# Kritik mot Utbildningsnämnden i Vilhelmina kommun för en gymnasieskolas genomförande av urinprovtagning med anledning av misstanke om drogmissbruk

JO 2022-02-15 dnr 413-2020

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                     Sid
                                                                          2022-02-15               413-2020               1 (6)
Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                        Kritik mot Utbildningsnämnden i Vilhelmina kommun för en
                        gymnasieskolas genomförande av urinprovtagning med anledning av
                        misstanke om drogmissbruk


                          Beslutet i korthet: En gymnasieelev hämtades i klassrummet och tillfrågades
                          därefter om han kunde tänka sig att lämna ett drogtest. Detta föranleddes av en ökad
                          oro från skolans sida bl.a. mot bakgrund av elevens tilltagande frånvaro under senare
                          delen av terminen. Ett drogtest genomfördes, som var negativt.
                          JO konstaterar att eleven inte på ett tillfredsställande sätt gavs möjlighet att fritt
                          bestämma om han ville lämna ett drogtest och att det därmed inte hade säkerställts
                          att hans medverkan till testet var i egentlig mening frivillig. Nämnden kritiseras därför
                          för genomförandet av provtagningen.
                          Vidare ifrågasätter JO också starkt om inte skolan borde ha gjort en anmälan till
                          socialnämnden i enlighet med 14 kap. 1 § socialtjänstlagen i stället för att på egen
                          hand utreda misstankarna.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 14 januari 2020 klagade AA på
                        Malgomajskolan i Vilhelmina kommun. Av anmälan framgick
                        sammanfattningsvis följande.

                        AA:s son, som var 17 år, blev som enda elev hämtad i klassrummet för att
                        genomföra ett drogtest. Vårdnadshavarna hade inte informerats vare sig om att
                        det skulle ske eller om att det fanns en oro för sonen. Sonen fick inte heller
                        någon information om anledningen till testet och han kände sig kränkt och
                        chockad över att det utfördes i närvaro av en annan person. Även om testet var
                        frivilligt så är det svårt att säga nej till det på grund av att det skulle framstå som
                        misstänkt. Testresultatet var negativt.

## Utredning

JO uppmanade Utbildningsnämnden i Vilhelmina kommun att lämna
                        upplysningar om och yttra sig över det som fördes fram i anmälan.

                        Nämnden beslutade den 16 september 2020 att lämna ett yttrande med i
                        huvudsak följande innehåll:


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                          Dnr 413-2020      Sid 2 (6)




