# Fråga om en överförmyndare varit jävig vid handläggningen av ett förvaltarskapsärende

JO 2000-03-31 dnr 4046-1999

## Beslut

BESLUT
                                                                      Datum             Dnr                     Sid
                                                                      2000-03-31        4046-1999              1 (3)
Justitieombudsmannen
Jan Pennlöv




                        Fråga om en överförmyndare varit jävig vid handläggningen av ett
                        förvaltarskapsärende


                        I ett beslut den 31 mars 2000 anförde JO Pennlöv följande.

                        Anmälan m.m.
                        Sedan överförmyndaren i Lidingö stad, AA, ansökt om anordnande av
                        förvaltarskap för BB beslutade Södra Roslags tingsrätt den 15 december 1998 att
                        interimistiskt anordna förvaltarskap för BB. Förvaltarskapet skulle avse förvaltning
                        av BB:s egendom. Den 14 april 1999 meddelade tingsrätten ett slutligt beslut om
                        förvaltarskap enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken (FB). Tingsrätten förordnade CC att
                        som förvaltare bevaka BB:s rätt, förvalta hennes egendom samt sörja för hennes
                        person.

                        DD har ifrågasatt överförmyndaren AA:s lämplighet som överförmyndare. Hon har
                        därvid anfört bl.a. följande.

                        AA borde på grund av jäv ha avhållit sig från att handlägga förvaltarskapsärendet
                        rörande BB. Anledningen till jävet är att han hade uppträtt som ombud för BB:s
                        motpart i en fastighetstvist, där han bl.a. yrkat skadestånd av BB med ca 450 000
                        kr. Grunden för skadeståndsyrkandet var att BB enligt köparna, makarna EE, inte
                        hade fullföljt en fastighetsförsäljning och inte låtit makarna EE få tillträde till
                        fastigheten. Tingsrätten meddelade dom i målet den 30 juni 1998. Tingsrätten
                        beslutade att BB enbart skulle betala makarna EE för kostnaderna för dubbelt
                        boende med sammanlagt 129 837 kr jämte ränta. BB kunde inte betala den
                        summan. En god vän till henne övertog betalningen och betalade direkt till BB:s
                        advokat. Pengarna inbetalades dock inte till kronofogdemyndigheten. Därefter
                        vände sig makarna EE till kronofogdemyndigheten med en begäran om utmätning
                        av sin fordran på BB. Den 23 september 1998 fick BB en underrättelse från
                        kronofogdemyndigheten om fastighetsutmätning. BB fick besked om att fastig-
                        heten skulle säljas på exekutiv auktion om inte betalning skulle ske. I december
                        1998 ansökte överförmyndaren AA om fullständigt förvaltarskap för BB hos
                        tingsrätten, varvid han föreslog förvaltarskap gällande förvaltning av hela BB:s
                        egendom omfattande fastigheten. Advokat FF som av tingsrätten förordnats som




 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                        Dnr 4046-1999      Sid 2 (3)



god man att bevaka BB:s intressen bedömde att det var tillräckligt med
godmanskap åt BB.

DD har även framfört klagomål mot förvaltaren CC:s sätt att fullgöra sitt uppdrag.

## Utredning

Utredning
Sedan överförmyndarens akt lånats in och granskats har anmälan remitterats till
överförmyndaren för utredning och yttrande. I remissvaret har överförmyndaren
AA anfört bl.a. följande.

      På JO:s begäran översände jag den 9 november 1999 akten avseende rubr. I ett
      följebrev yttrade jag mig över DD:s antagande om att jag samtidigt skulle ha verkat
      som ombud för makarna EE och som överförmyndare med tillsyn över en förvaltare
      för rubr.
      Såsom jag redan framhållit och kunnat visa bygger DD sitt antagande på felaktiga
      grunder. Jag avslutade mitt uppdrag för makarna EE i och med att tingsrätten med-
      delade sin dom den 30 juni 1998. Jag biträdde dem på intet vis i tid därefter. Vad
      makarna EE således i tid efter sagda datum företagit sig gentemot rubr. har jag
      endast erfarit på omvägar.
      När det kom till min kännedom att makarna EE vänt sig till kronofogden med be-
      gäran om utmätning av sin fordran och dessutom visste vad tingsrätten hade kommit
      fram till i sin sagda dom ansåg jag, att rubr. var i behov av en förvaltare för att få
      sina intressen tillgodosedda.
      Tingsrätten delade denna min uppfattning och meddelade först ett interimistiskt
      beslut och sedan ett slutligt beslut om förvaltarskap för rubr. den 14 april 1999.
      I och med lämnandet av dessa upplysningar och vad jag anfört tidigare anser jag mig
      ej kunna tillföra frågan om ”samtidighet” mycket mer.
DD har kommenterat remissvaret.

