# Kritik mot Migrationsverket, som genomfört åldersbedömningen av ett ensamkommande barn på felaktigt sätt

JO 2012-12-12 dnr 4107-2011

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                    Sid
                                                                          2012-12-12              4107-2011             1 (5)
Justitieombudsmannen
Hans-Gunnar Axberger




                        Kritik mot Migrationsverket, som genomfört åldersbedömningen av
                        ett ensamkommande barn på felaktigt sätt


                          Beslutet i korthet: En ensamkommande asylsökande uppgav att hon var underårig.
                          Migrationsverket bedömde henne dock under 16 månaders tid som vuxen, vilket fick
                          flera negativa konsekvenser för henne. Migrationsverket kritiseras för handläggningen
                          av ärendet. I beslutet understryks vikten av att åldersbedömningar sker på ett
                          rättssäkert sätt, vilket som regel förutsätter att de görs först i samband med att beslut
                          fattas i asylärendet. Dessförinnan ska den asylsökandes åldersuppgift godtas, om det
                          inte är helt uppenbart att den är felaktig.

## Bakgrund och utredning

Varje år kommer många barn till Sverige för att söka asyl. En stor del av dem
                        anländer tillsammans med sina föräldrar. Det finns dock även de som varken
                        har föräldrar eller någon annan vårdnadshavare med sig, s.k. ensamkommande
                        barn.

                        En asylsökande som är under 18 år och ensamkommande får ett större stöd
                        under ansökningstiden än en vuxen. Detta gäller t.ex. boende, skolgång och
                        rätten till god man. I förekommande fall ska socialnämnden också underrättas
                        om att barnet kan vara i behov av skydd (14 kap. 1 § andra stycket
                        socialtjänstlagen).

                        Åldern har även betydelse för hur Migrationsverket hanterar asylärendet. Gäller
                        ärendet någon som är under 18 år ska verkets prövning t.ex. genomsyras av
                        barnets bästa (se 1 kap. 10 § utlänningslagen). Ärendet ska också prioriteras och
                        handläggas av speciellt utbildad personal.

                        I en anmälan till JO framförde AA, överförmyndarförvaltningen i Göteborgs
                        stad, kritik mot Migrationsverket för verkets bedömningsprocess avseende
                        asylsökandes ålder. Han uppgav bl.a. följande.

                        I ett asylärende hade Migrationsverket under 16 månaders tid bedömt den
                        sökande (BB) som vuxen, i strid med hennes egna uppgifter. Verket ändrade sig



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                        Dnr 4107-2011       Sid 2 (5)




därefter och registrerade henne som underårig. Under den tid hon bedömdes
som vuxen stod hon utan ställföreträdare, fick inte gå i skolan och någon
anmälan till socialnämnden gjordes inte.

Handlingar i de angivna ärendena hämtades in från Migrationsverket. Av
handlingarna i BB:s ärende framgick bl.a. följande.

BB uppgav i samband med sin asylansökan i februari 2010 att hon var född den
20 januari 1995, dvs. att hon var 15 år gammal. Den utredare som höll i det
inledande samtalet konsulterade en beslutsfattare. Därefter informerades BB om
att hon bedömdes vara äldre än vad hon uppgett och att hon skulle registreras
som född den 20 januari 1992. BB informerades även om att åldern kunde
skrivas ned för det fall hon inkom med dokument som visade att hon var under
18 år.

I april 2010 gav BB in ett födelsebevis som angav att hon var född 1995.
Samma månad mottog Migrationsverket ett telefonsamtal från en vän till BB
som återgav vissa reflektioner BB hade gjort, t.ex. att hon reagerat på att det
endast var vuxna deltagare i en kurs som hon gick.

I september 2010 genomfördes en muntlig utredning och därefter en
språkanalys. I november 2010 förordnades ett offentligt biträde för BB. Under
december 2010 genomfördes en kompletterande muntlig utredning och en ny
språkanalys.

Den 4 juli 2011 skrevs BB:s ålder ned och hon registrerades som född den 20
januari 1995. I motiveringen till ändringen nämndes födelsebeviset och samtalet
från BB:s vän i april 2010. Därutöver angavs att handläggaren som genomfört
de två muntliga asylutredningarna uppfattat BB som underårig. Bedömningen
hade grundats på hennes utseende samt på hennes sätt att uttrycka sig och agera.

