# Kritik mot kommunal vuxenutbildning (Komvux) bl.a. för att utan rättsligt stöd ta ut avgifter av eleverna för stenciler

JO 2000-04-07 dnr 4082-1998

BESLUT
                                                                            Datum                    Dnr                      Sid
                                                                            2000-04-07               4082-1998               1 (3)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Kritik mot kommunal vuxenutbildning (Komvux) bl.a. för att utan rättsligt
                        stöd ta ut avgifter av eleverna för stenciler

## Anmälan

I en anmälan till JO anförde AA klagomål mot komvux i Sundsvalls kommun
                        varvid han bl.a. gjorde gällande att eleverna ålagts att betala en
                        ”stencileringsavgift” om 100 kr per termin. I en komplettering till sin anmälan
                        bifogade han ett, som det får förstås, till honom ställt meddelande med följande
                        lydelse.

                                  DU HAR INTE BETALT KOPIERINGSAVGIFTEN.
                                  OM DU INTE BETALAR KOMMER VI INTE ATT REGISTRERA DIN
                                  ANSÖKAN FÖR VÅRTERMINEN 1999.

## Utredning

Anmälan remitterades till Skolnämnden, numera Barn- och utbildningsnämnden, i
                        Sundsvalls kommun. Nämnden anförde i sitt remissvar bl.a. följande.

                                  Fram t.o.m. 1992 hade elever vid komvux i Sundsvall fria läromedel. Den förmånen
                                  beslutade dåvarande skolstyrelsen att ta bort när 1993 års budget fastställdes. Skol-
                                  ledningen på komvux beslöt då att mot en lägre avgift erbjuda eleverna läromedel i
                                  form av kopior, kompendier m.m. Tanken var att elevernas kostnader för läromedel
                                  skulle reduceras genom att skolan till självkostnadspris tillhandahåller visst material.
                                  Stöd för detta beslut finns i skollagen 11 kap. 5 §.
                                  Såvitt gäller läroböcker, skrivmaterial, verktyg, skyddskläder och andra därmed
                                  jämförliga hjälpmedel som varje elev har för eget bruk och behåller som sin egen-
                                  dom, får huvudmannen bestämma att hjälpmedel skall anskaffas av eleverna själva
                                  på egen bekostnad eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens
                                  anskaffningskostnader.
                                  Avgiften fastställdes till:
                                  – 50 kr per termin för elever som läser endast en kurs
                                  – 100 kr per termin för övriga elever
                                  För detta erbjuds eleverna
                                  • kopior ur kurslitteraturen där endast ett fåtal sidor anses oundgängliga
                                  • kompendier som utarbetats av lärare och ersätter delar av kurslitteraturen
                                  • kopior ur bibliotekslitteratur, tidningar och tidskrifter utifrån elevens eget
                                  önskemål förutsatt att innehållet anknyter till studerad kurs



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                          Dnr 4082-1998       Sid 2 (3)



      • i princip fri kopiering av övningsmaterial med obegränsad kopieringsrätt
      • tillgång till datasalar med utskriftsmöjligheter på icke undervisningstid
      • kopior av rapporter och liknande som andra elever i samma kurs producerat
      • projektorfilmsark
      Så gott som all kopiering utförs av skolans personal vilken också distribuerar det
      färdiga materialet. Systemet innebär att eleverna får tillgång till ett stort och varierat
      studiematerial anpassat till elevernas egna behov.
      Avgiften bokförs som intäkt i komvux redovisning och uppgår till ca 225 tkr 1998.
      Enligt skolnämndens uppfattning är den avgift som komvux tar ut för ovan redo-
      visade tjänst rimlig i förhållande till det studiematerial som eleverna får. Intäkten
      budgeteras och bokförs på ett korrekt sätt i komvux redovisning.
      Tyvärr har det under hösten 1998 gått ut ett brev till elever som inte betalat avgiften,
      där betalning av avgiften sägs vara en förutsättning för registrering av ansökan till
      nästa termin. Så är naturligtvis inte fallet och information med det innehållet
      kommer inte att lämnas i fortsättningen.
AA bereddes tillfälle att yttra sig över remissvaret.

Vissa kompletterande upplysningar inhämtades per telefon från Barn- och
utbildningskontoret i Sundsvalls kommun.

I beslut den 7 april 2000 anförde JO André följande.

Bedömning
Komvux är en del av det offentliga skolväsendet för vuxna. Enligt 1 kap. 10 § skol-
lagen (1985:1100) är kommuner och landsting huvudmän för komvux. Enligt 2
kap. 1 § skollagen skall varje kommun och landsting som styrelse för sitt offentliga
skolväsende utse en eller flera nämnder. För en sådan nämnd gäller vad som är
föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900), KL. I 6 kap. 7 § KL stadgas
bl.a. att nämnderna var och en inom sitt område skall se till att verksamheten be-
drivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de
föreskrifter som gäller för verksamheten.