      Den 14 januari i år ombads en elev att lämna ett drogtest. Bakgrunden var att
      elevens frånvaro från skolan hade ökat under senare delen av höstterminen.
      Mentor och annan personal på skolan kände ökad oro över eleven. Oron bestod
      av frånvaro, elevens liberala syn på droger vid samtal med klasskamrater, att
      eleven hade svårt med sömn och tappade fokus från studierna. Ett förändrat
      beteende. I elevhälsans arbete tillsammans med dåvarande rektor togs beslutet
      om att eleven skulle uppmanas att lämna drogtest.
      I enlighet med rutinerna och som ett vanligt förfarande då en elev skall erbjudas
      att lämna prov, så tar den ansvarige för testningen kontakt med vårdnadshavare i
      det fall eleven är minderårig. Detta för att få en medgivande från denne om att be
      om ett frivilligt test. Här beskrivs även bakgrunden till misstanken. Eleven söks
      upp under skoldagen av någon i elevhälsa eller skolledning.
      Kurator samtalar sedan med eleven och frågar om hen kan tänka sig lämna test
      och berättar även varför misstanke uppkommit. Därefter sker provtagningen nere
      på "45:an" tillsammans med personal som är vana vid att utföra tester. Innan
      provtagningen börjar så går personal igenom hur ett prov genomförs, t.ex. att en
      vuxen person av samma kön följer med in och övervakar då eleven lämnar ett
      urinprov. Personal förklarar även varför detta behöver ske. Sedan lämnas
      information om testets utfall till elev, rektor och till vårdnadshavare i de fall
      eleven är minderårig. I det fall testet är positivt så informeras även socialtjänst
      och polis.
      Aktuell händelse:
      I det aktuella fallet så missade den ansvarige kuratorn i ett viktigt steg och det
      var att kontrollera elevens ålder. Eleven misstogs för att vara 18 år, då hen
      egentligen var 17 år och ca 10 månader.
      Under den aktuella perioden så togs drogtest på 4 elever inom gymnasieskolan,
      dessa gick i olika klasser.
      Då misstaget uppdagades under sen eftermiddag den 14 januari så informerades
      kuratorn om vad som kommit till kännedom. Kuratorn tog under förmiddagen
      den 15 januari kontakt med mamman till eleven och samma dag gjordes en intern
      genomgång för att se vart det brustit och hur rutinerna kunde säkerställas.
      När en elev börjar på Malgomaj skolan så hålls alltid ett föräldramöte under
      hösten. Vid detta föräldramöte informeras om skolans arbete mot droger och
      tobak, och rutiner kring detta. Arbetet mot droger omfattar både erbjudande om
      drogtester vid misstanke om drogaktivitet och skolans samarbete med polis och
      droghund.
      Vilhelmina samhälle hade under senhösten 2019 haft 2 drogrelaterade dödsfall
      och ett antal överdoseringar. Detta föranledde att hela samhället var extra
      vaksam på tecken som tyder på misstänkt droganvändning och på
      beteendeförändringar hos ungdomar och unga vuxna.
Till remissvaret har ett arbetsdokument benämnt Rutiner vid misstanke om
drogaktivitet hos elev fogats.

AA kommenterade remissvaret.

Rättsliga utgångspunkter
Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen (RF) är varje medborgare gentemot det
allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp. JO har uttalat att tagande
av urinprov är att betrakta som ett sådant ingrepp (se t.ex. JO 2009/10 s. 39 och
JO 2010/11 s. 509).
                                                                    Dnr 413-2020       Sid 3 (6)




Skyddet mot kroppsligt ingrepp gäller alltså endast sådana som är påtvingade.
Ett ingrepp som sker med den enskildes medgivande omfattas inte. Ett ingrepp
är påtvingat om det allmänna använder våld för att genomdriva åtgärden.
Detsamma kan även vara fallet om den enskildes motstånd bryts genom hot om
någon sanktion (se Petrén och Ragnemalm, Sveriges grundlagar, 1980, tolfte
uppl. s. 54 f). Ett ingrepp torde också vara påtvingat om en företrädare för det
allmänna uppträder på ett sådant sätt som får till följd att någon med fog
uppfattar sig vara tvungen att gå med på en undersökning eller provtagning.
Som exempel på sådant uppträdande kan nämnas underförstådda eller
uttryckliga påtryckningar av olika slag (se JO 2003/04 s. 72).

Frågan om huruvida genomförandet av slumpvisa drogtester strider mot 2 kap.
6 § RF har prövats i JO 2010/11 s. 509. Bakgrunden till ärendet var att
Skolinspektionen hade riktat kritik mot en barn- och utbildningsnämnds beslut
att införa slumpvisa drogtester på ett gymnasium i kommunen. Testerna
genomfördes trots Skolinspektionens beslut och frågan anmäldes därför till JO.

Av utredningen kom det fram att nämnden hade beslutat om en rutin som bestod
av tre steg. Det första steget innebar att eleverna undertecknade en överens-
kommelse med skolan om att de skulle ingå i en elevgrupp från vilken skolan
slumpmässigt valde elever som skulle testas. Om eleven inte var myndig skulle
hans eller hennes vårdnadshavare underteckna samma överenskommelse.
Vidare skulle den elev som valts ut för provtagning inför provtillfället infor-
meras om dels att testet var frivilligt, dels att han eller hon kunde avstå. Under
förutsättning att denna rutin följdes ansåg JO, i motsats till Skolinspektionen, att
de slumpvisa drogtesterna inte generellt kunde anses stå i strid med 2 kap. 6 §
RF. JO uttalade vidare att om rutinerna inte skulle följas kan det uppstå
situationer där den enskilda elevens samtycke inte framstår som reellt. Det är
därför viktigt att skolhälsovården vid provtillfället förvissar sig om att en elev
inte har någon invändning mot att lämna urinprov (jfr JO 2006/07 s. 97). Det
ställs därmed stora krav på den berörda personalen att säkerställa att elevens
medverkan är i egentlig mening frivillig och att eleven inte känner sig pressad
att lämna prov. (Se JO 2010/11 s. 509.)