Den 5 juli 2011 ansökte Migrationsverket om god man för BB. Samma dag
gjordes även en anmälan till socialnämnden om skyddsbehov enligt 14 kap. 1 §
andra stycket socialtjänstlagen.

Den 8 juli 2011 beviljades BB permanent uppehållstillstånd.

Migrationsverket anmodades att yttra sig. I sin bedömning anförde
Migrationsverket (tf. generaldirektören CC) följande.

      Migrationsverket har inarbetade rutiner och kunskaper för hur handläggningen
      ska ske i de fall där en åldersbedömning blir aktuell. Migrationsverkets
      utlänningshandbok ger vägledning om handläggningen av dessa ärenden.[– – –]
      Av Migrationsverkets utredning […] har kommit fram att sökande BB:s ärende
      inte har handlagts i enlighet med de rutiner som funnits. Ärendet har kommit att
      nedprioriteras på grund av att sökanden felaktigt ansetts vara vuxen och därav
      har en tidsutdräkt uppstått. Detta är självfallet beklagligt. [– – –]
      För att säkerställa att rutinerna angående åldersbedömning följs har jag gett
      ansvarig chef i uppdrag att vidta åtgärder så att berörd personal känner till
      gällande rutiner för ärendena. Migrationsverkets rättschef avser även att ge ut ett
                                                                        Dnr 4107-2011       Sid 3 (5)




      s.k. rättsligt ställningstagande angående åldersbedömningar där fokus planeras
      att ligga på bevisfrågan.
      När det gäller möjligheten för den enskilde att få bedömningarna överprövade
      eller omprövade vill jag framföra följande. Migrationsverket ska enligt
      rekommendationerna i verkets utlänningshandbok kontinuerligt beakta de
      uppgifter som sökanden lämnar och vad som i övrigt framkommer och ompröva
      sin ålderbedömning så snart nya eller ändrade uppgifter kommer fram. Den
      åldersbedömning som görs av om sökanden gjort sannolikt att han eller hon är
      under eller över 18 år är ett beslut under handläggningen av ärendet och får inte
      överklagas särskilt (jfr 14 kap. 1 § utlänningslagen). Den sökande har dock
      möjlighet att argumentera i den delen i samband med ett eventuellt överklagande
      av frågan om uppehållstillstånd.
I ett beslut den 12 december 2012 anför JO Axberger följande.

Rättslig reglering m.m.
Det är den asylsökande som ska göra sin identitet och ålder sannolik. Den som
uppger sig vara underårig har i den meningen bevisbördan för detta.

I avsaknad av tillförlitliga identitetshandlingar finns det ingen metod med
vilken det är möjligt att med säkerhet bestämma någons ålder. Råder det
oklarhet om den uppgivna åldern och denna har betydelse för Migrationsverkets
handläggning måste verket göra en bedömning. Åldern kan därvid både ”skrivas
upp” och ”skrivas ned” i förhållande till vad den sökande själv uppgett.

I Migrationsverkets handbok i migrationsärenden anges bl.a. följande om
åldersbedömningar.

      När sökanden ansöker om asyl och hävdar att denne/denna är under 18 år bör
      verket först och främst avgöra om uppgiften om ålder helt uppenbart är oriktig.
      Tveksamma fall kräver mer djupgående utredning som görs i samband med
      asylutredningen för att kartlägga den sökandes bakgrund och mognad och ge
      handläggaren/beslutsfattaren ett underlag i bedömningen av sannolik ålder. [– –
      –] Om åldern fortfarande är tveksam, d.v.s. inte har gjorts sannolik kan den unge
      erbjudas att ta röntgenbild på tänder och handskelett för en medicinsk
      åldersbedömning […]
      [– – –]
      Ärenden som rör ensamkommande barn ska handläggas av särskilt utbildade
      handläggare och beslut ska fattas inom tre månader.[ – – –] För att vi ska kunna
      bestämma om den sökande ska hanteras som ett ensamkommande barn eller inte,
      är det av stor vikt att vi genomför bedömningen om uppgifterna om ålder gjorts
      sannolika eller inte.
      [– – –]
      För att åldern ska bedömas som uppenbart oriktig ska det inte finnas något
      tvivel, d.v.s. behov av ytterligare utredning om ålder. Det ska vara helt klart att
      sökandens uppgifter om ålder inte är sannolika. Det ska kunna avgöras enbart på
      det intryck sökanden ger i samband med ansökan såsom utseende och beteende.
      En tjänsteanteckning om detta görs i samband med ansökan. Sökanden upplyses
      därefter om att denne kommer att bli omregistrerad som vuxen respektive barn
      […]
Migrationsverkets rättschef har i ett rättsligt ställningstagande den 5 juli 2012
angående åldersbedömning (RCI 19/2012) utförligt beskrivit hur verkets
                                                                        Dnr 4107-2011        Sid 4 (5)




