# Anmälan mot dåvarande Myndighetsnämnden i Ljusnarsbergs kommun angående bl.a. bristande rutiner för diarieföring av inkommande handlingar samt handläggningen av en begäran om att få ut en allmän handling

JO 2005-06-21 dnr 4053-2003

BESLUT
                                                                      Datum             Dnr                     Sid
                                                                      2005-06-21        4053-2003              1 (7)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Anmälan mot dåvarande Myndighetsnämnden i Ljusnarsbergs kommun
                        angående bl.a. bristande rutiner för diarieföring av inkommande
                        handlingar samt handläggningen av en begäran om att få ut en allmän
                        handling

## Anmälan

I en anmälan mot dåvarande Myndighetsnämnden i Ljusnarsbergs kommun
                        anförde AA bl.a. följande. Under våren 2003 ville han få ut en kopia av en
                        åtalsanmälan som nämnden skulle ha gjort i ett miljöärende och han hade därför
                        vid upprepade tillfällen kontakt med miljöinspektören BB, per telefon samt även
                        vid besök på miljöförvaltningen. När han inte fick ut handlingen från BB vände
                        han sig den 5 maj 2003 till kommunen med en skriftlig begäran om att få ut bl.a.
                        den handlingen. Den 5 juni 2003 och den 5 augusti 2003 påminde han skriftligen
                        om sin begäran. Han har trots detta inte fått något svar från kommunen på sin
                        begäran. – Vid kontakterna med BB framkom uppgifter om att registrering och
                        diarieföring av handlingar i miljöförvaltningens verksamhet inte hade skett sedan
                        någon gång under år 2000.

                        Till anmälan hade AA fogat kopior av sina skriftliga framställningar till kommunen
                        samt av tidningsartiklar som redovisade bl.a. intervjuer med befattningshavare vid
                        kommunen angående de förhållanden som berördes i anmälan.

                        Utredning och förundersökning
                        Jag beslutade den 6 november 2003 att inleda förundersökning, eftersom jag fann
                        anledning att anta att tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken hade begåtts.

                        Under förundersökningen hämtades skriftliga handlingar, bl.a. ett stort antal proto-
                        koll från nämndens sammanträden, in och granskades. Vidare hölls förhör med CC,
                        BB:s närmaste chef under perioden den 1 januari 2000 - den 31 januari 2003, DD,
                        sekreterare på miljö- och hälsoskyddssektionen fram till och med den 30 april 2001
                        samt från och med den 18 augusti 2003 till oktober 2003, EE, BB:s närmaste chef
                        under perioden den 1 april 2003 - den 31 december 2003, kammaråklagaren FF,
                        och BB.

                        BB hördes som misstänkt för tjänstefel och bestred då ansvar för brott.



 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                    Dnr 4053-2003    Sid 2 (7)



Av utredningen framgick bl.a. följande.

Under tiden den 1 maj 2001 till i vart fall den 18 augusti 2003 hade registrering av
handlingar som kommit in till Myndighetsnämnden i Ljusnarsbergs kommun,
miljö- och hälsoskyddssektionen, eller upprättats inom ramen för sektionens
verksamhet i det närmaste helt underlåtits.

BB var under denna period ensam anställd inom sektionen. Han medgav att han
hade det formella ansvaret för registrering av handlingar men uppgav att han inte
hade möjlighet att hinna med denna uppgift. Såväl hans närmast överordnade som
nämnden synes ha haft kännedom om bristerna i diarieföringen och om BB:s
ansträngda arbetssituation. Detta antagande stöddes bl.a. av att Länsstyrelsen i
Örebro län efter ett tillsynsbesök den 18 juni 2002 hos sektionen i beslut den 1 juli
2002 kritiserade kommunen för att handlingar inte hade diarieförts. I sitt yttrande
till länsstyrelsen uppgav kommunen att tillräckliga åtgärder skulle ha vidtagits
senast i oktober 2002. Detta föreföll dock, som angetts, inte ha skett förrän under
augusti 2003.

Mot bakgrund av vad som kommit fram fann jag inte anledning att driva förunder-
sökningen vidare såvitt avsåg BB.

