# Två uttalanden i protokoll från inspektion av Vård- och omsorgsnämnden i Sala kommun den 13-15 november 2001

JO 2002-01-22 dnr 4089-2001

## Beslut

BESLUT
                                                                       Datum              Dnr                   Sid
                                                                       2002-01-22         4089-2001            1 (3)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Två uttalanden i protokoll från inspektion av Vård- och
                        omsorgsnämnden i Sala kommun den 13–15 november 2001

                        Fråga om två avtal angående umgänge med barn var utformade så att
                        socialnämnden bort godkänna dem
                        Vid en inspektion av Vård- och omsorgsnämnden i Sala kommun den 13–15
                        november 2001 granskades bl.a. ärenden vid familjerättsenheten.

                        Med anledning av vad som då kom fram uttalade JO André i ett protokoll den 22
                        januari 2002 bl.a. följande.

                        Föräldrar kan träffa avtal rörande vårdnaden om barnet, barnets boende och en
                        förälders umgänge med barnet. Frågan om godkännande av sådana avtal prövas av
                        socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört (se 6 kap. 17 a § FB).

                        –––

                        Vid granskningen uppmärksammades ett avtal där faderns umgänge med sonen var
                        bestämt till varannan helg från fredag kl. 18.00 till söndag kl. 15.00. I ett annat
                        avtal angavs att barnet skall åka till sin far på höstlovet och en vecka i samband
                        med julen 2001.

                        Verkställighet av vad allmän domstol har bestämt i dom eller beslut om bl.a.
                        vårdnad, boende eller umgänge söks enligt 21 kap. 1 § FB hos länsrätten. Av tredje
                        stycket samma paragraf framgår att verkställighet av avtal enligt 6 kap. 6 §, 14 a §
                        och 15 a § söks hos länsrätten. Det som föreskrivs om verkställighet av dom eller
                        beslut som vunnit laga kraft gäller även ett sådant avtal.

                        När länsrätten förordnar om verkställighet finns möjlighet för rätten att enligt 21
                        kap. 4 § tredje stycket, när det påkallas av förhållanden som har inträffat efter
                        domen eller beslutet, jämka vad som har bestämts om villkor eller tidpunkt för
                        umgänget. I förarbetena till bestämmelsen (prop. 1982/83:165 s. 16 och 30–31)
                        framhölls bl.a. att en ändring av tidpunkten för umgänge kunde gälla inte bara
                        tidpunkterna för hämtning och avlämnande av barnet under de dygn som hade
                        bestämts utan också tiden för själva umgänget som sådant.




 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                   Dnr 4089-2001    Sid 2 (3)




Socialnämnden har vid utformningen av dessa avtal att aktivt verka för att framtida
tvistigheter mellan föräldrarna undviks. Ett avtal som är så oklart att det inte kan
verkställas torde inte heller kunna godkännas av socialnämnden. Jag vill i detta
sammanhang hänvisa till Regeringsrättens avgörande RÅ 2000 ref. 30 där rätten
hade att ta ställning till en ansökan om verkställighet av umgänge som enligt
allmän domstols dom skulle ske vartannat veckoslut från fredag kl. 16.00 till
söndag kl. 16.00. Regeringsrätten uttalade bl.a. att i ett fall som det förevarande,
där tingsrätten inte har angett om det första umgängestillfället skall infalla under en
jämn eller en udda vecka, bör verkställighet kunna komma i fråga, åtminstone om
det kan klarläggas att parterna är ense i fråga om valet mellan jämna och udda
veckor.

Mot bakgrund av det anförda vill jag uppmärksamma nämnden på vikten av att det
av avtalen klart framgår vad parterna har kommit överens om. Det kan därför
ifrågasättas om de aktuella avtalen inte borde ha utformats på ett mer preciserat
sätt.

Fråga om en socialnämnds möjlighet att till en tjänsteman delegera
rätten att överklaga domar och beslut som meddelats av en länsrätt
Vid en inspektion av Vård- och omsorgsnämnden i Sala kommun den 13–15
november 2001 granskades bl.a. nämndens delegationsordning. Med anledning av
vad som då kom fram uttalade JO André i ett protokoll den 22 januari 2002 bl.a.
följande.

Enligt gällande delegationsordningar hade nämnden till chefen för förvaltningen i
stor utsträckning delegerat rätten att fatta beslut i hos nämnden förekommande
ärenden. Nämnden hade samtidigt gett förvaltningschefen rätt att i flertalet fall i sin
tur uppdra åt annan anställd att besluta i stället (jfr 6 kap. 33 och 37 §§
kommunallagen [1991:900]).

–––

I vissa slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras. Delegationsförbudet
gäller, enligt 6 kap. 34 § kommunallagen, bl.a. ärenden som rör
myndighetsutövning mot enskilda, om ärendena är av principiell beskaffenhet eller
annars av större vikt.

Av punkt 7 av förvaltningschefens delegationsordning, daterad den 14 februari
2001, framgick att den som har fattat ett beslut vilket sedan överklagas har
delegation att överklaga länsrättens beslut till kammarrätten samt har rätt att begära
inhibition. Enligt vad som uppgavs vid det avslutande mötet innebär detta att det
inte är ovanligt att en tjänsteman överklagar till kammarrätten. Det gäller främst
ärenden angående ekonomiskt bistånd. Enligt nämndens praxis skall de ärenden
som är av mer principiell karaktär överklagas av nämnden.

I detta sammanhang bör två avgöranden från Regeringsrätten uppmärksammas. I
RÅ 1991 ref. 60 fann Regeringsrätten att ett delegationsbemyndigande, som inte är
försett med ett förbehåll om att delegation inte får ske med avseende på ärenden av
                                                                 Dnr 4089-2001   Sid 3 (3)




principiell beskaffenhet eller andra ärenden av större vikt, i princip inte kan anses
stå i överensstämmelse med kommunallagens regler om delegation. Vidare prövade
Regeringsrätten i RÅ 1994 ref. 67 huruvida en socialchef enligt den givna
delegationen kunde anses behörig att överklaga en länsrättsdom angående bistånd.
Delegationsbemyndigandet saknade det i kommunallagen angivna förbehållet att,
vad gäller ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, delegationen inte får
omfatta ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.
Regeringsrätten konstaterade att socialchefen hade utnyttjat sin beslutanderätt
enligt den för nämnden gällande delegationsordningen i ett ärende som är av sådant
slag att kommunallagen tillåter delegation av beslutanderätt. Under sådana
omständigheter saknade det betydelse att delegationsordningen inte var försedd
med ett förbehåll av den innebörd som föreskrivs i kommunallagen.

Mot bakgrund av dessa uttalanden från Regeringsrätten samt nämndens praxis att
de ärenden som är av mer principiell karaktär skall överklagas av nämnden bör
delegationsförteckningen kompletteras med ett förbehåll av det slag som följer av
bestämmelsen i 6 kap. 34 § kommunallagen.
