# Kritik mot Byggnadsnämnden Region Gotland för långsam handläggning i ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900)

JO 2012-10-22 dnr 4086-2011

BESLUT
                                                                        Datum                Dnr                   Sid
                                                                        2012-10-22           4086-2011            1 (5)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Kritik mot Byggnadsnämnden Region Gotland för långsam
                        handläggning i ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900)


                          Beslutet i korthet: I beslutet kritiseras byggnadsnämnden för långsam handläggning
                          i strid mot tioveckorsfristen för prövning av ansökningar om bygglov och
                          förhandsbesked. Dessutom innehåller beslutet uttalanden om tillämpningen av 9 kap.
                          27 § plan- och bygglagen.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot Byggnadsnämnden Region
                        Gotland avseende handläggningen av ett bygglovsärende och ett ärende om
                        förhandsbesked. Han uppgav bl.a. följande.

                        Den 16 juni 2011 lämnade han in en bygglovsansökan och en ansökan om
                        förhandsbesked till enheten för bygglov och miljöskydd på Gotland. Han hade
                        inte fått något mottagningsbevis eller förfrågan om kompletterande handlingar.
                        Enligt 9 kap. 27 § plan- och bygglagen (2010:900, PBL) ska mottagningsbevis
                        sändas till sökanden när en ansökan kommit in. Detta fick han även bekräftat
                        vid kontakt med tjänsteman vid Boverket. Från den 5 juli 2011 kontaktade han
                        varje tisdag bygglovskoordinatorn på Region Gotland och varje gång fick han
                        svar att ärendena inte kommit upp för granskning ännu. Den 29 september 2011
                        fick han besked att ärendena hade börjat behandlas och att beslut skulle fattas
                        vid nämndsammanträde den 26 oktober 2011. Den 17 november 2011
                        publicerade Gotlands tidningar en lista på vilka som beviljades bygglov och
                        vilka som fick avslag. Hans ärende stod med under avslag. Han fick inte något
                        utskick till sig. Den 3 december 2011 erhöll han besluten och information om
                        förenklad delgivning med post.

## Utredning

Ärendeblad i byggnadsnämndens ärenden dnr BN 2011/1636 och 2011/1637
                        begärdes in. Därefter remitterades ärendet till byggnadsnämnden som
                        anmodades att yttra sig. Yttrandet skulle innehålla en redogörelse för
                        handläggningen i ärendet och nämndens bedömning av denna.




 Riksdagens ombudsmän                        E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                   Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                            Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A            Fax:           08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                        Dnr 4086-2011       Sid 2 (5)




Vid sammanträde den 14 december 2011 beslutade byggnadsnämnden följande
yttrande.

      AA:s två ärenden inkom den 16 juni 2011 till byggnadsnämnden och borde
      rätteligen ha avgjorts senast den 25 augusti 2011. Handläggningen har dock inte
      påbörjats förrän i mitten av september på grund av resursbrist. Något skäl till att
      förlänga handläggningstiden har inte funnits. AA har under perioden kontaktat
      byggnadsnämnden per telefon vid ett antal tillfällen. Av förbiseende eller
      okunskap om nya rutiner har beklagligtvis inget mottagningsbevis tillsänts AA.
      AA:s två ärenden avgjordes vid byggnadsnämndens arbetsutskott sammanträde
      den 26 oktober 2011, §§ 343 - 344. Båda ärendena avslogs. Byggnadsnämnden
      har som rutin att efter sammanträden hålla presskonferens. Lokalpressen är
      mycket intresserad av de ärenden som avgörs av nämnden och rapporterar i
      allmänhet redan nästkommande vardag vilka ärenden som avgjorts. Det medför
      att sökanden, sakägare och andra berörda i allmänhet kan läsa i lokaltidningen
      om utgången av deras ärende innan ärendet har kommit dem tillhanda per brev.
      Byggnadsnämnden är väl medveten om kraven i 9 kap. 27 § plan- och
      bygglagen. Nämnden kan med beklagande konstatera att inflödet av ärenden är
      så stort att verksamheten inte har kunnat hantera inkomna ärenden inom den tid
      som lagen anger.
      Byggnadsnämnden kan vidare konstatera att under det senaste året har
      verksamheten som hanterar bygglov haft oerhört stor arbetsbelastning. Antalet
      inkomna ärenden kulminerade de fyra sista arbetsdagarna i april 2011, då
      närmare 400 nya ärenden inkom. Det motsvarar nästan 25 % av antalet
      ansökningar under ett normalår. Skälet till inflödet är i första hand att
      bygglovstaxan höjdes den 2 maj 2011. Antalet inkomna ärenden har härefter inte
      minskat i förhållande till ett normalår.
      Försök att utöka antalet bygglovhandläggare har pågått sedan lång tid. Under
      2011 har regionen annonserat handläggartjänster vid tre tillfällen. Kravet i den
      nya lagstiftningen har medfört att en stor andel av landets kommuner har försökt
      rekrytera handläggare och inspektörer under samma period. Gotland har
      dessvärre inte fått sökanden med tillräcklig kompetens i den utsträckning som
      behövts. Endast en handläggare har kunnat rekryteras.
      Byggnadsnämnden och verksamheten har dock vidtagit vissa åtgärder i försök att
      undvika brister i handläggningen. För att utreda resursbehoven i verksamheten
      har en behovsutredning gjorts under våren. Utredningen visar vilka resursbehov
      som finns och vilka åtgärder som behöver vidtas. En handlingsplan har utarbetats
      för att systematiskt åtgärda bristerna. Extra resurser har till viss del kunnat
      tillsättas, men tyvärr inte fullt ut. Det innebär att handläggningstiden i en del
      ärenden blivit oacceptabelt lång. Alla ansökningar hinner inte avgöras inom den
      enligt lagen föreskrivna tiden.
      Byggnadsnämnden arbetar kontinuerligt med frågan och förhoppningen är att
      nuvarande ärendebalanser har eliminerats under våren 2012.
AA yttrade sig över remissvaret och framförde bl.a. klagomål mot den
ersättning som byggnadsnämnden krävde av honom för nedlagt arbete i
ärendena.

