenden som gällde anordnande av godmanskap (se
JO 2019/20 s. 644, dnr 893-2018). Vid en tidigare inspektion på tingsrätten
hade JO uppmärksammat ett flertal ärenden där tingsrätten bl.a. hade gett i
                                                                   Dnr 4016-2025       Sid 5 (6)




uppdrag åt nämnden att hämta in yttranden och utredning samt lämna förslag på
god man. Nämnden hade vid ett stort antal tillfällen i dessa ärenden begärt och
av tingsrätten beviljats anstånd med att följa föreläggandena, men tingsrätten
hade också skickat ett flertal påminnelser till nämnden om att besvara dessa.

JO kritiserade nämnden för sin långsamma hantering av ärendena och för att
den inte följde tingsrättens förelägganden, vilket hade lett till att domstolen
behövt påminna nämnden vid orimligt många tillfällen. JO uttalade att det
framstod som att nämnden inte eftersträvade ett fungerande samarbete med
tingsrätten eftersom den inte tog kontakt med domstolen när tidsfristerna för
föreläggandena gick ut.

Som jag tidigare konstaterat har tingsrätten även i nu aktuellt ärende skickat ett
stort antal förelägganden som nämnden varken efterföljt eller begärt anstånd
för. Det är naturligtvis av grundläggande betydelse att domstolarnas
förelägganden efterföljs och jag finner det synnerligen anmärkningsvärt att en
myndighet återkommande och under en sådan lång tidsperiod har brustit i att
göra så. Nämnden har i sitt yttrande förklarat att de har goda förutsättningar i
verksamhetssystemet att ha bevakningar på förelägganden. Mot bakgrund av det
stora antalet påminnelser från tingsrätten kan jag emellertid inte dra någon
annan slutsats än att bevakningssystemet inte används på ett tillfredsställande
sätt. Nämnden får kritik för att den i orimligt många fall inte har kontaktat
tingsrätten när tidsfristerna för föreläggandena gått ut.

Länsstyrelsen i Stockholms län har ordinarie tillsynsansvar över nämnden och
inspekterar den årligen. Av det senaste protokollet från 2024 års inspektion (dnr
46946-2024) framgår bl.a. följande. Länsstyrelsen riktade allvarlig kritik mot
nämnden för handläggning av ärenden under uppbyggnad. Det framgår
visserligen inte i protokollen hur länsstyrelsen definierar ärendetypen, men jag
förstår det som att det är fråga om ärenden där nämnden ska inhämta utredning.
Som exempel nämnde länsstyrelsen ett ärende där tingsrätten hade skickat åtta
påminnelser till nämnden under en period om knappa sju månader innan
nämnden begärde och beviljades anstånd med att komma in med yttrande. Även
året innan det (dnr 54701-2022) riktade länsstyrelsen kritik mot nämnden för
bristfällig handläggning av samma slag av ärenden. Som exempel kunde
nämnas ett ärende där handläggningstiden varit helt stillastående under en
period om åtta månader, varefter nämnden började om handläggningen med att
begära in utredning som redan fanns i ärendet.

Jag kan från nu aktuellt ärende, det nämnda initiativärendet och protokollen från
länsstyrelsens årliga inspektioner inte dra någon annan slutsats än att nämnden
har haft betydande strukturella problem i sin verksamhet under flera års tid. Jag
har särskilt noterat att nämnden vid flera tillfällen, bl.a. i sitt yttrande till JO
inom ramen för initiativärendet, har hänvisat till personalomsättning som orsak
till långa handläggningstider. Nämnden har nu alltså återigen angett att
personalomsättning ligger till grund för den långsamma handläggningen. Jag ser
                                                                    Dnr 4016-2025      Sid 6 (6)




allvarligt på att nämnden ännu inte har kommit tillrätta med detta och får
uppfattningen att den inte har gett saken tillräckligt stor uppmärksamhet. Det
finns därför skäl för mig att understryka – i likhet med det tidigare beslutet – att
personalomsättning är ett naturligt inslag på en arbetsplats och att det är
nämndens ansvar att organisera verksamheten på så sätt att den fungerar
tillfredsställande även under sådana förhållanden.

Nämnden har alltså återkommande fått kritik för sin handläggning av ärenden
som gäller anordnande av godmanskap och för sina bristfälliga kontakter med
tingsrätten. Det är min uppfattning att nämnden omgående behöver se över sina
rutiner och vidta åtgärder för att motverka att något liknande inträffar igen. Jag
finner även skäl att skicka en kopia av detta beslut till såväl Länsstyrelsen i
Stockholms län som Eskilstuna tingsrätt.

Ärendet avslutas.

Beslutet har fattats av stf JO Stefan Holgersson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Sofia Selin har föredragit ärendet och byråchefen Jessica
Sjöstrand har deltagit i beredningen.