Jag fann inte heller i övrigt anledning att fortsätta utredningen, exempelvis med
inriktning på nämndledamöternas straffrättsliga ansvar. Jag beaktade då bl.a. de
principer för ansvarsfördelningen mellan en kommuns förtroendevalda och dess
anställda, som behandlas av Högsta domstolen i rättsfallen NJA 1987 s. 426 och
NJA 1995 s. 204.

Sammanfattningsvis fann jag att brott inte kunde styrkas. Jag beslutade därför den
30 november 2004 att lägga ned förundersökningen och fortsätta utredningen inom
ramen för JO:s granskningsverksamhet.

Ärendet remitterades därefter till Myndighetsnämnden i Ljusnarsbergs kommun för
utredning och yttrande över vad som hade kommit fram om ordningen för regist-
rering av allmänna handlingar vid miljö- och hälsoskyddssektionen under den nyss
nämnda perioden. Yttrandet skulle innehålla bl.a. skälen för denna ordning, uppgift
om när och vilka åtgärder som vidtogs samt en redogörelse för den nuvarande ord-
ningen. Nämnden anmodades dessutom att göra en utredning och yttra sig över vad
som hade anförts i anmälan om handläggningen av AA:s begäran om utlämnande
av allmän handling.

I remissyttrandet, avgivet av Kommunstyrelsen i Ljusnarsbergs kommun, anfördes
bl.a. följande.
      Sedan årsskiftet 2003-2004 har Ljusnarsbergs kommun en gemensam nämnd för
      bl.a. miljö- och hälsoskyddsfrågor med Lindesberg, Nora och Hällefors kommuner,
      varför Kommunstyrelsen i Ljusnarsberg, efter inhämtande av erforderliga uppgifter,
      får lämna anmodad utredning och yttrande.
      Miljö- och hälsoskyddsorganisationen har under den aktuella tiden varit bemannad
      med en miljö- och hälsoskyddsinspektör biträdd av en kanslist, förutom någon vecka
      i december 2001. Kommunen har varit medveten om att en så liten organisation har
                                                                  Dnr 4053-2003      Sid 3 (7)



betydande svårigheter att klara alla uppgifter som åligger kommunernas miljö- och
hälsoskydd och har därför sedan oktober 2001 sökt samarbete med våra grann-
kommuner. Under kortare period har köpts tjänster inom djurskyddsarbetet.
I enlighet med avtal med Statens Kommundelegation ”Kommunakuten” gjordes
en omfattande organisationsförändring av såväl den politiska som tjänstemanna-
organisationen under 2000, som medförde personalindragningar inom administ-
rationen under våren 2001. Detta innebar att ett flertal anställda inom administ-
rationen fick ändrade arbetsuppgifter. Den tjänsteman som utgjorde kanslistöd till
miljö- och hälsa slutade sin anställning vid den tidpunkten och ersattes med annan
kanslist, som dessutom hade andra arbetsuppgifter.
Under början av 2003 började former finnas för en gemensam miljö- och hälso-
skyddsorganisation mellan vår kommun och Lindesberg, Nora och Hällefors.
Samtliga kommuner hade då betydande rekryteringsproblem till befattningar inom
miljö- och hälsoskydd. Efter rekrytering under sommaren 2003 tillträdde en ytter-
ligare befattningshavare den 1 september 2003, som ingick i Lindesbergs kommuns
organisation, men fungerade som stöd till vår kommuns organisation. Från 1 januari
2004 bildades en gemensam nämnd mellan de fyra kommunerna och samtliga tjän-
ster fördes samman till en gemensam organisation. Den har mycket god kompetens
inom samtliga områden som kommunernas miljö- och hälsoskydd ansvarar för.
I reglementet för den dåvarande myndighetsnämnden (miljö- och hälsoskydds-
nämnden) framgår att de har ansvar för de register som nämnden behöver för sin
verksamhet eller i övrigt förfogar över. Dit räknas även diariet och handhavande
av handlingar som berör nämndens verksamhet. Tjänstemannen (miljöinspektören)
har ansvar för att handlingar diarieförs och/eller handhas på sådant sätt att ärenden
kan följas och med lätthet kan sökas. För att underlätta i detta arbete finns kansli-
personal.
Genom organisationsförändringar med byte av kanslipersonal som följd har osäker-
het uppstått i ansvarsfrågorna. Den egentliga orsaken till detta förefaller vara på-
tagliga brister i kommunikationen mellan miljöinspektören och kanslisten, men även
i förhållande till överordnad. Handlingar som kommit/lämnats till miljöinspektören
för granskning har sedan ej lämnats till kansliet för registrering/diarieföring.
I oktober 2002 påtalade nämnden behovet av personell förstärkning, då ”arbets-
situationen för miljö- och hälsoskyddsinspektören var ohållbar”, samt hemställde att
medel för en förstärkning inom miljösidan tas upp i budget för 2003. Som ett resul-
tat av detta utökades bemanningen för registrering av handlingar med en timme per
dag samt att diskussionerna om en samorganisation med grannkommunerna fort-
satte, vilket ledde till att en ytterligare miljöinspektör rekryterades med tillträde 1
september 2003.
Trots att mer tid avsattes för registrering av handlingar fortsatte oredan, vilket
sannolikt hade sin orsak i dålig kommunikation mellan miljöinspektören och
kansliet. Före sommaren 2003 togs därför kontakt med den kanslist som tidigare
skötte administrationen på enheten och som nu gått i pension, med begäran om
biträde. Hon anställdes på timtid fr.o.m. 18 augusti 2003 till 31 oktober 2003 för
registrering och gallring av de handlingar som då blivit liggande.
Vad som framkommit har inkomna handlingar som mottagits förvarats på särskilt
ställe och efter ankomstdatum. Dock har inte särskild prövning gjorts om vissa
handlingar behöver registreras särskilt. Inget har framkommit om att sekretess-
handlingar funnits bland handlingarna.
Kommunstyrelsens uppfattning är att inkomna eller upprättade handlingar inte hand-
hafts på ett betryggande sätt, men har ändock varit möjliga att söka. Framförallt har
erforderliga åtgärder sedan augusti 2003 vidtagits för att trygga att bestämmelserna i
15 kap 1 § sekretesslagen kan följas. Dels genom den fullständiga genomgång av
handlingar som gjordes under perioden augusti-oktober 2003 och att från årsskiftet
2003/2004 kommunens verksamhet för miljö- och hälsoskydd ingår i en mycket
kompetent organisation; Bergslagens Miljö- och Byggnämnd (BMB).
                                                                       Dnr 4053-2003     Sid 4 (7)



