# Anmälan mot en åklagare vid Åklagarmyndigheten i Stockholm med anledning av ett beslut om husrannsakan

JO 2003-01-20 dnr 4080-2001

BESLUT
                                                                           Datum               Dnr                   Sid
                                                                           2003-01-20          4080-2001            1 (5)
Chefsjustitieombudsmannen
Claes Eklundh




                        Anmälan mot en åklagare vid Åklagarmyndigheten i Stockholm med
                        anledning av ett beslut om husrannsakan

## Anmälan

I en anmälan till JO ifrågasatte AA den rättsliga grunden för ett beslut om hus-
                        rannsakan som hade fattats av kammaråklagaren BB vid Åklagarmyndigheten i
                        Stockholm, 9:e åklagarkammaren.

## Utredningsåtgärder

Inledande åtgärder
                        Handlingar i Åklagarmyndighetens i Stockholm ärende C9-6-1089-01 granskades.
                        Vid granskningen framkom bl.a. följande.

                        Kammaråklagaren BB upprättade den 5 november 2001 en anmälan med följande
                        innehåll.

                                  Under kvällen den 4 november 2001 har under olika nyhets- och sportsändningar
                                  förekommit inslag om att CC (personnummer) under sommaren 2001 i Ryssland
                                  inköpt dopningspreparat samt att hon brukat preparaten sedan hon återvänt från
                                  Ryssland. Under en intervju i Sportnytt kl. 20.30 har CC berättat att hon köpt
                                  dopningspreparat i Ryssland som hon brukat utanför Ryssland.
                                  Vid en sammanvägning av de uppgifter som framkommit har misstanke om
                                  dopningsbrott och smugglingsbrott uppkommit.
                                  Förundersökning inleddes 011104 kl. 21.00.
                        I samband med att förundersökningen inleddes beslutade BB att CC skulle hämtas
                        till förhör samt att husrannsakan skulle företas i hennes bostad.

                        BB:s beslut om husrannsakan verkställdes, enligt protokoll över förrättningen, den
                        5 november 2001 med början kl. 01.00.

                        Genom ett strafföreläggande utfärdat den 12 december 2001 ålades CC att erlägga
                        dagsböter för bl.a. dopningsbrott avseende innehav av dopningsmedel, ringa brott,
                        begånget 2001-06-15 - 2001-06-23.

                        Med anledning av vad som kommit fram beslutade jag den 21 januari 2002 att
                        inleda förundersökning om tjänstefel.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                              www.jo.se
                                                                     Dnr 4080-2001    Sid 2 (5)



Förundersökningen
Jag beslutade den 27 februari 2002 att BB skulle delges misstanke om tjänstefel
enligt följande gärningsbeskrivning.

      Den 4 november 2001 förekom uppgifter i massmedia om att CC under sommaren år
      2001 hade köpt dopningspreparat i Ryssland som hon brukat i ett annat land. Med
      anledning av dessa uppgifter beslutade kammaråklagaren BB vid Åklagarmyndig-
      heten i Stockholm, 9:e åklagarkammaren, samma dag att inleda förundersökning
      angående misstanke om dopningsbrott och smugglingsbrott. Han beslutade också
      bl.a. att husrannsakan skulle äga rum i CC:s bostad i Lidingö kommun.
      Några andra uppgifter rörande inköpet eller brukandet av dopningspreparatet än de
      som förekom i massmedia synes inte ha förelegat. Dessa uppgifter berättigade inte
      till annan slutsats än att CC kunde betraktas som skäligen misstänkt för dopnings-
      brott bestående i att hon någon gång under sommaren eller hösten 2001 på okänd
      plats innehaft och brukat dopningsmedel. Lagliga förutsättningar att företa en
      husrannsakan i CC:s bostad förelåg därför inte. Genom att trots detta besluta om
      åtgärden har BB uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning åsidosatt
      vad som gäller för uppgiften.
Vid förhör bestred BB ansvar för brott och anförde att det, mot bakgrund av de
uppgifter som CC själv hade lämnat till massmedierna, förelåg förutsättningar för
husrannsakan.

