# Anmälan mot Kriminalvården, häktet Kronoberg, angående påstående om att en intagen regelbundet har blivit föremål för ytlig kroppsbesiktning efter kontrollerade besök

JO 2025-05-20 dnr 41-2024

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                      Sid
                                                                   2025-05-20              41-2024                 1 (4)



Stf justitieombudsmannen
Karin Almgren




                   Anmälan mot Kriminalvården, häktet Kronoberg,
                   angående påstående om att en intagen regelbundet har
                   blivit föremål för ytlig kroppsbesiktning efter
                   kontrollerade besök

## Anmälan

I en anmälan framförde AA klagomål mot Kriminalvården, häktet Kronoberg.
                   Han förde fram i huvudsak följande.

                   Häktet tvingar honom regelbundet på avdelningen – minst en gång i veckan –
                   att klä av sig naken framför personal och göra olika saker, t.ex. att snurra runt,
                   sära på benen och lyfta på armarna. Detta sker även efter bevakade besök där
                   han sitter 2–3 meter ifrån besökare som han inte tillåts röra och med tre
                   personal närvarande.

## Utredning

Kriminalvården uppmanades att yttra sig över AA:s klagomål såvitt avser
                   påståendet om att intagna regelbundet kroppsbesiktigas efter kontrollerade
                   besök. I sitt remissvar anförde myndigheten, genom t.f. regionchefen vid
                   Region Stockholm, följande:

                            Uppgifter har inhämtats från häktesledningen och kriminalvårdsregistret.

                            Kroppsvisitation av en intagen ska enligt häktets lokala rutiner genomföras efter
                            okontrollerade besök. Normalt sker även visitation efter besök som kontrollerats
                            på annat sätt än genom besöksrum som är så utformat att det omöjliggör att
                            föremål överlämnas. Efter besök som kontrolleras av utredningsman utförs
                            normalt kroppsvisitation, detta med anledning av att kroppskontakt mellan den
                            intagne och besökarna tillåts. Även efter besök som kontrolleras av
                            häktespersonal sker ofta kroppsvisitation, detta eftersom den intagne lämnas
                            ensam i rummet under en period efter besöket. Beslut om ytlig kroppsbesiktning
                            kan inhämtas från vakthavande befäl alternativt kriminalvårdsinspektör. Detta
                            sker vid en misstanke om att det skett någon överlämning mellan den intagne och
                            besökaren.

                            Det händelseförlopp som anmälaren beskriver kan närmast liknas vid en ytlig
                            kroppsbesiktning. Anmälaren var placerad i häktet Kronoberg från den




    Riksdagens ombudsmän       Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm   Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00      Texttelefon: 020-600 600                  E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                     Dnr 41-2024        Sid 2 (4)




24 oktober 2023 fram till dess att han förflyttades till anstalt den 30 januari 2024.
Under tiden han var placerad i häktet Kronoberg var han beviljad tillstånd till
kontrollerade besök av fem personer. Fram till den 23 november var han beviljad
besök som kontrollerades av utredningsman.

Författningsbestämmelser m.m.

Enligt 1 kap. 6 § häkteslagen (2010:611), HäL, får verkställigheten inte innebära
andra begränsningar i den intagnes frihet än som följer av denna lag eller som är
nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas. En
kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig proportion
till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den
användas.

Enligt 4 kap. 3 § HäL får en intagen kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas för
eftersökande av otillåtna föremål om
1. det finns anledning att anta att ett sådant föremål kommer att anträffas på
honom eller henne,
2. han eller hon återkommer efter en vistelse utanför förvaringslokalen,
3. han eller hon ska ha eller har haft ett besök utan sådan kontroll som avses i 3
kap. 2 §, eller
4. det sker i en stickprovskontroll eller i anslutning till en större undersökning
som av säkerhetsskäl görs av ett utrymme inom förvaringslokalen och den
intagne har eller har haft särskild anknytning till utrymmet.

Av 3 kap. 2 § HäL framgår att ett besök får, om det är nödvändigt av
säkerhetsskäl, kontrolleras genom att
1. personal övervakar besöket, eller
2. besöket äger rum i ett besöksrum som är så utformat att det omöjliggör att
föremål överlämnas.

Med otillåtna föremål avses både föremål som generellt är otillåtna att inneha,
som exempelvis narkotika, och föremål som en intagen inte får inneha i häktet
(prop. 2009/10:135 s. 151).

Med kroppsvisitation avses enligt 28 kap. 11 § rättegångsbalken (1942:740), RB,
en undersökning av kläder och annat som någon bär på sig samt väskor och
paket och andra föremål som någon har med sig.

Kroppsbesiktning definieras i 28 kap. 12 § RB som en undersökning av
människokroppens yttre och inre samt tagande av prov från människokroppen
och undersökning av sådana prov.