Bedömning
9 kap. 27 § första stycket PBL
Av 9 kap. 27 § första stycket PBL framgår att byggnadsnämnden ska handlägga
ärenden om lov och förhandsbesked skyndsamt och meddela sitt beslut om lov
eller förhandsbesked inom tio veckor från det att den fullständiga ansökningen
                                                                    Dnr 4086-2011     Sid 3 (5)




kom in till nämnden. Om det är nödvändigt på grund av utredningen i ärendet,
får tiden förlängas en gång med högst tio veckor utöver de ursprungliga tio
veckorna. Sökanden ska informeras om förlängningen och skälen för den innan
den ursprungliga tidsfristen gått ut.

Tioveckorsfristen för prövning av ansökningar om bygglov och förhandsbesked
infördes genom den nya PBL den 2 maj 2011. Skälet var att byggnads-
nämnderna i många fall hade dragit ut på tiden oacceptabelt länge med
avgöranden i ärenden om bygglov och förhandsbesked. Bl.a. hade JO under
årens lopp haft anledning att rikta kritik mot flera byggnadsnämnder för
långsam handläggning. Den grundläggande principen i 7 § förvaltningslagen
(1986:223, FL) att ”varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så
enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts” hade med
andra ord inte fått fullt genomslag – i varje fall inte när det gällde kravet på
snabbhet i processen (SOU 2008:68 s. 180 f.).

Den nya regeln om en tioveckorsfrist tillämpas parallellt med 7 § FL. Av den
sistnämnda paragrafen följer att nämnden när en ansökan kommer in så snart
som möjligt ska granska den för att undersöka om det behövs några
kompletteringar. Om så är fallet, ska nämnden från sökanden begära in
nödvändiga kompletteringar. Skyndsamhetskravet i 7 § FL innebär alltså att
denna inledande granskning inte får anstå till slutet av tioveckorsfristen.

Vid den inledande granskningen bör nämnden också i en del fall kunna ta
ställning till om det finns skäl att förlänga tioveckorsfristen med stöd av 9 kap.
27 § första stycket andra meningen PBL. I andra fall visar det sig först senare
att ärendet är svårutrett och att det är nödvändigt att förlänga tiden. Av den
tredje meningen i paragrafens första stycke följer att beslutet om förlängning
måste fattas innan den ursprungliga tioveckorsfristen gått ut. Det bör påpekas
att det inte är tillåtet att förlänga fristen på grund av nämndens arbetssituation;
enligt lagen kan en förlängning bara motiveras med att det är nödvändigt på
grund av utredningen i ärendet.

Paragrafen har inte försetts med några sanktioner utan regeringen bedömde att
målet om en ökad effektivitet i beslutsprocessen kan nås ändå. I min hantering
av klagomål har jag noterat att många som söker bygglov och förhandsbesked
känner till tioveckorsfristen och på olika sätt använder den som
påtryckningsmedel mot långsam handläggning vilket sannolikt bidrar till
snabbare hantering. Härtill kommer att den byggnadsnämnd som försummar
sina skyldigheter kan drabbas av kritik bl.a. från JO. Allvarliga försummelser
kan naturligtvis också utgöra straffbart tjänstefel.

Handläggningen av AA:s ansökningar
AA:s ansökningar om bygglov och förhandsbesked kom in till
byggnadsnämnden den 16 juni 2011. Nämnden har inte bett AA att komplettera
ansökningarna och såvitt framkommit var de fullständiga redan då de kom in.
Vidare har nämnden uppgett att det saknades skäl för en förlängning av
                                                                        Dnr 4086-2011    Sid 4 (5)




handläggningstiden. Mot denna bakgrund skulle nämnden ha meddelat beslut
inom tio veckor från det att ansökningarna kom in, dvs. senast den 25 augusti
2011. Enligt uppgift från nämnden påbörjades handläggningen först i mitten av
september 2011, flera veckor efter det att tioveckorsfristen hade gått ut.

