# Kritik mot Kriminalvården, anstalten Mariefred, för att intagnas samtal med myndigheter som huvudregel avlyssnas m.m.

JO 2025-05-08 dnr 4082-2024

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                      Sid
                                                                   2025-05-08               4082-2024               1 (6)
                                                                                            4734-2024

Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                   Kritik mot Kriminalvården, anstalten Mariefred, för att intagnas samtal
                   med myndigheter som huvudregel avlyssnas m.m.


                    Beslutet i korthet: JO uttalar sig om förutsättningarna för avlyssning av intagnas
                    telefonsamtal med myndigheter, när sådana sker utanför Kriminalvårdens särskilda
                    system för kontrollerat telefonerande för intagna (INTIK). Enligt henne ska anstalten
                    göra en bedömning inför varje samtal och utgå från att avlyssning enbart får ske om
                    det är nödvändigt av säkerhetsskäl. Vid den bedömningen ska bl.a. Kriminalvårdens
                    intresse att upprätthålla ordning och säkerhet vägas mot kravet på respekt för den
                    intagnes integritet och värdighet. Det bör då beaktas att det under myndighetssamtal
                    kan komma fram känsliga uppgifter om den intagne och andra personer.
                    Anstalten Mariefred har i praktiken tillämpat en motsatt huvudregel och som
                    utgångspunkt avlyssnat intagnas myndighetssamtal utanför INTIK, utan att några
                    egentliga överväganden gjorts eller dokumenterats. JO kritiserar anstalten för det och
                    för den formella hanteringen av två intagnas önskemål om att få ringa obevakade
                    samtal till myndigheter.


                   Anmälningarna m.m.
                   I varsin anmälan förde två intagna fram klagomål mot Kriminalvården,
                   anstalten Mariefred, för hanteringen av hemställningar om att få ringa
                   obevakade samtal till myndigheter. Av anmälningarna och bifogade handlingar
                   framgick bl.a. följande.

                   Anmälarna ansökte var för sig om att få ringa obevakade telefonsamtal till olika
                   svenska myndigheter. En klienthandläggare beviljade telefontillstånden, men
                   under villkor om att samtalen skulle bevakas. Anmälarna begärde då på nytt
                   obevakade samtal och – i ett senare skede – även att få beslut om varför
                   samtalen skulle avlyssnas. Båda anmälarnas framställningar besvarades av en
                   tillförordnad kriminalvårdsinspektör som hänvisade till en utskrift av
                   bestämmelsen 7 kap. 14 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd
                   (KVFS 2011:1) om fängelse, FARK Fängelse, som har följande lydelse:

                            Om tillstånd till telefonsamtal inom INTIK-systemet inte kan beviljas på grund
                            av säkerhetsskäl och samtal i stället genomförs utanför det systemet enligt 13 §
                            ska samtalet avlyssnas, om det inte är uppenbart obehövligt. Videosamtal ska
                            avlyssnas om det inte är uppenbart obehövligt.



    Riksdagens ombudsmän       Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm    Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00      Texttelefon: 020-600 600                   E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                 Dnr 4082-2024, 4734-2024        Sid 2 (6)




Utredning
Inledningsvis hämtade JO in muntliga uppgifter från en klienthandläggare vid
anstalten Mariefred. Därefter begärde JO att Kriminalvården skulle yttra sig
över det som kommit fram i ärendena, särskilt i fråga om myndighetens
formella handläggning av respektive anmälares begäran. Vidare skulle det
lämnas en beskrivning av bl.a. vilka avväganden som görs när det gäller
avlyssning av myndighetssamtal.

Kriminalvården, genom chefen för sektionen för verksjuridik – verkställighet,
straffrätt m.m., yttrade sig i huvudsak enligt följande:

## Utredning

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från Kriminalvårdens region Mitt,
      som i sin tur har hämtat in uppgifter från anstalten Mariefred. Den tillförordnade
      kriminalvårdsinspektör som hanterade de intagnas framställningar är inte i tjänst
      och har därför inte varit möjlig att nå, och därmed inte heller getts möjlighet att
      lämna synpunkter. Uppgifter om beslutsgången, hur det i praktiken går till när en
      intagen i en anstalt i säkerhetsklass 2 ansöker om tillstånd att ringa till en
      myndighet, vilka avvägningar som görs i frågan om avlyssning och om samtal
      till myndigheter kan ske inom eller utom det s.k. INTIK-systemet har hämtats in
      från Kriminalvårdens samtliga regioner. Genom de inhämtade uppgifterna har,
      utöver vad som framgår av JO:s remiss, i huvudsak följande framkommit.
      Uppgifter från region Mitt med anledning av anmälningarna
      En intagen som önskar ringa till en myndighet lämnar in en hemställan, som
      hanteras av en klienthandläggare. Den intagnes behov av och syfte med det sökta
      telefonsamtalet utreds, varefter beslut fattas. Anstalten Mariefred hanterar
      regelmässigt en intagens ansökan om tillstånd att ringa till en myndighet utanför
      INTIK-systemet. Det beror på att kontakter med myndigheter ofta sker med olika
      personer, varför en etablerad kontakt inte kan hävdas. Det skulle också vara
      administrativt krävande att genomföra alla telefonsamtal till myndigheter inom
      INTIK, eftersom det ofta rör sig om flera tjänstemän hos och telefonnummer till
      samma myndighet.
      Samtalen avlyssnas så länge det inte bedöms uppenbart obehövligt. Avlyssning
      anses uppenbart obehövlig t.ex. vid en väletablerad och av Kriminalvården
      kontrollerad kontakt. Avlyssning sker för att säkerställa att den intagne talar med
      rätt person och för att samtalet ska genomföras på ett lämpligt sätt. Därutöver
      önskar intagna ofta stöd under samtalen. I de flesta rum finns dessutom teknisk
      utrustning som gör det svårt för de intagna att vara där själva. Anstalten ser dock
      nu över de tekniska möjligheterna för intagna att ringa myndighetssamtal
      okontrollerat.
      Uppgifter om hur det i praktiken går till när en intagen i en anstalt i säkerhetsklass 2
      ansöker om tillstånd att ringa till en myndighet m.m.
      Enligt bilaga 1 till arbetsordningen för Kriminalvården är verksamhetsställe
      lägsta nivå för grundbeslut/ställningstagande om elektronisk kommunikation
      enligt 7 kap. 4 § fängelselagen (2010:610). Inom den beslutsnivån har kriminal-
      vårdschef, kriminalvårdsinspektör, vakthavande befäl och klienthandläggare
      befogenhet att besluta. Befogenheten att besluta får delegeras vidare till
      medarbetare inom den organisatoriska enheten genom särskilt beslut.
      Hanteringen av en intagens ansökan om tillstånd att ringa till en myndighet
      varierar i viss mån mellan anstalterna i säkerhetsklass 2. En intagen som önskar
      ringa till en myndighet kan i vissa anstalter kontakta sin kontaktperson, som är
      behjälplig. En intagen kan i andra anstalter ansöka om det muntligen eller
      skriftligen, i första hand på en blankett som benämns hemställan.
                                                        Dnr 4082-2024, 4734-2024        Sid 3 (6)




Merparten av anstalterna i aktuell säkerhetsklass meddelar inte något formellt
beslut när en intagen får ringa till en myndighet. En intagen som tillåts ringa till
en myndighet får dock i regel besked om det muntligen eller skriftligen på sin
hemställan. Ett skriftligt beslut meddelas, om telefonsamtal nekas. Likaså
meddelas normalt ett skriftligt beslut, om en intagen ansöker om men inte tillåts
ringa ett icke avlyssnat telefonsamtal till en myndighet.
Det är ovanligt att intagna i anstalt i säkerhetsklass 2 ansöker om att få ringa till
myndigheter inom INTIK-systemet, bl.a. eftersom det ofta är fråga om engångs-
samtal. I de anstalterna sker en intagens telefonsamtal till en myndighet i regel
utanför INTIK-systemet, och många gånger i närvaro av personal. Personal kan
vara med under ett sådant telefonsamtal för att den intagne behöver eller önskar
stöd under samtalet. Därutöver kan en intagens telefonsamtal till en myndighet
behöva avlyssnas för att säkerställa att samtalet sker med rätt person eller av
säkerhetsskäl, t.ex. om det bedöms finnas risk för att den intagne agerar hotfullt i
samtalet med myndigheten. I vissa anstalter i säkerhetsklass 2 får en intagen
normalt ringa till en myndighet enskilt, ibland efter att uppringningen
kontrollerats.