      Beträffande AA:s begäran att få del av den handling (åtalsanmälan) som skulle ha
      upprättats av kommunens miljö- och hälsoorganisation kan konstateras att någon
      sådan skriftlig anmälan aldrig gjordes. Mot den bakgrunden har ej åtagandena enligt
      Tryckfrihetsförordningens kap 2 § 12 kunnat verkställas. Dock är det synnerligen
      förbryllande att handläggaren tror sig ha upprättat en skriftlig åtalsanmälan utan att
      han i verkligheten gjort det. Konsekvenserna har vållat AA helt onödiga besvär,
      vilket är beklagansvärt. Att han sedan inte fått svar eller ens någon kontakt efter de
      brev/påminnelser han sänt är både nonchalant och strider mot kommunens policy
      gällande hantering av inkomna handlingar.
      Sammanfattningsvis kan konstateras att huvudskälet till den uppkomna situationen,
      gällande handhavande av allmänna handlingar, är den omfattande organisations-
      förändring som genomfördes under våren 2001. Även om resurser ställdes till miljö-
      sektionens förfogande har inte handhavandet av inkomna handlingar skötts på ett
      betryggande sätt, även om de förvarats efter ankomstdatum och därmed gått att söka.
      Beträffande åtagandena enligt Tryckfrihetsförordningen kap 2 § 12, gällande ut-
      lämnande av allmänna handlingar, konstateras att den handling som efterfrågats ej
      blivit upprättad. Det är dock både anmärkningsvärt och beklagansvärt att detta kun-
      nat hända. De åtgärder kommunen satt in fr.o.m. augusti 2003 genom extra stöd till
      miljösektionens administration och genom att verksamheten från 1 januari 2004
      samorganiserats med Lindesberg, Nora och Hällefors kommuner får anses till-
      räckligt för att trygga att verksamheten uppnår god kvalité och administrativt
      fungerar väl enligt tillämpbar lagstiftning.
AA kommenterade remissvaret.