personal ska förfara när det blir aktuellt att bedöma en asylsökandes ålder. I
ställningstagandet anges bl.a. följande.

      Bedömningen av om sökanden är vuxen eller underårig ska – som ett led i den
      samlade prövningen av den åberopade identiteten – normalt ske i samband med
      beslut i asylärendet och endast manifesteras i själva beslutet. [– – –]
      Den ålder som den sökande uppger vid ansökningstillfället ska registreras. [– – –
      ] Vid ansökningstillfället kan dock inte någon närmare utredning av åldern ske
      och något ifrågasättande av den uppgivna åldern kan i normalfallet inte ske.
      [– – –]
      För helt uppenbara fall, dvs. fall där var och en utan närmare överväganden klart
      kan se att det rör sig om en vuxen (eller i vissa fall underårig) person, kan åldern
      redan vid ansökningstillfället ifrågasättas. Det ska röra sig om sökande vars
      utseende och beteende över huvud taget inte ger något utrymme för någon annan
      bedömning.

Bedömning
Allmänt
Med hänsyn till de konsekvenser en åldersbedömning får för ensamkommande
asylsökande som uppger att de är underåriga, är det av stor vikt att
bedömningen genomförs på ett så rättssäkert sätt som möjligt. En
grundläggande förutsättning är att den baseras på ett tillfredsställande
beslutsunderlag.

Beslutsunderlaget gällande sökandens ålder kan förändras under asylärendets
gång. Utgångspunkten bör därför, som anges i det rättsliga ställningstagandet,
vara att bedömningen av om sökanden är vuxen eller underårig ska ske i
samband med att beslut i asylärendet fattas. Fram till dess bör den ålder som
sökanden uppgett vid ansökningstillfället godtas, om det inte, i enlighet med
vad som närmare beskrivs i det rättsliga ställningstagandet, är alldeles
uppenbart att uppgiften är felaktig.

På grund av åldersbedömningens vikt för den enskilde och av att den kan vara
svår att göra är det vidare angeläget att den genomförs av personal med särskild
kompetens. Av verkets handbok i migrationsärenden m.m. framgår också att så
ska ske.

En tillämpning i enlighet med det sagda innebär att samtliga asylärenden där
den sökande uppgett sig vara under 18 år ska prioriteras av Migrationsverket
och utredas av särskilda handläggare, med undantag endast för helt uppenbara
fall. Under verkets handläggning kommer denna grupp asylsökande därmed
även att omfattas av de skyddsregler och det särskilda omhändertagande som
gäller för ensamkommande barn.

Det anmälda ärendet angående BB
Migrationsverket bedömde i ett tidigt skede av asylprocessen BB som vuxen,
utan annan utredning än ett inledande samtal. Vilken kompetens utredare och
beslutsfattare hade framgår inte. Åldersbedömningen fick till följd att ärendet
                                                                  Dnr 4107-2011      Sid 5 (5)




nedprioriterades, vilket ledde till att BB fick vänta på beslut i 16 månader.
Under handläggningstiden behandlades hon som vuxen. Detta är inte
godtagbart. Migrationsverket ska därför kritiseras för sitt sätt att sköta BB:s
ärende. Det inträffade illustrerar tydligt vikten av att åldersbedömningar sker på
det sätt som beskrivits ovan.