Rättslig reglering
I 7 kap. 4 § fängelselagen anges följande. En intagen får stå i förbindelse med en
annan person genom elektronisk kommunikation i den utsträckning det
lämpligen kan ske. Sådan kommunikation får dock vägras om den
1. kan äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom avlyssning
   enligt 5 §,
2. kan motverka den intagnes anpassning i samhället, eller
3. på annat sätt kan vara till skada för den intagne eller någon annan.
Av 7 kap. 5 § första stycket fängelselagen framgår att elektronisk
kommunikation mellan en intagen och en annan person får avlyssnas om det är
nödvändigt av säkerhetsskäl. De som ska kommunicera med varandra ska i
förväg informeras om kontrollen.
Av 7 kap. 11 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (2011:1) om
fängelse (FARK Fängelse) framgår att en intagens ansökan om telefontillstånd
ska betraktas som en ansökan om tillstånd att ringa inom INTIK-systemet, om
inte den intagne anger något annat.
I 7 kap. 13 § FARK Fängelse anges att en intagen får beviljas tillstånd att ringa
telefonsamtal utanför INTIK-systemet eller genomföra videosamtal endast om
den intagne bedöms ha starka skäl för det.
Av 7 kap. 14 § första stycket FARK Fängelse följer att om tillstånd till
telefonsamtal inom INTIK-systemet inte kan beviljas på grund av säkerhetsskäl
och samtal i stället genomförs utanför det systemet enligt 13 § ska samtalet
avlyssnas, om det inte är uppenbart obehövligt.
I 7 kap. 26 § FARK Fängelse anges att den som en intagen vill ta emot besök av
eller kommunicera elektroniskt med ska tillfrågas om han eller hon samtycker till
att kontakten ska äga rum och i 7 kap. 28 § anges att bl.a. 26 § inte gäller om den
som kontakten ska äga rum med bl.a. är tjänsteman på eller uppdragstagare till
en svensk myndighet.
I 14 kap. 1 § första stycket fängelselagen anges att Kriminalvårdens beslut enligt
lagen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, om inte annat följer av 5 §.
Av 14 kap. 2 § fängelselagen framgår att ett beslut inte får överklagas enligt 1 §
första stycket innan beslutet har omprövats av Kriminalvården. En sådan
omprövning får begäras av den beslutet angår om det har gått honom eller henne
emot. Ett överklagande av ett beslut som inte har omprövats ska anses som en
begäran om omprövning.
                                                            Dnr 4082-2024, 4734-2024      Sid 4 (6)




      I 32 § förvaltningslagen (2017:900) anges följande. Ett beslut som kan antas
      påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande
      motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska
      innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka
      omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.
      I förarbeten till 32 § förvaltningslagen uttalas bl.a. följande. Motiverings-
      skyldigheten begränsas enligt första stycket på så sätt att den gäller om
      motiveringen inte är uppenbart obehövlig. Undantagsregeln ska tolkas snävt. För
      att uppenbarhetskravet ska vara uppfyllt måste det för myndigheten vid en
      objektiv bedömning i princip framstå som självklart att någon motivering inte är
      behövlig. Så kan fallet många gånger vara exempelvis vid avskrivning efter en
      återkallelse av en ansökan. Det kan också vara aktuellt att tillämpa
      undantagsregeln t.ex. när en myndighet meddelar ett beslut som helt tillgodoser
      den enskildes önskemål på grundval uteslutande av den enskildes egna uppgifter
      och det inte finns någon enskild motpart som kan ha ett intresse av att ta del av
      en motivering för att överväga ett överklagande (se prop. 2016/17:180 s. 321).

## Kriminalvårdens bedömning

I anstalten Mariefred genomförs en intagens telefonsamtal till myndigheter i
      regel utanför INTIK-systemet och avlyssnas, om inte avlyssning bedöms
      uppenbart obehövlig. Anstalten har beskrivit i vilka situationer avlyssning kan
      bedömas vara uppenbart obehövlig och praktiska skäl för sin nuvarande
      hantering. Anmälarnas ärenden har hanterats på det sätt som normalt sker i
      anstalten Mariefred. Anstalten har därmed inte övervägt om de aktuella
      telefonsamtalen kunnat genomföras inom INTIK-systemet. Anstalten har inte
      heller redovisat sina skäl för avlyssning i de aktuella fallen eller, såvitt
      framkommit, gjort några särskilda avväganden inför besluten i fråga.
      Vidare har anstalten Mariefred dokumenterat beslut med anledning av de
      intagnas ansökningar om att få ringa till en myndighet på en blankett för
      hemställan. Besluten har innehållit enbart en hänvisning till de bestämmelser
      som tillämpats. Eftersom de intagnas ansökningar inte bifallits helt, borde
      besluten ha innehållit en klargörande motivering till varför samtalen skulle
      avlyssnas. Därutöver bedömer Kriminalvården att anstalten rätteligen borde ha
      uppfattat de intagnas begäranden om att få ringa okontrollerade telefonsamtal
      som begäranden om omprövning av de ursprungliga besluten. Om så hade skett,
      skulle de senare begärandena ha lämnats över till Kriminalvårdens huvudkontor
      för omprövning av de ursprungliga besluten.
Anmälarna fick tillfälle att kommentera remissyttrandet.