Jag beslutade därefter den 26 mars 2002 att lägga ned förundersökningen.

BB bereddes sedan tillfälle att skriftligen komplettera de uppgifter som han lämnat
vid förhöret, vilket han emellertid inte gjorde.

Utredningens resultat
Vid förhöret med BB anförde denne bl.a. följande.

Han anställdes som åklagare hösten 1983. Sedan år 1990 har en av hans
specialiteter varit smugglingsmål och han har sedan 1996 handlagt mål om såväl
narkotikasmuggling som smuggling av dopningspreparat.

Under kvällen den 4 november 2001 blev han kontaktad av en kvällstidning
och fick då veta att CC hade blivit föremål för en dopningskontroll i Norge och
med anledning av detta valt att offentliggöra att hon hade tagit anabola steroider.
Han fick också veta att CC skulle hålla en presskonferens senare på kvällen som
skulle sändas i sportnyheterna i TV. BB kontaktade därefter den person vid tull-
kriminalen som hade beredskap samt chefen för tullkriminalen. Sedan såg han på
intervjun med CC i TV:s sportsändningar. CC berättade därvid att hon under en
resa i Ryssland hade kommit till en park i Moskva där man sålde bl.a. steroider och
att hon hade köpt sådana därför att hon mådde dåligt och ville gå ned i vikt. Sedan
hade hon kommit hem till Sverige. Hennes träning på hösten hade inte gått bra.
Hon ville skapa en förändring och hade av den anledningen tagit några kapslar eller
piller. Detta var en berättelse som BB fann ”mycket svår att ta till sig”. För det
första var uppgiften att CC, när hon strövade omkring i Moskva, skulle hamna i en
park där man sålde steroider inte så övertygande. Det var vidare motsägelsefullt att
hon skulle köpa steroider för att gå ned i vikt, eftersom man tar steroider för att öka
fettproduktionen i kroppen. För det tredje hade BB mycket svårt att tro att CC
                                                                    Dnr 4080-2001    Sid 3 (5)



skulle ha tagit tre tabletter för att skapa en förändring, eftersom man tar steroider i
kurer enligt ett ganska strikt schema.

Efter att ha tittat på intervjuerna i TV hade BB på nytt kontakt med chefen för
tullkriminalen med vilken han diskuterade den uppkomna situationen. De ansåg
båda att det förelåg misstanke om ”ett konkret brott; ett smugglingsbrott och ett
innehav och ett bruk”. De ansåg att det mycket väl kunde vara så att CC av olika
skäl förringade saken. Hennes berättelse framstod inte som frivillig utan snarare
som föranledd av att hon hade genomgått ett dopningstest med dopningsmedel i
kroppen.

Enligt BB:s erfarenhet brukar nyttjare av anabola steroider skriva upp vilka kurer
som de tar i kurscheman. Det är nämligen vanligt att de inte bara tar ett preparat
utan flera. Därför är kurscheman som man kan hitta hemma hos missbrukare av
dopningsmedel ett tydligt tecken på att det förekommer dopningsmissbruk. Med
vetskap om detta ansåg han det angeläget att göra husrannsakan. Normalt hade man
väntat till dagen därpå. Paret CC och DD befann sig i Malmö eller Köpenhamn och
han utgick från att de skulle åka hem. Eftersom massmedia vid denna tidpunkt hade
fått vetskap om att åklagare och tull var involverade bedömde han att det fanns en
risk att eventuella spår av tidigare missbruk av dopningsmedel kunde komma att
undanröjas. Ungefär kl. 20.45 hade han kontakt med tullen på Arlanda och fick
besked om att paret CC och DD inte hade synts till där. Det fanns en möjlighet att
paret reste med bil från Köpenhamn och skulle komma hem mitt i natten. Av den
anledningen fattade han kl. 21.00 beslut om att inleda förundersökning avseende
dopningsbrott och smugglingsbrott, om hämtning till förhör samt, för att säkerställa
förverkande- och bevisbeslag, att husrannsakan skulle äga rum i CC:s bostad. Att
husrannsakan gjordes på natten hade den positiva effekten att den inte väckte
onödig uppmärksamhet.