I ett äldre beslut från JO hade eleverna i en skolklass fått genomgå urinprov-
tagning i syfte att ta reda på om någon i klassen missbrukade narkotika. Frågan
om att lämna drogtest hade tagits upp vid ett möte med klassen och en elev hade
känt sig särskilt utpekad. JO ansåg att inget framkommit som talade emot att
deltagande i testet var frivilligt eller att eleverna fått tillfredsställande
information om det. När det är fråga om verksamhet som kan vara känslig ur
integritetssynpunkt är det emellertid betydelsefullt att frivilligheten inte bara är
formell utan uppfattas som reell av de berörda. Det kunde, enligt JO, inte
uteslutas att vissa elever upplevde den frivilliga provtagningen som i realiteten
obligatorisk eftersom en vägran att delta skulle kunna uppfattas som att eleven
hade något att dölja. JO påpekade därför att skolan möjligen kunde ha avstått
från att ta upp frågan vid ett möte med hela klassen och i stället ha gett ett brev
                                                                    Dnr 413-2020        Sid 4 (6)




till varje elev med information och en uppmaning att uppsöka skolsköterskan
för ett frivilligt urinprov. (Se JO 1988/89 s. 350.)

Enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, är bl.a. myndigheter vars
verksamhet berör barn och unga skyldiga att genast anmäla till socialnämnden
om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
Även uppgifter som är svårbedömda eller obestyrkta ska anmälas, om de tyder
på att ett barn kan vara i behov av stöd eller hjälp från socialnämndens sida. Det
är sedan nämndens uppgift att undersöka vilken grund som kan finnas för
uppgiften och utreda det eventuella behovet av åtgärder. (Se prop. 1996/97:124
s. 106.)

När en anmälan har gjorts ska socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning, en
s.k. förhandsbedömning, av vad som har kommit till nämndens kännedom och
som kan leda till någon åtgärd av nämnden. En förhandsbedömning ska i första
hand grunda sig på innehållet i anmälan och nämndens tidigare kännedom om
barnet. Inom ramen för förhandsbedömningen får nämnden kontakta barnet och
hans eller hennes vårdnadshavare. Nämnden tar sedan ställning till om en
utredning ska inledas och inom ramen för den bedöma barnets behov av
insatser. För denna bedömning får socialnämnden konsultera sakkunniga samt i
övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen ska bedrivas skyndsamt och
vara slutförd senast inom fyra månader. (Se 11 kap. 1 och 2 §§ SoL och
prop. 2012/13:10 s. 58.)

JO har i fråga om anmälningsskyldigheten vid misstanke om drogmissbruk
uttalat att det ligger nära till hands att anse att det finns en anmälningsskyldighet
redan när det kommit fram sådana uppgifter om misstanke om missbruk som
man inte utan vidare kan bortse från. Om en misstanke aktualiserar frågan om
urinprovtagning torde misstanken sålunda som regel få förutsättas vara så stark
att anmälningsskyldighet inträder redan innan provtagningen äger rum.
(Se JO 2004/05 s. 346 och JO:s beslut den 4 oktober 2011, dnr 3766-2010.)

Bedömning
Urinprovtagning med anledning av misstanke om drogmissbruk
Enligt anmälan blev eleven utan förvarning hämtad i klassrummet för att
genomföra ett drogtest. Han fick också bristfällig information om
provtagningen. Denna beskrivning överensstämmer inte med skolans rutin för
drogtestning som har bifogats remissvaret. Utbildningsnämnden har inte invänt
mot uppgifterna i anmälan. Jag finner inte att det finns anledning att ifrågasätta
dessa uppgifter och utgår från dem i min bedömning.