Bedömning
Kriminalvården har redogjort för relevanta rättsliga utgångspunkter. Jag
hänvisar därför dit.

Av remissvaret framgår att intagna vid anstalten Mariefred som utgångspunkt
får ringa s.k. myndighetssamtal utanför Kriminalvårdens särskilda system för
kontrollerat telefonerande för intagna (INTIK). Samtalen avlyssnas om det inte
bedöms uppenbart obehövligt, vilket det sägs kunna vara vid en väletablerad
och av Kriminalvården kontrollerad kontakt. Myndigheten har framfört att detta
syftar till att säkerställa att den intagne talar med rätt person och att samtalet ska
genomföras på ett lämpligt sätt. Därtill påstås att intagna ofta önskar stöd under
samtalen och att det dessutom vanligtvis finns teknisk utrustning som gör det
svårt att lämna dem ensamma i samtalsrummen.
                                                        Dnr 4082-2024, 4734-2024     Sid 5 (6)




Jag har visserligen ingenting emot att kriminalvårdspersonal närvarar vid
telefonsamtal på en intagens begäran i syfte att bistå honom eller henne (jfr mitt
beslut JO 2024 s. 150, dnr 11-2023). Självklart kan ett verksamhetsställe också
behöva medverka när samtalet inleds för att säkerställa att den intagne talar med
rätt person. Därutöver kan det givetvis finnas tillfällen då säkerhetsskäl
motiverar att samtal avlyssnas, vilket även framgår direkt av bestämmelserna i
7 kap. 4 och 5 §§ fängelselagen (2010:610), FäL. Jag vill dock understryka att
7 kap. 14 § FARK Fängelse – som anstalten hänvisat till i besluten – inte kan
läggas till grund för en allmän huvudregel om att samtal utanför INTIK ska
avlyssnas. Av ordalydelsen framgår att den bestämmelsen tar sikte på samtal
som förs utanför INTIK-systemet för att de av säkerhetsskäl inte kan föras inom
samma system. Om så inte är fallet ska anstalten alltså göra en bedömning inför
varje samtal utifrån 7 kap. 5 § FäL och utgå från att avlyssning enbart får ske
om det är nödvändigt av säkerhetsskäl. En kontroll- eller tvångsåtgärd får
dessutom bara användas om den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden
(se 1 kap. 6 § FäL). Kriminalvårdens intresse att upprätthålla ordning och
säkerhet måste därmed vägas mot kravet på respekt för den intagnes integritet
och värdighet. Det bör då beaktas att det under myndighetssamtal kan komma
fram känsliga uppgifter om den intagne och andra personer. (Jfr bl.a. mina
uttalanden i JO 2021/22 s. 330, dnr 4830-2020.)

Som jag uppfattar saken är det inte säkerhetsskäl som ligger bakom att intagnas
myndighetssamtal sker utanför INTIK vid anstalten Mariefred. Att utgångs-
punkten trots det har varit att sådana samtal avlyssnats utan att några egentliga
överväganden gjorts eller dokumenterats innebär i praktiken att en motsatt
huvudregel har tillämpats. Anstalten förtjänar kritik för det.

I sammanhanget vill jag vidare påtala att det inte är godtagbart att intagnas
samtal med myndigheter avlyssnas enbart för att samtalsrummen är utformade
med sådan utrustning att intagna inte kan lämnas ensamma där. Anstalterna har
ett ansvar för att ordna sina lokaler och organisera verksamheten så att fängelse-
lagens bestämmelser alltid kan upprätthållas (se det nyss nämnda beslutet
JO 2024 s. 150). Mot denna bakgrund ser jag positivt på att anstalten ser över de
tekniska möjligheterna för intagna att ringa myndighetssamtal okontrollerat.

Vad slutligen gäller den formella hanteringen av anmälarnas skrifter håller jag
med Kriminalvården om att anstalten borde ha fattat formenliga beslut med en
klargörande motivering om varför samtalen skulle avlyssnas (se 32 § förvalt-
ningslagen [2017:900]). Jag instämmer också i att anstalten borde ha tolkat
anmälarnas upprepade önskemål om att ringa okontrollerade samtal som
begäran om omprövning av de ursprungliga besluten. Dessa borde därmed ha
behandlats i enlighet med myndighetens rutiner för omprövning (jfr 14 kap.
1 och 2 §§ FäL). Anstalten ska kritiseras även för hanteringen i denna del.
                                                        Dnr 4082-2024, 4734-2024    Sid 6 (6)




Ärendena avslutas.



Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Reb Kerstinsdotter har föredragit ärendena och byråchefen
Catrine Björkman har deltagit i beredningen.
