# Kritik mot Överförmyndarnämnden i Växjö kommun med anledning av handläggningen av en begäran om godmanskaps upphörande

JO 2013-02-14 dnr 4083-2012

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                      Sid
                                                                           2013-02-14            4083-2012               1 (4)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Kritik mot Överförmyndarnämnden i Växjö kommun med anledning av
                        handläggningen av en begäran om godmanskaps upphörande


                          Beslutet i korthet: Överförmyndarnämnden dröjde sex veckor med att överlämna en
                          begäran om upphörande av godmanskap till tingsrätten. För detta får nämnden kritik. I
                          beslutet anges att det är angeläget att klarlägga hur utredningsansvaret bör fördelas
                          mellan tingsrätt och överförmyndare.

## Anmälan

AA framförde i en anmälan, som kom in till JO den 20 juli 2012, och
                        komplettering till anmälan, klagomål mot Överförmyndarnämnden i Växjö
                        kommun med anledning av att skrivelser som han skickat till överförmyndar-
                        nämnden besvarats efter lång tid respektive inte alls. Han uppgav bl.a. att han den
                        27 mars 2012 hade skickat en skrivelse till nämnden som vid tiden för anmälan
                        ännu inte hade besvarats.
                        Av till anmälan bifogad skrivelse, daterad den 27 mars 2012 och ställd till överför-
                        myndarnämnden, framgick bl.a. att AA begärde att godmanskapet för hans mor
                        skulle upphöra.

## Utredning

Dagboksblad i överförmyndarnämndens akt begärdes in och granskades. Av detta
                        framgick bl.a. att AA:s begäran kom in till nämnden den 27 mars 2012 och att den
                        överlämnades till tingsrätten den 14 maj 2012.
                        Muntliga upplysningar inhämtades från överförmyndarhandläggaren BB, som
                        uppgav i huvudsak följande.
                                  När AA begäran om upphörande av godmanskapet kom in till överförmyndar-
                                  nämnden den 27 mars 2012 begärde överförmyndarnämnden in yttrande från
                                  huvudmannen, den gode mannen, och huvudmannens övriga barn. AA:s begäran om
                                  upphörande av godmanskapet lämnades över till tingsrätten den 14 maj 2012
                                  tillsammans med överförmyndarnämndens yttrande över begäran. Överförmyndar-
                                  nämnden brukar alltid inhämta yttranden från anhöriga, den gode mannen och
                                  huvudmannen innan en begäran om upphörande av godmanskap överlämnas till
                                  tingsrätten. Detta för att överförmyndarnämnden ska kunna bifoga ett eget yttrande i
                                  samband med att begäran lämnas över till tingsrätten. Det har dock på senare tid
                                  förts diskussioner om att man inte längre ska göra på det viset.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                         Dnr 4083-2012       Sid 2 (4)




Ärendet remitterades till överförmyndarnämnden för upplysningar och yttrande
över handläggningen av AA:s begäran om upphörande av godmanskapet. Nämnden
beslutade den 13 november 2012 att anta chefsjuristen BB:s förslag till yttrande
som sitt eget.

## Bakgrund

AA har anmält klagomål angående överförmyndarnämndens ("nämnden") hantering
      av olika ärenden rörande hans mors godmanskap. Han har också anmält nämnden till
      JO som har beslutat att inhämta yttrande från nämnden, se JO:s begäran om
      upplysning Bilaga l (utelämnas här, JO:s anmärkning).
      JO:s utredning rör att AA den 27 mars 2012 har begärt att godman-skapet för hans
      mor skulle upphöra och att nämnden först den 14 maj 2012 har skickat hans begäran
      vidare till Växjö tingsrätt.

      Handläggningsrutiner
      Den rutin som hittills har tillämpats vid nämnden är att då ansökningar eller olika
      former av begäran kommer in inhämtas yttranden från, allt beroende på omständig-
      heterna, anhöriga, huvudmannen och myndigheter. Denna rutin har tillämpats även
      om det inte ankommer på nämnden att besluta i frågan.
      Den rutin som tillämpas har ansetts underlätta arbetet då nämnden i samband med att
      ärendet överlämnas till tingsrätten också kan avge ett eget yttrande.
      Om ansökan eller begäran överlämnas direkt till tingsrätten kommer nämnden likväl
      att få yttra sig efter föreläggande från tingsrätten samt att tingsrätten har att inhämta
      yttrande från de personer och myndigheter som nämnts ovan.

      Det aktuella ärendet
      Nämnden har inhämtat yttrande från berörda anhöriga samt avgett ett eget yttrande i
      ärendet. Såvitt känt har inte heller tingsrätten behövt komplettera utredningen genom
      att inhämta yttranden från andra. Således har tiden från det att begäran om upphör-
      ande kom in den 27 mars 2012 till det att ärendet överlämnades den 14 maj 2012
      använts till att inhämta yttranden och upprätta eget yttrande. Det kan hållas för visst
      att någon tidsutdräkt på grund av att ärendet inte överlämnades direkt till tingsrätten
      inte har uppkommit. Tingsrätten hade, om nämnden inte gjort det, tvingats inhämta
      sagda yttranden.