## Bedömning

Bedömning
Inledningsvis vill jag klargöra att förvaltare inte står under JO:s tillsyn. Jag är där-
för förhindrad att uttala mig i frågor som rör förvaltarens åtgärder. Min granskning
omfattar endast överförmyndarens handläggning. Vad som anförts angående CC:s
utövande av förvaltarskapet föranleder således ingen kommentar från min sida.

Kommunallagens (1991:900) bestämmelser om jäv i 6 kap. 24-27 §§ är tillämpliga
vid handläggningen av ärenden hos överförmyndare (FB 19:16). I 6 kap. 25 § 1-3
upptas sakägar-, intresse- och släktskapsjäv samt ställföreträdar- och ombudsjäv.
Dessutom finns en generalklausul, vilken avser vissa situationer, som inte täcks av
övriga jävsgrunder, s.k. delikatessjäv (6 kap. 25 § 4). Enligt denna bestämmelse är
en förtroendevald eller anställd hos kommunen jävig, om det i övrigt finns någon
omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet.
Enligt 6 kap. 24 § får den som är jävig inte delta eller närvara vid handläggningen
av ärendet. Från jäv bortses enligt 6 kap. 26 § när frågan om opartiskhet uppenbar-
ligen saknar betydelse.

DD:s klagomål i denna del går ut på att AA på grund av jäv bort avhålla sig från att
handlägga förvaltarskapsärendet rörande BB. Anledningen till jävet skulle vara
AA:s agerande kort tid innan frågan om förvaltarskap aktualiserades då han som
                                                                    Dnr 4046-1999    Sid 3 (3)



ombud för BB:s motpart i en fastighetstvist bl.a. yrkat skadestånd av BB med ca
450 000 kr. Den jävsgrund som kan aktualiseras är delikatessjäv.

Det grundläggande syftet med jävsreglerna i kommunallagen är att öka förtroendet
för den kommunala förvaltningen och skapa garantier för objektivitet och opartisk-
het vid handläggningen av ärenden. Överförmyndaren AA hade kort tid innan han
väckte frågan om förvaltarskap för BB uppträtt som ombud för hennes motpart i en
rättegång som både avsåg stora belopp och som måste ha framstått som mycket
väsentlig för BB personligen. Genom förvaltarskapet aktualiserades på nytt frågor
om fastighetens försäljning och BB:s möjlighet att själv bestämma över bl.a.
fastigheten. Jag tar i detta sammanhang självfallet inte ställning till det berättigade i
att ansöka om förvaltarskap. Denna fråga har ju för övrigt avgjorts av domstol.
Emellertid borde det – även om formellt jäv inte förelåg – ha framstått som
uppenbart för AA att BB kunde uppfatta honom som fortfarande företrädande en
motpart och härigenom ha intressen som stred mot hennes personliga. Som tidigare
anförts är det av största vikt att tilltron till överförmyndares objektivitet inte kan
ifrågasättas. Enligt FB 19:5 skall det finnas en ersättare för överförmyndaren. Ett
skäl till denna regel är självfallet att möjlighet skall finnas att undvika
jävssituationer. Även om – som tidigare anförts – en formell jävssituation inte
skulle föreligga borde det ha varit uppenbart för AA hur BB skulle kunna uppfatta
situationen. Han borde därför ha överlåtit på sin ersättare att handlägga frågan om
förvaltarskapet. För sin underlåtenhet i detta avseende förtjänar han kritik.
