# Fråga om tillämpningen av rättegångsbalkens bestämmelse om förbud mot fotografering i rättssal

JO 2000-11-10 dnr 4136-1999

BESLUT
                                                                            Datum                  Dnr                        Sid
                                                                            2000-11-10             4136-1999                 1 (3)
Chefsjustitieombudsmannen
Claes Eklundh




                        Fråga om tillämpningen av rättegångsbalkens bestämmelse om förbud
                        mot fotografering i rättssal

## Anmälan

I en anmälan till JO uppgav AA att han vid ett besök vid Kalmar tingsrätt den 1
                        november 1999 fått beskedet av lagmannen BB att det inte var tillåtet att
                        fotografera in i en rättssal från korridoren utanför och inte heller in genom ett
                        fönster. Denna tolkning av lagen hade enligt AA inte redovisats av någon annan
                        tingsrätt. AA gjorde gällande att BB:s tolkning var felaktig samt begärde att JO
                        skulle utreda om BB hade begått tjänstefel.

## Utredningen

Kalmar tingsrätt anmodades att komma in med ett yttrande över vad AA hade
                        anfört i sin anmälan.

                        Som remissvar inkom tingsrätten med ett av lagmannen BB avgivet yttrande till
                        vilket hade fogats en kopia av ett brev från tingsrätten till AA.

                        I yttrandet anfördes bl.a. följande.
                                  Såsom framgår av kopia av brev från mig till AA blev jag 1999-11-01 på väg till
                                  lunch uppfångad av bland andra AA utanför tingsrättens rättssalar och tillfrågad om
                                  min syn på rättegångsbalkens bestämmelser om förbud mot fotografering i rättssal.
                                  Frågan gällde närmare huruvida det var tillåtet att stå i dörröppningen till en rättssal
                                  och fotografera in i rättssalen sedan målet påropats. Jag har inget minne av att
                                  diskussionen även gällde tillåtligheten av att fotografera in genom ett fönster. Jag
                                  delgav AA den uppfattning som framgår av handlingarna, d v s att företeelsen strider
                                  mot fotograferingsförbudet och är störande. Sett uteslutande till AA:s anmälan har
                                  saken således inte anknytning till ett visst konkret fall utan utgör ett allmänt
                                  uttalande från min sida om min inställning till hur viss lagstiftning bör tillämpas. – –
                                  –
                                  AA:s frågor till mig har emellertid förmodligen anknytning till en incident som hade
                                  inträffat tidigare samma dag under huvudförhandlingen i ett uppmärksammat
                                  brottmål – – –. Sedan målet efter en paus på nytt påropats och parter och samtliga
                                  åhörare intagit sina platser höll någon upp dörren till rättssalen för en TV-fotograf –
                                  för mig obekant vem – som fotograferade in i rättssalen mot den tilltalade. Jag
                                  uppmanade vederbörande att sluta fotografera och stänga dörren, vilket genast
                                  åtlyddes.




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                           Dnr 4136-1999     Sid 2 (3)



      I 5 kap. 9 § rättegångsbalken stadgas att fotografi inte får tas i rättssalen. I motiven
      till bestämmelsen (NJA II 1943 s. 63) anges att fotografering i rättssalen i allmänhet
      verkar störande på förhandlingarna och kan, då det gäller tilltalad i brottmål, vara
      ägnad att utsätta denne för ett onödigt lidande. Detta gäller enligt min mening
      självfallet oavsett om fotografen står inne i själva rättssalen eller omedelbart utanför
      tröskeln till rättssalens dörr och fotograferar. Bortsett från reglerna om
      fotograferingsförbud är ett dylikt beteende utomordentligt störande på förhandlingen
      eftersom parters och andras uppmärksamhet så småningom kommer helt eller delvis
      att riktas mot fotografen och i princip omöjliggör att förhandlingen kan slutföras. Ett
      tillåtande av fotografering på angivet sätt – vilket i så fall innebär att rättssalens dörr
      måste hållas öppen under förhandlingen eller till och från öppnas – skulle innebära
      ett hinder när det gäller att genomföra muntliga förhandlingar i domstol.
I ett beslut den 10 november 2000 anförde chefsJO Eklundh bl.a. följande.

Bedömning
Bestämmelser om offentlighet och ordning vid domstol finns i 5 kap.
rättegångsbalken (RB). I kapitlets 9 § föreskrivs bl.a. att det ankommer på
ordföranden att upprätthålla ordningen vid rättens sammanträden och meddela de
föreskrifter som behövs. Det sägs vidare i paragrafen att fotografi inte får tas i
rättssalen. Den som stör en förhandling eller fotograferar i rättssalen kan enligt 9
kap. 5 § RB ådömas penningböter.

I förarbetena till 5 kap. 9 § RB anförde Processlagberedningen bl.a. följande (NJA
II 1943 s. 63).
      Fotografering i rättssalen verkar i allmänhet störande på förhandlingen och kan, då
      det gäller tilltalad i brottmål, vara ägnad att utsätta denne för ett onödigt lidande.
      Med hänsyn härtill och för att undgå ojämnhet i tillämpningen har i första stycket
      tredje punkten stadgats ovillkorligt förbud mot fotografering i rättssalen. Tydligt är
      emellertid, att stadgandet avser förbud mot fotografering endast under pågående
      förhandling. – – –
Frågan om fotograferingsförbudet har senare varit föremål för överväganden i en
proposition med förslag till ändringar i rättegångsbalken m.m. (prop. 1979/80:87 s.
12). I propositionen konstaterades att förbudet i 5 kap. 9 § RB mot fotografering i
rättssalen var välgrundat och fyllde en viktig funktion från såväl integritetsskydds-
som ordningssynpunkt. Förbudet, som uppgavs avse endast fotografering under
själva förhandlingen och gälla även elektronisk bildupptagning såsom vid
inspelning för TV, ansågs väl avgränsat. Det konstaterades vidare att det inte hade
framkommit något som pekade på ett behov av ändring med följd att dåvarande
ordning borde behållas.

Jag finner inte skäl att i detta sammanhang uttala mig om annat än i vad mån BB:s
åtgärd att uppmana TV-fotografen att upphöra att fotografera in i rättssalen var
rättsligt grundad.

Som framgår av det föregående har bestämmelsen om förbud mot fotografering i
en rättssal tillkommit i första hand för att förhindra att det förekommer några
störande moment under en domstolsförhandling. Som likaledes framgår har man
vid bestämmelsens tillkomst också vägt in integritetsaspekter.
                                                                    Dnr 4136-1999   Sid 3 (3)




En förutsättning för att bestämmelsen om fotograferingsförbudet skall vara
tillämplig är att en förhandling har inletts. När en förhandling pågår är det givetvis
lika störande om fotograferingen sker inne i rättssalen som om den sker från en
korridor utanför in genom en öppen dörr till rättssalen. Regeln om
fotograferingsförbud måste därför rimligen tolkas så att den träffar även situationer
av sistnämnda slag.

I det av BB åsyftade fallet hade förhandlingen uppenbarligen påbörjats men
avbrutits för en paus. Fotograferingen ägde sedan rum efter det att parter och
åhörare efter pausen intagit sina platser och förhandlingen skulle återupptas. BB:s
åtgärd att i detta läge uppmana fotografen att sluta att fotografera kan på intet sätt
kritiseras.