      Bör rutinerna ändras?
      Rutinen som har angetts ovan är under översyn.
      Fördelen med rutinen är att nämnden i samband med att ärendet överlämnas till
      tingsrätten kan avge eget yttrande utan att behöva invänta föreläggande från
      tingsrätten. Vidare får rutinen anses utgöra en service till tingsrätten som i bästa fall
      förses med ett komplett beslutsunderlag. Under sådana förhållanden fördröjs inte
      handläggningen för den enskilde.
      Emellertid riskerar fördröjningar att uppstå om nämndens försök att inhämta
      yttranden visar sig fruktlösa. Då måste även tingsrätten söka inhämta yttrandena.
      Detta innebär dubbelarbete då två myndigheter söker inhämta samma former av
      yttranden. Vidare kan det tänkas att nämnden inhämtar yttranden från vissa medan
      tingsrätten är av uppfattningen att ytterligare personer ska beredas tillfälle att yttra
      sig, även då uppstår fördröjning.
      Med hänsyn till att risk för tidsutdräkt för enskild riskerar att uppstå om ärendet inte
      överlämnas direkt till tingsrätten kommer nämnden framöver att ändra sina rutiner
      på så sätt att ansökningar och olika former av begäran där annan än nämnden är
      beslutande överlämnas utan dröjsmål till beslutande instans.
                                                                       Dnr 4083-2012      Sid 3 (4)




      Nämndens bedömning
      Nämnden noterar att den rutin som har tillämpats har fördelar, att den inte i sig kan
      anses felaktig, att den har tillämpats under många år utan att vara ifrågasatt samt att
      den kan anses som en service gentemot tingsrätten. Inte heller har rutinen i det aktu-
      ella fallet medfört att någon enskild har lidit men.
      Med hänsyn härtill och då nämndens rutiner ska ändras saknar nämnden anledning
      att rikta kritik mot någon befattningshavare. Nämndens bedömning är således att
      något fel inte har begåtts.
      […]
AA kommenterade överförmyndarnämndens remissvar.

Bedömning
Av 11 kap. 4 och 19 §§ föräldrabalken (FB) framgår att frågor om anordnande och
upphörande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § FB prövas av rätten. Ansökan om att
ett sådant godmanskap ska upphöra får, enligt 11 kap. 15 och 21 §§ FB, bl.a. göras
av förmyndaren, den som ansökningen avser samt av hans eller hennes närmaste
släktingar. Begreppet ”närmaste släktingar” omfattar bl.a. barn till den som ansök-
ningen avser.
Utredningsansvaret i ett ärende om upphörande av godmanskap enligt 11 kap. 4 §
FB vilar på den domstol som har att fatta beslut i frågan. Beträffande utrednings-
ansvaret framgår av lagtexten att rätten, om det kan ske, ska ge den enskilde
tillfälle att yttra sig (11 kap. 21 § tredje stycket FB). I övrigt är det domstolen som i
det enskilda fallet har att ta ställning till vilken utredning som bör inhämtas.
Från JO:s sida har tidigare uttalats att en överförmyndarnämnd som får in en
ansökan om godmanskap enligt 11 kap. 4 § FB eller förvaltarskap enligt 11 kap.
7 § FB snarast bör överlämna ansökan, eventuellt tillsammans med ett eget
yttrande i saken, till tingsrätten (se bl.a. JO 2005/06 s. 424 f). Detsamma bör gälla
beträffande en ansökan om upphörande av ett godmanskap. Bestämmelserna i FB
ålägger i den aktuella situationen inte överförmyndarnämnden någon annan
skyldighet än att, i enlighet med vad som kommer till uttryck i 4 §
förvaltningslagen (1986:223), hjälpa sökanden till rätta.
Av utredningen framgår att AA vände sig till överförmyndar-nämnden och
skriftligen bl.a. begärde att godmanskapet för modern skulle upphöra. Som framgår
ovan ska sådana frågor prövas av rätten. Överförmyndarnämnden inhämtade dock
yttranden från berörda anhöriga samt upprättade ett eget yttrande i saken innan den
– mer än sex veckor efter att begäran kom in – lämnade över denna till tingsrätten.
Enligt min uppfattning har överförmyndarnämnden därmed dröjt för länge med att
lämna över AA:s begäran till tings-rätten. Nämnden kan inte undgå kritik för sin
handläggning av AA:s begäran. Jag noterar dock att nämnden ändrat sina rutiner i
nu aktuellt avseende.
Vad AA i övrigt anfört föranleder inte någon ytterligare åtgärd eller något uttalande
från min sida.
Avslutningsvis vill jag tillägga att jag är medveten om att överförmyndare, i
ärenden som ska avgöras av tingsrätten, ofta inhämtar egen utredning eller
                                                                Dnr 4083-2012    Sid 4 (4)




upprättar ett eget yttrande innan handlingarna överlämnas till tingsrätten. Även om
något direkt stöd i lagen inte finns för en sådan ordning innebär det sannolikt
många gånger en snabbare och smidigare handläggning. Det finns dock – som
överförmyndarnämnden också konstaterat i sitt remissvar – en risk för att ärendet
kan bli mer omfattande än nödvändigt och att handläggningen kan ta längre tid.
Detta gäller särskilt i fall då överförmyndaren och tingsrätten har olika
uppfattningar om vilken utredning som bör inhämtas. Mot den bakgrunden är det
enligt min mening angeläget att ytterligare klarlägga hur utredningsansvaret bör
fördelas mellan tingsrätterna och överförmyndarna.
För närvarande pågår det en utredning (Utredningen om bättre förutsättningar för
gode män och förvaltare, Ju 2012:01) som bl.a. har i uppdrag att kartlägga hur
tingsrätter och överförmyndare tillämpar bestämmelserna om utredningsansvar i
ärenden där tingsrätten fattar beslut. Utredningen ska utifrån vad denna kart-
läggning visar överväga om det är lämpligt att överförmyndaren åläggs att bistå
tingsrätten med att göra utredningen (dir. 2012:16 s. 5). En kopia av detta beslut
överlämnas därför till Justitiedepartementet.
Ärendet avslutas.