Rättslig reglering
Registrering av handlingar
I 15 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen (1980:100) finns grundläggande bestämmelser
om myndigheters skyldighet att registrera allmänna handlingar samt om vad ett
register skall innehålla. Bestämmelsernas syfte är bl.a. att garantera allmänhetens
rätt att få tillgång till allmänna handlingar. För att offentlighetsprincipen i praktiken
skall fungera på det sätt som är avsett i tryckfrihetsförordningen har det ansetts
nödvändigt att myndigheterna håller sina allmänna handlingar registrerade eller i
vart fall ordnade så att det går att konstatera vilka handlingar som finns. Att så sker
är dessutom en nödvändig förutsättning för arbetets behöriga gång hos myndig-
heterna.

Enligt huvudregeln i 15 kap. 1 § första stycket sekretesslagen skall allmänna
handlingar som kommit in till eller upprättats hos en myndighet registreras, dvs.
diarieföras, utan dröjsmål. Emellertid får, i fråga om allmänna handlingar för vilka
sekretess inte gäller, registrering underlåtas om handlingarna i stället hålls så
ordnade att det utan svårighet kan fastställas om en handling har kommit in eller
upprättats. En ovillkorlig registreringsskyldighet omfattar således bara handlingar
för vilka sekretess gäller. När det gäller allmänna handlingar som inte omfattas av
sekretess kan myndigheterna välja mellan att antingen registrera dem eller hålla
dem så ordnade att det utan svårighet kan fastställas om handlingen har kommit in
eller upprättats. När myndigheten har bestämt sig för ettdera systemet måste detta
emellertid tillämpas konsekvent av alla inom myndigheten. Om det t.ex. har
bestämts att allmänna handlingar tillhörande vissa ärendeslag skall registreras
krävs det att alla allmänna handlingar som hör till sådana ärenden verkligen diarie-
förs. Detta gäller även för meddelanden som befordras elektroniskt.
                                                                    Dnr 4053-2003    Sid 5 (7)



I 15 kap. 2 § sekretesslagen uppställs vissa minimikrav beträffande uppgifterna i ett
register. I det fall en handling registreras skall av registret framgå 1. datum, då
handlingen kom in eller upprättades, 2. diarienummer eller annan beteckning som
åsatts handlingen, 3. i förekommande fall från vem handlingen har kommit in eller
till vem den har expedierats samt 4. i korthet vad handlingen rör. Utgångspunkten
är att dessa uppgifter skall vara allmänt tillgängliga. Uppgifterna under punkterna 3
och 4 får utelämnas eller särskiljas om det behövs för att registret i övriga delar
skall kunna företes för allmänheten.

Bestämmelsen i 15 kap. 1 § om att allmänna handlingar skall registreras utan dröjs-
mål innehåller inte någon bestämd tidsgräns. Det ligger emellertid i sakens natur att
registreringen skall ske så snart det är praktiskt möjligt. Genom registreringen ges
den enskilde möjlighet att kontrollera vilka ärenden och handlingar som förekom-
mer hos en myndighet. Om handlingen inte registreras eller om registrering för-
dröjs inskränker detta allmänhetens möjlighet till insyn i myndighetens verksam-
het. För en handling som kommer in till en myndighet med post ligger det närmast
till hands att registrering följer i omedelbar anslutning till själva postöppningen.
För handlingar som inges till myndigheten på annat sätt är det önskvärt att de
diarieförs i nära anslutning till ingivandet. I normalfallet bör registrering ske senast
påföljande arbetsdag.

Utlämnande av allmänna handlingar
Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet återfinns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen (TF). Kapitlet reglerar även primärt frågan om ut-
lämnande av allmänna handlingar.

En handling är enligt 2 kap. 3 § TF allmän, om den förvaras hos en myndighet och
enligt 6 § eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten.
En handling anses normalt som upprättad när den har expedierats eller, om så inte
skall ske, när handlingen färdigställts.

Enligt 2 kap. 12 § TF skall en allmän handling som får lämnas ut – som alltså inte
omfattas av någon sekretessbestämmelse – på begäran ”genast eller så snart det är
möjligt” på stället utan avgift tillhandahållas den som önskar ta del av handlingen.
Av 13 § framgår vidare att den som önskar ta del av en allmän handling också har
rätt att mot fastställd avgift få en avskrift eller en kopia av handlingen till den del
den får lämnas ut. En sådan begäran skall behandlas skyndsamt. Besked i en ut-
lämnandefråga bör normalt lämnas redan samma dag som en begäran har gjorts.
Någon eller några dagars fördröjning kan dock godtas om en sådan fördröjning är
nödvändig för att myndigheten skall kunna ta ställning till om den efterfrågade
handlingen är allmän och offentlig. Härtill kommer att ett visst dröjsmål är ofrån-
komligt om framställningen avser eller fordrar genomgång av ett omfattande
material.