Misstanken om smugglingsbrott grundade sig således på de intervjuer som sänts i
TV om att CC hade gjort inköp i Ryssland och att hon sedan kom till Sverige innan
hon började träna i Norge. Eftersom CC själv hade berättat att hon köpt
dopningspreparat i Ryssland som hon tagit i Sverige och BB, i likhet med tull-
kriminalen, inte uppfattade hennes förklaring om hur hon brukat preparatet som
sanningsenlig, ansåg han att det förelåg skälig misstanke om brott. Hans kunskaper
och tidigare erfarenhet på området var av stor betydelse för denna bedömning.

Såvitt gällde det strafföreläggande som utfärdades den 12 december 2001 uppgav
BB att tiden för brottet, avseende innehav av dopningsmedel, av misstag hade blivit
felaktigt angiven till 2001-06-15 - 2001-06-23 i stället för rätteligen 2001-06-15 -
2001-10-23.

Bedömning
Beslutet om husrannsakan
Av utredningen framgår att BB den 4 november 2001 beslutade att inleda för-
undersökning rörande misstanke om dopningsbrott och smugglingsbrott samt att
husrannsakan skulle äga rum i CC:s bostad.
                                                                  Dnr 4080-2001    Sid 4 (5)



Syntetiska anabola steroider får, enligt 1 § och 2 § lagen (1991:1969) om förbud
mot vissa dopningsmedel, inte införas i landet, innehas eller brukas annat än för
medicinskt eller vetenskapligt ändamål. Den som uppsåtligen innehar eller brukar
dopningsmedel skall, enligt 3 § samma lag, dömas för dopningsbrott till fängelse i
högst två år. Om brottet med hänsyn till mängden dopningsmedel samt övriga
omständigheter är att anse som ringa, är påföljden böter eller fängelse i högst sex
månader.

Den som, i samband med införsel till landet av en vara som omfattas av ett särskilt
föreskrivet förbud mot eller villkor för införsel, uppsåtligen bryter mot förbudet
eller villkoret genom att underlåta att anmäla varan till tullbehandling, döms, enligt
3 § första stycket lagen (2000:1225) om straff för smuggling, till böter eller fängel-
se i högst två år. Om brottet är att anse som ringa döms enligt 4 § till penningböter.

Bestämmelser om husrannsakan finns i 28 kap. rättegångsbalken (RB). Enligt 1 §
får husrannsakan företas hos någon som är skäligen misstänkt för ett brott på vilket
fängelse kan följa för eftersökande av föremål som är underkastat beslag eller för
utrönande av omständighet som kan ha betydelse för utredning om brottet. Av 3 a §
följer att husrannsakan får beslutas endast om skälen för åtgärden uppväger det
intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något
annat motstående intresse. I 6 § föreskrivs att husrannsakan inte utan särskilt skäl
får verkställas mellan kl. 21.00 och kl. 06.00.

För att en person skall anses vara skäligen misstänkt för ett brott krävs att det
föreligger konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen i
fråga har begått den gärning som misstanken avser (se t.ex. JO 1992/93 s. 204 och
1993/94 s. 101).

Eftersom en grundläggande förutsättning för ett beslut om husrannsakan är att det
skall förekomma anledning att ett brott har begåtts, får syftet med en husrannsakan
inte vara att upptäcka brott. Inte heller får husrannsakan företas som en allmän
kontrollåtgärd genom vilken undersöks om den som misstänks för ett visst brott har
gjort sig skyldig till en mer omfattande brottslighet än som kan antas på de före-
liggande omständigheterna (jfr Fitger, Rättegångsbalken del 2, s. 28:5).