Ytlig kroppsbesiktning avser en yttre granskning av den nakna kroppen. Det
innebär att kroppens ihåligheter inte får undersökas. Den som undersöks får inte
heller uppmanas att inta andra speciella ställningar än att visa upp fotsulor,
handflator samt lyfta upp armarna så att armhålorna kan kontrolleras (prop.
2009/10:135 s. 151).

Kriminalvårdens bedömning

Beslut om en kontrollåtgärd i form av t.ex. kroppsvisitation eller ytlig
kroppsbesiktning är att betrakta som faktiskt handlande, vilket innebär att det
inte föreligger något krav på att sådana beslut ska dokumenteras skriftligt.
Häktets rutin kring visitation efter kontrollerade besök utgår från att det normalt
finns anledning att anta att ett otillåtet föremål kommer att anträffas på den
intagne om kroppskontakt har tillåtits under besöket. Även i de fall när en
intagen har lämnats ensam i ett besöksrum efter genomfört besök kan detsamma
antas.
                                                                              Dnr 41-2024       Sid 3 (4)




      Om och hur visitation har gått till i det enskilda fallet går inte att säga så lång tid
      i efterhand. Kriminalvården utgår dock ifrån att den intagne under tiden vid
      häktet genomgått visitation efter kontrollerade besök, och att det då funnits
      anledning att anta att otillåtet föremål skulle komma att anträffas.

AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Bedömning
Kriminalvården har i sitt yttrande redogjort för viss relevant rättslig reglering.

Av utredningen framgår att AA haft ett antal kontrollerade besök under sin tid i
häktet. Jag delar Kriminalvårdens uppfattning att det händelseförlopp AA har
beskrivit närmast kan liknas med att han blivit ytligt kroppsbesiktigad efter
besöken. Myndigheten har uppgett att det inte finns någon dokumentation kring
om AA har kroppsbesiktigats eller kroppsvisiterats efter dessa besök. Eftersom
det dessutom har förflutit så pass lång tid har saken inte kunnat undersökas
närmare. Jag anser att ytterligare utredningsåtgärder inte framstår som
meningsfulla, men jag förstår myndighetens svar som att häktet inte
regelmässigt låter intagna bli föremål för en ytlig kroppsbesiktning. Detta kan
istället ske vid misstanke i det enskilda fallet om att det skett någon
överlämning mellan den intagne och besökaren. Det som har kommit fram ger
därför sammantaget inte anledning till någon kritik från min sida.

Mot bakgrund av vad Kriminalvården har uttalat i fråga om under vilka
förutsättningar en intagen kroppsvisiteras efter ett kontrollerat besök finns det
emellertid anledning för mig att lyfta fram följande.

Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot bl.a. kroppsvisitation,
husrannsakan och liknande intrång. Begränsningar av det skyddet får enbart ske
genom lag. (Se 2 kap. 6 och 20 §§ regeringsformen.) Sådana inskränkningar har
gjorts i häkteslagen (2010:611). Som myndigheten har angett får en intagen
enligt 4 kap. 3 § p. 1 häkteslagen kroppsvisiteras för eftersökande av otillåtna
föremål om det finns anledning att anta att ett sådant föremål kommer att
anträffas på honom eller henne. Till skillnad från vad som gäller vid ett
okontrollerat besök krävs alltså någon form av konkret misstanke (jfr p. 3
samma bestämmelse). Även om ”anledning att anta” är ett lågt ställt beviskrav
måste det göras en ordentlig bedömning i varje enskilt fall (jfr JO:s beslut den
14 november 2023, dnr 4731-2022). Detta utesluter möjligheten att generellt
och rutinmässigt genomföra kroppsvisitation med stöd av bestämmelsen.

Myndigheten har långtgående befogenheter för att säkerställa att ordningen och
säkerheten upprätthålls på sina verksamhetsställen, bl.a. genom att ha getts
möjligheten att kroppsvisitera intagna. Det är emellertid en grundläggande
förutsättning att de åtgärder som vidtas inom ramen för det arbetet har ett tydligt
stöd i författning och genomförs med respekt för de intagnas människovärde.
Det gäller i synnerhet när det är frågan om personella tvångsmedel.
                                                                      Dnr 41-2024      Sid 4 (4)




Kriminalvården har i remissvaret angett att visitation normalt sker på häktet
efter besök som kontrolleras av utredningsman eftersom kroppskontakt då tillåts
mellan den intagne och besökarna. Även efter besök som kontrolleras av
häktespersonal sker ofta kroppsvisitation, då den intagne lämnas ensam i
rummet under en period efter besöket. Enligt min mening är det inte helt lätt att
förstå varför häktet i den senare situationen anser att det är nödvändigt att
visitera den intagne. Yttrandet ger enligt min mening intrycket av att häktet i
princip tycker att det alltid finns anledning till visitation efter ett kontrollerat
besök. En sådan ordning är oacceptabel och jag uppmanar häktet att se över sina
rutiner i detta avseende om yttrandet ska uppfattas på detta sätt.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av stf JO Karin Almgren. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Sofia Selin har föredragit ärendet och byråchefen Johan
Thorblad har deltagit i beredningen.