Byggnadsnämnden meddelade beslut den 26 oktober 2011. Den totala
handläggningstiden kom att uppgå till nästan 19 veckor. Handläggningen har
alltså inte varit förenlig med de krav som uppställs i 9 kap. 27 § första stycket
PBL.

Jag noterar vad byggnadsnämnden uppgett om en hög arbetsbelastning under år
2011 och om svårigheter att rekrytera ytterligare personal. Det är emellertid
ingen tillräcklig ursäkt för en hantering i direkt strid mot lagen. Nämnden
förtjänar kritik för detta.

Jag noterar att nämnden har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med
balanssituationen och utgår från att det kommer att leda till att hanteringen
framöver kommer att ske i enlighet med reglerna i 9 kap. 27 § första stycket
PBL.

Mottagningsbevis
I 9 kap. 27 § andra stycket PBL finns en upplysning om att bestämmelser om att
ett mottagningsbevis ska skickas till sökanden när en fullständig ansökan har
kommit in och om innehållet i ett sådant bevis finns i 8 § lagen (2009:1079) om
tjänster på den inre marknaden.

Lagen om tjänster på den inre marknaden innehåller enligt sin 1 § allmänna
bestämmelser avseende tjänster som omfattas av Europaparlamentets och rådets
direktiv 2007/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre
marknaden (tjänstedirektivet) och som syftar till att genomföra direktivet.
Lagens 8 § har följande lydelse:

Behörig myndighet ska sända ett mottagningsbevis till sökanden när en
fullständig ansökan har kommit in. Mottagningsbeviset ska innehålla
information om

      1. tidsfrist som avses i 7 § och, i förekommande fall, följden av att ett beslut
         inte fattas inom denna tidsfrist, och
      2. möjligheterna till rättslig prövning av beslut.
Tjänstedirektivets regler syftar till att skapa en gemensam marknad för tjänster.
Det är tillämpligt på tjänster som tillhandahålls av tjänsteleverantörer som är
etablerade i en medlemsstat (artikel 2.1). I direktivet ställs bl.a. vissa krav på
medlemsstaterna när det gäller de tillstånd som en tjänsteleverantör kan behöva
ha för tillträde till och utövande av tjänsteverksamhet.

Regler om lov enligt plan- och bygglagen kan påverka utövandet av
tjänsteverksamhet. I lagstiftningsförarbetena har därför ansetts att bestämmelser
om bygglov samt mark- och rivningslov får anses falla inom tjänstedirektivets
                                                                    Dnr 4086-2011     Sid 5 (5)




tillämpningsområde och att tillståndsförfarandena därmed måste uppfylla
kriterierna i bl.a. tjänstedirektivets artiklar om etableringsfrihet (Ds 2008:75
s. 492).

Reglerna om handläggningstid för lovärenden i 9 kap. 27 § första stycket PBL
har ansetts förenliga med tjänstedirektivet (prop. 2009/10:170 s. 374). De är
tillämpliga för alla lovärenden, alltså även dem som inte omfattas av
tjänstedirektivet. När det gäller mottagningsbevis har lagstiftaren emellertid valt
att i PBL, i stället för att skriva in en regel om mottagningsbevis, hänvisa till
regeln om mottagningsbevis i lagen om tjänster på den inre marknaden. Som jag
har redovisat i det föregående innehåller emellertid denna lag enbart
bestämmelser om tjänster som omfattas av tjänstedirektivet. Det innebär att den
lagstadgade skyldigheten att skicka mottagningsbevis bara gäller sådana
lovärenden som omfattas av tjänstedirektivet, alltså där den som söker lov är en
tjänsteleverantör som är etablerad i en medlemsstat och som behöver lovet för
tillträde till och utövande av tjänsteverksamhet. Beträffande andra lovärenden –
exempelvis där den som söker lov är en villaägare som vill bygga ut sin veranda
eller en tjänsteleverantör som är bosatt i ett land utanför den inre marknaden –
finns inga bestämmelser i lag om skyldighet att skicka mottagningsbevis.

Jag har noterat att Boverket i en vägledning på sin hemsida (www.boverket.se)
angett att byggnadsnämnden ska skicka ett mottagningsbevis i alla lovärenden.
Även om, som jag redovisat, nämndens skyldigheter att skicka mottagnings-
bevis formellt sett bara gäller vissa av lovärendena, är det min uppfattning att
det är lämpligt att nämnderna följer Boverkets rekommendationer och alltså
agerar som om regeln om mottagningsbevis gäller generellt. Dels är det en
otymplig ordning att särbehandla vissa lovärenden. Och viktigare är att det är
till fördel för alla enskilda att få klart besked om när ansökan bedömts som
fullständig och när ett beslut således kan förväntas.

Enligt min mening bör lagstiftaren överväga att ersätta hänvisningen i 9 kap.
27 § andra stycket PBL med en bestämmelse som föreskriver skyldighet för
nämnderna att skicka mottagningsbevis i alla ärenden om lov och
förhandsbesked. Jag har i ett annat sammanhang underrättat socialdepartementet
om det (JO:s dnr 743-2012).

___________

Vad AA i övrigt framfört föranleder ingen ytterligare åtgärd.

Ärendet avslutas.
