# Kritik mot Polismyndigheten för att en 17 åring som var misstänkt för brott förhördes utan försvarare trots att han motsatte sig det

JO 2025-04-14 dnr 4030-2024

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr
                                                                     2025-04-14               4030-2024              Sid 1 (4)



Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                   Kritik mot Polismyndigheten för att en 17-åring som var misstänkt för
                   brott förhördes utan försvarare trots att han motsatte sig det


                     Beslutet i korthet: En 17-åring var misstänkt för ringa narkotikabrott och ringa
                     narkotikasmuggling. Han motsatte sig att förhöras utan en försvarare och namngav
                     den advokat han ville ha som försvarare. Förhöret genomfördes trots det utan att
                     någon försvarare närvarade. Därigenom respekterades inte den misstänktes
                     grundläggande rätt till tillgång till försvarare. Agerandet var inte heller förenligt med
                     principen om barnets bästa enligt barnkonventionen. Polismyndigheten kritiseras för
                     detta.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 2 maj 2024 förde advokaten AA fram
                   klagomål mot Polismyndigheten. AA var kritisk till att polisen hade hållit
                   förhör med en 17-åring, i JO:s beslut benämnd NN, utan en försvarare
                   närvarande, trots att NN begärt AA som försvarare samt motsatt sig att förhöret
                   hölls utan att hon närvarade. AA var också kritisk till att förhöret hölls med NN
                   när han var berusad och påverkad av cannabis.

## Utredning

Polismyndigheten (juristen BB) yttrade sig den 23 augusti 2024 efter att
                   upplysningar lämnats av berörda befattningshavare. Av Polismyndighetens
                   yttrande och utredningen i övrigt framgår i huvudsak följande.

                   Den 25 december 2023 kontrollerades NN av danska tulltjänstemän på ett tåg
                   mellan Danmark och Sverige. I samband med kontrollen uppkom misstanke
                   mot NN om ringa narkotikabrott, eget bruk och ringa narkotikasmuggling.

                   I den patrull som mötte upp och hanterade NN ingick polisassistenterna CC och
                   DD. De kontaktade jourundersökningsledaren för direktiv, vilket är brukligt i
                   ärenden där minderåriga misstänks för brott. De körde hem NN och valde, mot
                   bakgrund av NN:s ålder, att genomföra förhör och kroppsbesiktning i NN:s
                   bostad. NN motsatte sig såväl före som vid förhöret att det hölls utan försvarare
                   närvarande. Han angav att han önskade advokaten AA som försvarare.




    Riksdagens ombudsmän       Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00     Texttelefon: 020-600 600                     E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                       Dnr 4030-2024       Sid 2 (4)




CC har i sina upplysningar uppgett att han hade kontakt med
jourundersökningsledare per telefon och att han informerade om att NN inte
godtog att förhöret hölls utan försvarare. Enligt CC mottog han direktiv om att
hålla förhör med NN på plats eftersom denne med hänsyn till brottens
beskaffenhet inte kunde antas få en offentlig försvarare förordnad. Dessa
uppgifter framgår också av en avrapporteringspromemoria som DD upprättade
samma kväll. DD har i promemorian antecknat att direktiven gavs av
jourundersökningsledaren EE.

EE har upplyst att hon i efterhand inte kan se att hon ska ha fattat något beslut i
ärendet och att hon inte heller minns något samtal gällande NN. EE har vidare
uppgett att hon är säker på att hon inte skulle ge några direktiv om att hålla
förhör utan försvarare när den misstänkte motsätter sig detta.

Av polisanmälan framgår att misstanken om bruk av narkotika grundades på att
NN var slö i tal och allmäntillstånd, hade rödsprängda ögon och muntorrhet,
samt att han uppgett sig ha brukat narkotika i närtid och hade narkotika på sig.
DD har i sin avrapportering antecknat att NN var märkbart berusad vid
ingripandet.

Förhöret med NN genomfördes av DD drygt en timme efter ingripandet. Enligt
vad DD uppgett i sina upplysningar uppfattade han vid förhöret inte NN som
påverkad på ett sätt som medförde att ett förhör inte kunde hållas, tvärtom hade
NN en röd tråd och logiska resonemang.

Polismyndigheten redovisade rättslig reglering och följande bedömning.

      Av de uppgifter som [DD] och [CC] har lämnat framgår att [NN] redan innan
      förhöret påbörjades hade uppgett att han ville ha försvarare närvarande.
      Polismyndigheten kan vidare konstatera att det framgår av utredningen i ärendet
      att [CC] haft kontakt med jourförundersökningsledare [EE] för att få direktiv om
      förhör med [NN] skulle hållas. Uppgifterna om vad som sades i detta samtal går
      dock isär. [EE] har uppgett att hon inte minns samtalet men att hon inte skulle ha
      gett direktiv om att hålla förhör med [NN] om denne begärt att få en försvarare.
      [CC] har å sin sida uppgett att han redogjorde för omständigheterna för [EE] och
      att [NN] ville ha försvarare närvarande men att han fick direktiv om att förhöret
      skulle genomföras utan försvarare med hänsyn till de misstänkta brottens
      beskaffenhet. Enligt Polismyndighetens bedömning kan ytterligare utredning i
      ärendet inte förväntas bringa klarhet i vad som sagts vid samtalet mellan [CC]
      och [EE]. Det står dock klart att [NN] vid inledningen av förhöret svarade
      nekande på frågan om han godtog att förhör skulle hållas utan försvarare
      närvarande och angav även vilken advokat han vill ha förordnad som försvarare
      men att förhöret genomfördes ändå.
      –––
      Mot ovanstående bakgrund anser Polismyndigheten att det inte har funnits
      förutsättningar för att genomföra förhöret [med] [NN] utan försvarare. I stället
      borde en framställan om offentlig försvarare omedelbart ha översänts till
      tingsrätten. Polisens agerande i dessa delar har varken varit förenligt med
      bestämmelserna om förundersökning eller barnets bästa.
      Anmälarens uppgifter om att [NN:s] berusningsgrad skulle ha varit ett hinder
      mot att genomföra förhöret vinner inte stöd av utredningen.
                                                                    Dnr 4030-2024     Sid 3 (4)