Som har redovisats ovan har JO tidigare konstaterat att drogtester inte generellt
kan anses stå i strid med 2 kap. 6 § RF så länge det kan säkerställas att en elevs
medverkan till en provtagning är i egentlig mening frivillig. Beslutet gällde
slumpvisa drogtester, för vilka det fanns en rutin som innehöll vissa moment för
att säkerställa att eleverna deltog av fri vilja.
                                                                    Dnr 413-2020      Sid 5 (6)




I det här fallet har det varit fråga om ett drogtest med anledning av misstanke
om att eleven använde droger. Enligt skolans rutiner ska eleven vid en sådan
misstanke vara oförberedd på när testet ska göras men det ska ske en planering
tillsammans med eleven om hur han eller hon vill bli kontaktad eller hämtad i
skolan. Som exempel anges att ett sms kan skickas när ett drogtest ska göras.

Den beskrivna ordningen har likheter med ett sådant första steg som förordas i
ovan refererade JO 2010/11 s. 509. Det framgår dock inte av Malgomajskolans
rutin om eleven redan vid planeringen ska samtycka till provtagningen, något
som skulle ge denne möjlighet att i förväg tänka igenom sitt ställningstagande
till att lämna ett prov när den frågan aktualiseras. Rätt tillämpad säkerställer
rutinen att skolans personal kan undvika att hämta eleven framför övriga
klassen.

Det får förutsättas att en elev kan uppleva sig vara i en beroendeställning i
förhållande till skolpersonal. Det måste därför ställas särskilt höga krav på
berörd personal att säkerställa att elevens samtycke till provtagningen lämnas
frivilligt och att denna frivillighet inte bara är formell utan av eleven upplevs
som reell.

I detta fall synes provtagningen inte ha föregåtts av en sådan planering som
föreskrivs enligt skolans rutiner. Eleven hämtades inför sin klass och hade
därefter att ta ställning till genomförandet av ett drogtest. För en elev kan detta
självfallet vara såväl obehagligt som överrumplande. Informationen till eleven
har därtill varit bristfällig, eller det har i vart fall upplevts så, vilket är
bekymmersamt nog. Mot denna bakgrund finner jag att eleven inte på ett
tillfredsställande sätt har getts möjlighet att fritt bestämma om han ville lämna
ett drogtest och att det inte har säkerställts att hans medverkan var i egentlig
mening frivillig. Nämnden förtjänar därför kritik för genomförandet av
provtagningen.

Anmälan till socialnämnden
Nämnden har uppgett att provtagningen föranleddes av en ökad oro från skolans
sida mot bakgrund av bl.a. elevens frånvaro under senare delen av höstterminen
samt hans liberala syn på droger och bristande fokus på studierna.

Misstankar om drogmissbruk hör till sådant som omfattas av anmälningsskyl-
digheten enligt 14 kap. 1 § SoL. Jag ansluter mig till JO:s tidigare bedömning
att det ligger nära till hands att anse att det finns en sådan skyldighet redan när
det kommit fram sådana uppgifter om misstanke om missbruk som man inte
utan vidare kan bortse från. Redan de förhållanden som aktualiserar provtagning
torde alltså många gånger ge anledning till en anmälan till socialnämnden.

I detta fall hade oron för eleven varit kopplad till misstankar om drogmissbruk
och den hade funnits under en inte obetydlig tid. Som har redovisats ovan ska
även uppgifter som är svårbedömda eller obestyrkta genast anmälas till
socialnämnden, som sedan har till uppgift att undersöka vilken grund som kan
                                                                Dnr 413-2020       Sid 6 (6)




finnas för uppgiften och utreda eventuella behov av åtgärder. Enligt min mening
kan det därför starkt ifrågasättas om inte skolan borde ha gjort en anmälan till
socialnämnden i stället för att på egen hand utreda misstankarna.

Övrigt
Vad som i övrigt har framkommit i ärendet ger inte anledning till någon åtgärd
eller något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