Av utredningen framgår att beslut om fastställande av avgifter för vissa läromedel
vid komvux i Sundsvalls kommun fattades av dåvarande skolledning, dvs. rektor i
förening med studierektorer. Som rättsligt stöd för skolledningens beslut har nämn-
den åberopat bestämmelsen i 11 kap. 5 § andra stycket skollagen.

Utbildningen i komvux skall enligt huvudregeln i 11 kap. 5 § första stycket skol-
lagen vara avgiftsfri för eleverna. Som skolnämnden anfört får huvudmannen
emellertid enligt paragrafens andra stycke bestämma att vissa hjälpmedel som varje
elev har för eget bruk och behåller som sin egendom, såsom exempelvis läroböcker
och skrivmateriel, skall anskaffas av eleverna själva på egen bekostnad eller er-
bjudas mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader.
Denna bestämmelse, som i viss mån innebar utökade möjligheter för kommunerna
att ta ut ersättning för kostnader av eleverna, infördes i skollagen genom en lag-
ändring år 1991 (prop. 1990/91:85).
                                                                  Dnr 4082-1998   Sid 3 (3)



Enligt bestämmelsen i 11 kap. 5 § andra stycket skollagen får alltså huvudmannen
fatta beslut om avgifter för vissa hjälpmedel. Som ovan anförts är det kommunen
eller landstinget som är huvudman för komvux.

Enligt den grundläggande uppgiftsfördelningen inom en kommun eller ett landsting
har fullmäktige beslutanderätten i allmänhet. Principen kommer till uttryck i 3 kap.
9 § KL. I paragrafens första stycke föreskrivs att fullmäktige beslutar i ärenden av
principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget.
I andra stycket anges att fullmäktige också beslutar i andra frågor som anges i
kommunallagen eller i andra författningar. I lagtexten ges också en exemplifieran-
de uppräkning av vilka slags ärenden som åsyftas i första stycket. I punkten 2 ang-
es att fullmäktige skall besluta om ”budget, skatt och andra viktiga ekonomiska
frågor". Av lagens förarbeten framgår att beslut om avgifter generellt sett hör till
sådana viktiga ekonomiska frågor (jfr prop. 1990/91:117 s. 49 och s. 158 f.). Enligt
3 kap. 10 § KL får fullmäktige delegera viss beslutanderätt till en nämnd. De
ärendegrupper som anges i 9 § första stycket faller dock utanför möjligheten att
delegera. Av förarbetena framgår att lagstiftarens intentioner emellertid inte varit
att fullmäktige måste avgöra avgiftssättningen i varje enskilt fall. Om fullmäktige
har antagit riktlinjer för avgiftsuttagen bör det vara möjligt att delegera till en
nämnd att bestämma avgiften. Utanför gruppen ”viktiga ekonomiska frågor” kan
också falla avgiftsuttag som inte har någon direkt betydelse för kommunalekono-
min i stort (jfr prop. 1990/91:117 s. 158 f. och bet. 1990/91:KU38 s. 38 f.). Det kan
tilläggas att även nämnderna enligt 6 kap. 33 § KL har viss möjlighet att, med de
begränsningar som följer av 6 kap. 34 § KL, delegera sin beslutanderätt.

Av utredningen i ärendet framgår att eleverna vid komvux i Sundsvalls kommun
sedan 1993, enligt skolledningens beslut, har betalat avgifter för läromedel. Som
har framgått av det ovan anförda kan ett sådant beslut inte fattas av skolledningen.
Den brist som i detta fall har förevarit i formellt hänseende innebär att det har
saknats lagligt stöd för komvux uttag av avgifterna. Jag förutsätter att nuvarande
barn- och utbildningsnämnden omgående vidtar erforderliga åtgärder avseende
dessa avgifter.

Avslutningsvis är det naturligtvis oacceptabelt att komvux meddelar en elev att
dennes ansökan för kommande termin inte kommer att registreras om kopierings-
avgiften inte betalas. Ett sådant meddelande tyder på en grav missuppfattning
av skollagens bestämmelser om det offentliga skolväsendet för vuxna. I detta
sammanhang bör också understrykas att bestämmelsen i 11 kap. 5 § skollagen inte
ger huvudmannen rätt att åligga eleverna att köpa läromedel hos huvudmannen.
Bestämmelsen ger bara huvudmannen rätt att mot en avgift erbjuda eleverna vissa
hjälpmedel. Eleverna skall alltid ha frihet att anskaffa behövlig materiel på annat
håll (jfr Tersmeden-Werner, ”Skollagstiftningens grunder”, s. 230).

Med den allvarliga kritik som uttalats avslutas ärendet.