Rättsliga utgångspunkter
Rätten till tillgång till försvarare
En person som misstänks för ett brott har en generell rätt att biträdas av en
försvarare för att förbereda och utföra sin talan (se 21 kap. 3 § första stycket
rättegångsbalken). Rätten till tillgång till försvarare är en del av rätten till en
rättvis rättegång enligt artikel 6 i Europakonventionen. En sådan rätt följer även
av artikel 48 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och av EU:s
försvarardirektiv. Den misstänktes försvararrättigheter är en central
rättssäkerhetsfråga.

Av Europadomstolens praxis framgår att rätten till försvarare inträder tidigt
under förundersökningen, som huvudregel redan från och med första förhöret
(se Salduz mot Turkiet [stor kammare], no. 36391/02, 27 november 2008, p. 52,
54 och 55, samt Danelius m.fl., Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, sjätte
uppl. s. 418 f.).

Den misstänkte ska, i samband med att han eller hon underrättas om
misstanken, informeras om bl.a. sin rätt att anlita biträde av försvarare och att
under vissa förutsättningar få en offentlig försvarare förordnad (se 12 § första
stycket förundersökningskungörelsen).

Vid ett förhör med en misstänkt har han eller hon som utgångspunkt rätt att ha
sin försvarare närvarande (se 23 kap. 10 § fjärde stycket rättegångsbalken).

Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) gäller, enligt vad
som nu är av intresse, som lag i Sverige. Konventionens bestämmelser ska
beaktas vid avvägningar och bedömningar som rör barn. Med barn avses varje
människa under 18 år (se artikel 1). En grundprincip i barnkonventionen är att
barnets bästa ska beaktas i första hand vid alla åtgärder som rör ett barn
(se artikel 3.1). Även barnkonventionen föreskriver en rätt till juridiskt biträde
(se artikel 40.2 [b]).

När polisen vidtar en åtgärd som direkt eller indirekt rör ett barn ska det alltså
prövas om åtgärden är förenlig med de rättigheter som tillförsäkras ett barn
enligt barnkonventionen.

Bedömning
NN, som vid tillfället var 17 år gammal, misstänktes för ringa narkotikabrott
och ringa narkotikasmuggling. Av utredningen framgår att han motsatte sig att
höras utan försvarare och att han uppgav att han ville ha advokaten AA som
försvarare. Det är vidare utrett att ett förhör genomfördes utan att någon
försvarare närvarade och att frågor ställdes till NN om det som misstankarna
gällde. Därigenom har NN:s grundläggande rätt till tillgång till försvarare inte
respekterats. Agerandet var inte heller förenligt med principen om barnets bästa
enligt barnkonventionen.
                                                                    Dnr 4030-2024       Sid 4 (4)




Polisassistenterna CC och DD å ena sidan och jourundersökningsledaren EE å
andra sidan har lämnat olika uppgifter om huruvida EE gav direktiv om att
förhöret skulle hållas trots att NN inte hade tillgång till någon försvarare. DD
har samma kväll som ingripandet gjordes upprättat en promemoria av vilken det
framgår att EE gav direktiv om att höra NN utan försvarare, trots NN:s
inställning. DD har uppgett att han upprättade promemorian på uppmaning av
en annan jourundersökningsledare som vid avrapportering ifrågasatte de
direktiv som patrullen uppgav sig ha fått. EE har å sin sida fört fram att hon inte
minns något samtal och att hon i efterhand inte kan se att hon fattade något
beslut i ärendet samt att ärendet, efter att hon avslutat sitt arbetspass, granskades
av en kollega till henne.

Jag har i och för sig inte anledning att ifrågasätta de uppgifter som DD lämnat
hos JO och som får stöd av vad han antecknat i direkt anslutning till händelsen.
Jag noterar dock att DD inte själv hade telefonkontakten med EE. Utredningen
är inte tillräcklig för att jag ska kunna uttala mig om vem som bär ansvaret för
det inträffade.

Utredningen ger inte heller någon klar bild av hur påverkad NN var vid förhöret
och om det även av det skälet fanns något hinder mot att höra honom på ett
rättssäkert sätt.

Polismyndigheten kritiseras för att NN:s rätt att ha en försvarare närvarande vid
förhöret inte respekterades.

Mot bakgrund av det som kommit fram vill jag erinra om vikten av att
undersökningsledaren är tydlig när direktiv ges inför ett förhör och att
direktiven dokumenteras. Det är vidare viktigt att det i varje enskilt fall görs en
bedömning av förhörspersonens påverkansgrad. Av kontroll- och
rättssäkerhetsskäl kan bedömningen behöva dokumenteras.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Per Lennerbrant. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Rebecka Olsson har föredragit ärendet och byråchefen Nils
Västberg har deltagit i beredningen.