Om myndigheten, när den får en begäran om utfående av allmänna handlingar, inte
direkt får klart för sig vilka handlingar som avses, bör myndigheten så snart som
möjligt underrätta sökanden om detta så att denne får tillfälle att komplettera eller
precisera sin framställning.
                                                                  Dnr 4053-2003   Sid 6 (7)



En begäran om att ta del av en allmän handling skall enligt 2 kap. 14 § TF göras
hos den myndighet som förvarar handlingen. Svarar en viss befattningshavare vid
myndigheten enligt arbetsordningen eller särskilt beslut för vården av handlingen,
ankommer det enligt 15 kap. 6 § andra stycket sekretesslagen på denna befattnings-
havare att i första hand pröva frågan om handlingens utlämnande till enskild. Om
framställningen inte kan tillmötesgås fullt ut, skall den som begär att få ut hand-
lingen underrättas om detta. Han skall också underrättas om att han kan begära att
frågan hänskjuts till myndigheten och att ett formligt beslut av myndigheten krävs
för att ett avgörande skall kunna överklagas. Mot myndighetens avslagsbeslut får
sökanden enligt 15 kap. 7 § sekretesslagen föra talan, i flertalet fall hos kammar-
rätt. Att ett beslut som går att överklaga skall förses med en anvisning om hur det
kan överklagas följer av 21 § förvaltningslagen (1986:223).

Bedömning
Registrering av handlingar
Under mer än två års tid hanterades handlingar inom miljö- och hälsoskydds-
sektionen helt utan iakttagande av de krav som jag nyss har redogjort för. Detta
orsakade bl.a. betydande svårigheter att fastställa vilka handlingar som fanns hos
sektionen. Hanteringen tilläts fortgå trots att problemen på ett tidigt stadium blev
allmänt kända inom myndighetsnämnden och trots att nämnden till länsstyrelsen
åtog sig att, långt tidigare än vad som nu blev fallet, vidta nödvändiga åtgärder.
Hänvisningen i remissvaret till brister i kommunikation mellan BB och en kanslist
som en förklaring framstår som anmärkningsvärd och förekomsten av någon sådan
bristande kommunikation stöds inte av utredningen i övrigt. Snarare synes just
avsaknaden av någon anställd med uppgift att praktiskt utföra registreringen av
sektionens handlingar utgöra en av de främsta orsakerna till problemen. Även om
BB, som ansvarade för registreringen, i och för sig inte var särskilt aktiv för att
rätta till bristerna visar utredningen dessutom att nämnden brustit i sitt ansvar för
verksamheten (se 6 kap. 7 § kommunallagen, 1991:900). För den ytterst bristfälliga
hanteringen samt det långa dröjsmålet med att vidta tillräckliga åtgärder förtjänar
kommunen allvarlig kritik och jag förutsätter att den nya, gemensamma nämnden
är organiserad på ett sätt som omöjliggör en upprepning av det inträffade.

AA:s begäran om att få ut en allmän handling
Det är självfallet anmärkningsvärt att BB felaktigt trodde sig ha upprättat en åtals-
anmälan. Att det inte gick att reda ut hur det förhöll sig med detta berodde med all
sannolikhet på den i princip obefintliga kontrollen över sektionens handlingar som
då rådde. AA borde dock naturligtvis i vart fall ha fått besked om att hans begäran
inte kunde tillmötesgås samt om att han hade möjlighet att begära ett formligt,
överklagbart, beslut. Jag är mycket kritisk till att hans skriftliga framställningar,
ställda till kommunen, inte ens besvarades. Kommunstyrelsen har beklagat det
inträffade och har uppgett att det strider mot det tillvägagångssätt som kommunens
tjänstemän har att iaktta. Jag utgår därför från att motsvarande situation inte
kommer att uppstå igen.
                                                                  Dnr 4053-2003   Sid 7 (7)



Vad som i övrigt har anförts föranleder inget uttalande av mig.

Ärendet avslutas.
