# Oklarhet hos försäkringskassa om vad som utgjort kassans beslut i ett ärende om återkrav av bostadstillägg. Även fråga om underlåtenhet att kommunicera med en för den försäkrade förordnad förvaltare

JO 2001-04-26 dnr 4113-2000

## Beslut

BESLUT
                                                                           Datum                Dnr                     Sid
                                                                           2001-02-22           4113-2000              1 (3)
Justitieombudsmannen
Jan Pennlöv




                        Oklarhet hos försäkringskassa om vad som utgjort kassans beslut i ett
                        ärende om återkrav av bostadstillägg. Även fråga om underlåtenhet att
                        kommunicera med en för den försäkrade förordnad förvaltare


                        I en anmälan mot Stockholms läns allmänna försäkringskassa, lokalkontoret
                        Huddinge, anförde AA, som var förvaltare för BB, bl.a. följande. Den 26 april
                        1999 fick hon vetskap om att försäkringskassan beslutat att kräva BB på felaktigt
                        utbetalt bostadstillägg. Försäkringskassans kommuniceringsbrev i saken (daterat
                        den 25 februari 1999) samt beslutet (daterat den 26 mars 1999) hade emellertid
                        ställts och skickats till BB. Den 25 maj 1999 begärde AA omprövning av ärendet. I
                        augusti 1999 blev AA uppringd av en tjänsteman vid ett av försäkringskassans
                        dåvarande länskontor. Tjänstemannen meddelade henne att försäkringskassan
                        skulle skicka henne ett nytt beslut. Hon fick härefter ett nytt beslut från
                        försäkringskassan som, förutom datumet (den 23 augusti 1999), var identiskt med
                        det tidigare beslutet. Den 27 september 1999 kompletterade AA den tidigare
                        ingivna begäran om omprövning. Den 19 oktober 1999 beslutade försäkringskassan
                        att inte ändra beslutet den 23 augusti 1999. Efter överklagande upphävde länsrätten
                        kassans omprövningsbeslut.

                        Stockholms läns allmänna försäkringskassa anmodades att yttra sig över
                        försäkringskassans förfarande att ställa och skicka kommuniceringsbrevet den 25
                        februari 1999 och beslutet den 26 mars 1999 till BB samt att den 23 augusti 1999
                        fatta ett likalydande beslut som beslutet den 26 mars 1999.

                        Försäkringskassan – direktören CC – inkom med ett remissvar, till vilket bl.a. var
                        fogat ett yttrande av områdeschefen DD vid lokalkontoret Huddinge. I remissvaret
                        yttrade kassan följande.

                                  Försäkringskassan har felaktigt sänt kommuniceringsbrev och beslutsmeddelande
                                  till pensionstagaren trots kännedom om att förvaltare fanns förordnad. När ett
                                  förordnande inkommer till försäkringskassan sker en inmatning till datasystemet av
                                  detta. På de allmänna pensionsdatabilderna framgår sedan i klartext att förvaltare
                                  finns.
                                  Varför detta ej uppmärksammats av aktuell handläggare i samband med utredning
                                  och beslut om återbetalningsskyldighet har inte kunnat klarläggas. När sedan
                                  betalningspåminnelse sänds ut sker detta till förvaltaren. Påminnelsen har dock




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                         Dnr 4113-2000     Sid 2 (3)



      skickats ut av annan handläggare än den som tidigare kommunicerat och meddelat
      beslutet om återbetalningsskyldighet.
      Åtgärden att skicka ut beslutsmeddelande på nytt var obehövlig, då tidpunkt för
      beräkning av omprövningstid skall räknas från den dag den behöriga mottagaren
      tagit del av beslutsmeddelandet. Kassan har dock inte fattat ett nytt identiskt beslut
      utan avsikten har varit att skicka ut en ny underrättelse till rätt mottagare. Tyvärr gör
      formuleringen av brevet och dateringen att det ser ut som nytt beslut fattats.
      Sammanfattningsvis menar försäkringskassan att rutiner finns för att
      förvaltarförordnanden skall uppmärksammas, men att något brustit i detta speciella
      fall. Aktuell handläggare har påmints om gällande rutiner och uppmärksammats på
      bristerna i handläggningen av förevarande ärende. Försäkringskassan bedömer att
      hanteringen i fortsättningen kommer att ske på ett korrekt sätt.
AA kommenterade remissvaret.

I sitt den 26 april 2001 meddelade beslut anförde JO Pennlöv i huvudsak följande i

## Bedömning

bedömningsdelen.

Som försäkringskassan har uppgett var det felaktigt av kassan att inte skicka
handlingarna i ärendet till AA i hennes egenskap av förvaltare för BB.

Försäkringskassan har i sitt remissvar anfört att beslut i ärendet fattades redan den
19 mars 1999 och att detta är dokumenterat på kassans utrednings- och
beslutsblankett för återkravsbeslut samt att handlingarna daterade den 26 mars
1999 respektive den 23 augusti 1999 utgör underrättelser om beslutet. Kassan har
till sitt remissvar fogat en kopia av nämnda blankett. Den nedre delen av denna
består av ett inrutat utrymme som är rubricerat ”BESLUT”. I detta utrymme är
under rubriken ”återbetalningsskyldighet” kryssat ”ja”. Längst ned finns en
signering och dateringen ”990319”. Lokalkontoret, däremot, har i sitt yttrande
uppgett att försäkringskassans handling den 26 mars 1999 utgjorde beslutet i saken,
och att handlingen den 23 augusti 1999 var ett nytt beslut. – Vad gäller sistnämnda
handlingar, som båda är rubricerade ”Beslut om återbetalning av bostadstillägg”,
kan noteras att de till sin utformning och innebörd också är att uppfatta som beslut.
– Slutligen har försäkringskassan (länskontor 2) i sitt omprövningsbeslut den 19
oktober 1999 angett datum för det s.k. grundbeslutet till den 23 augusti 1999. Den
sistnämnda tidpunkten anges även i länsrättens dom som datum för kassans beslut.

Som framgår ovan råder det, anmärkningsvärt nog, hos försäkringskassan olika
meningar om när kassan egentligen fattade beslutet om återbetalning. Det förefaller
finnas svårigheter att skilja mellan beslut och underrättelse om beslut.
Lokalkontoret och länskontoret synes vara av den uppfattningen att ett beslut kan
ändras genom att ett nytt beslut med likalydande innehåll fattas. Vad som nu
kommit fram ger mig anledning till att framhålla följande.

Det får hos en myndighet inte föreligga något tvivel om vad som utgör ett beslut
och vad som utgör en underrättelse om ett beslut. Ett beslut får eller skall ändras
med stöd av 20 kap. 10 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Om däremot en
underrättelse om ett beslut är felaktig eller ofullständig skall rättelse ske med stöd
av allmänna principer. Detta kan företrädesvis ske genom att försäkringskassan till
den försäkrade skickar en skrivelse, i vilken felaktigheten eller ofullständigheten
påpekas och tillrättaläggs. Vidare bör en rättelse göras på den felaktiga eller
                                                                     Dnr 4113-2000    Sid 3 (3)




ofullständiga underrättelsen, som sedan signeras och dateras. Alternativt kan en
hänvisning till den särskilda skrivelsen göras på underrättelsen. I ett fall som detta,
när en handling inte sänts till rätt mottagare, torde det som regel vara tillräckligt att
en kopia av handlingen skickas.

–––

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att försäkringskassans handläggning av det
aktuella ärendet inte på långa vägar nått upp till de krav som kan ställas på en
myndighetsutövande förvaltning.