Vid tidpunkten för mitt beslut att inleda förundersökning gav utredningen vid
handen att det underlag som BB hade när han fattade beslutet om husrannsakan
utgjordes endast av de uppgifter som framgick av den av honom upprättade
anmälan. Dessa uppgifter berättigade emellertid inte till någon längre gående
slutsats än att CC kunde misstänkas för att någon gång under sommaren eller
hösten 2001 på okänd plats ha innehaft och brukat dopningsmedel. Detta var
uppenbarligen inte tillräckligt för att grunda en skälig misstanke om smugglings-
brott. De i anmälan antecknade uppgifterna var vidare så vaga beträffande såväl det
brottsliga handlandet som tid och plats för brottet att de inte kunde utgöra underlag
för ett rimligt välgrundat antagande att något stod att vinna i brottsutredningen
genom en husrannsakan i CC:s bostad. Beslutet om husrannsakan framstod mot
denna bakgrund inte som en åtgärd för att utreda ett begånget brott utan som ett
förfarande som syftade till att upptäcka brott.
                                                                   Dnr 4080-2001    Sid 5 (5)



Under förhöret med BB framkom emellertid att han grundade sitt beslut även på
andra omständigheter än dem som handlingarna utvisade. Enligt BB hade CC
vid den TV-sända presskonferensen uppgett att hon, efter det att hon förvärvat
steroiderna, hade återvänt till Sverige. Han redogjorde också för omständigheter
som enligt hans uppfattning medförde att CC:s uppgifter om hur hon hade kommit
över steroiderna och om den begränsade kvantitet som hon förvärvat och brukat
inte framstod som sanningsenliga. På grundval av sina yrkesmässiga kunskaper om
och tidigare erfarenheter av dopningsbrott gjorde han den bedömningen att det var
angeläget med en husrannsakan hos CC för att säkerställa förverkande- och bevis-
beslag.

Det kan således konstateras att BB:s beslut om husrannsakan grundades på ett
antagande att CC hade gjort sig skyldig till brott i betydligt större omfattning än
vad hon hade uppgett i TV-intervjun. Det framgår vidare att BB byggde denna
uppfattning på sin allmänna kunskap om beteendet hos missbrukare av dopnings-
medel och inte på några konkreta omständigheter hänförliga till det aktuella fallet.
Av vad som har sagts i det föregående om de överväganden som bör föregå ett
beslut om husrannsakan följer därför att det rättsenliga i BB:s beslut kan ifråga-
sättas. Frågorna om det i ett visst fall föreligger skälig misstanke om brott och
tillräckliga skäl för en husrannsakan är emellertid av den arten att de lämnar ett
betydande utrymme för olika uppfattningar. Det måste i sådana fall vara fråga om
relativt allvarliga felbedömningar för att straffansvar skall inträda (jfr NJA 1990 s.
542). Jag anser mig mot denna bakgrund och med hänsyn till vad som framkommit
under förundersökningen inte kunna hävda att BB genom att fatta beslutet om
husrannsakan hos CC gjort sig skyldig till straffbart tjänstefel. Jag har av detta skäl
beslutat att lägga ned förundersökningen, och jag finner inte heller anledning att
vidta någon annan åtgärd med anledning av det inträffade.

Med hänsyn till vad BB uppgett om skälen för valet av tidpunkt för genomförandet
av husrannsakan hos CC saknar jag anledning att göra något uttalande
i den delen.

Jag vill med anledning av vad som förevarit avslutningsvis framhålla det angelägna
i att den som fattar ett beslut om ett straffprocessuellt tvångsmedel på ett tydligt
sätt dokumenterar grunderna för beslutet.

Strafföreläggandet
Jag utgår från att den felaktiga datumangivelsen i det utfärdade strafföreläggandet
har sin grund i ett rent förbiseende från BB:s sida. Det kan emellertid konstateras
att han inte har iakttagit erforderlig noggrannhet vid avfattandet av strafföreläggan-
det.

Vad som i övrigt förekommit i ärendet ger inte anledning till något uttalande eller
någon annan åtgärd från min sida.

Ärendet avslutas.
