# Arbetsförmedlingen kritiseras för att en enskild inte tillåtits använda finska och få svar på samma språk vid sin muntliga
kontakt med myndigheten samt för bristande service

JO 2021-02-26 dnr 4143-2019

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                    Sid
                                                                          2021-02-26              4143-2019             1 (8)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Arbetsförmedlingen kritiseras för att en enskild inte tillåtits
                        använda finska och få svar på samma språk vid sin muntliga
                        kontakt med myndigheten samt för bristande service


                          Beslutet i korthet: I syfte att få ställa vissa frågor på finska kontaktade AA
                          Arbetsförmedlingen dels muntligen via telefon, dels skriftligen i en chattfunktion och
                          via e-post. Vid dessa kontakter kunde han inte få sina frågor besvarade på finska.
                          Han erbjöds inte heller att återkomma vid en annan tidpunkt då han kunde ges
                          möjlighet att kommunicera med en finskspråkig handläggare. Vid telefonsamtalet fick
                          han information om att hans aktivitetsrapporter måste lämnas in på svenska.
                          JO konstaterar att utredningen inte ger stöd för annat än att AA ringt till
                          Arbetsförmedlingen för att diskutera ett ärende som han var part i. Han hade därför
                          rätt att använda finska och få svar på det minoritetsspråket när han kontaktade
                          myndigheten i det ärendet. Arbetsförmedlingen kritiseras för att den inte tillgodosett
                          hans rätt att prata finska vid sina muntliga kontakter med myndigheten. Vidare
                          kritiseras Arbetsförmedlingen för att felaktigt ha upplyst AA om att hans
                          aktivitetsrapporter måste lämnas in på svenska. Eftersom sådana rapporter lämnas
                          inom ramen för ärenden hos Arbetsförmedlingen har enskilda rätt att använda ett
                          minoritetsspråk i sina skriftliga kontakter med myndigheten.
                          När det däremot gäller AA:s kontakter med Arbetsförmedlingen via e-post och chatt
                          framgår det inte att dessa gällt något ärende hos myndigheten. Någon rätt att då
                          använda ett minoritetsspråk fanns därför inte. Enligt JO borde dock Arbetsför-
                          medlingen inom ramen för sin serviceskyldighet ha frågat AA om hans kontakt med
                          myndigheten gällde ett ärende som han var part eller ställföreträdare för part i, och i
                          så fall hänvisat honom att kontakta myndigheten via sådana kanaler som medger att
                          han kan ställa sina muntliga eller skriftliga frågor på finska. Eftersom det inte skedde
                          när AA kontaktade Arbetsförmedlingen via chattfunktionen kritiseras myndigheten för
                          bristande service. Arbetsförmedlingen kritiseras även för bristande service därför att
                          myndigheten dröjt en månad med att återkomma via e-post med ett skriftligt svar på
                          finska.

## Anmälan

I en anmälan till JO den 3 juni 2019 klagade AA på Arbetsförmedlingen
                        eftersom han vid olika tillfällen inte tillåtits kommunicera på finska med
                        myndigheten.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                          Dnr 4143-2019       Sid 2 (8)




Utredning
JO begärde att Arbetsförmedlingen skulle yttra sig över AA:s anmälan. I sitt
remissvar redogjorde Arbetsförmedlingen för relevanta regler och anförde
därutöver bl.a. följande (exklusive bilagor):

## Arbetsförmedlingens utredning

–––
      Av handlingarna i ärendet framgår att AA ringde till Arbetsförmedlingen den
      8 maj 2019 med önskemål om att få service på finska. Han fick till svar att det
      inte fanns någon information om personalens språkkunskaper och att han därför
      inte kunde bli kopplad till någon som pratade finska. Det var heller inte möjligt
      att finskspråkig personal ringde upp honom vid ett senare tillfälle. AA frågade
      vid tillfället även om det fanns någon särskild telefontid då han kunde få svar på
      finska men fick till svar att det inte gjorde det. Vidare frågade AA om han kunde
      lämna in sin aktivitetsrapport på finska och fick till svar att den ska lämnas in på
      svenska.
      Den 9 maj 2019 kontaktade AA Arbetsförmedlingen genom myndighetens
      chattfunktion. Han skrev på finska och fick till svar att han måste skriva på
      svenska eller engelska. Han frågade om han kunde skriva på finska till
      Arbetsförmedlingens e-postadress men fick nej till svar.
      Den 9 maj 2019 skickade AA ett e-postmeddelande på finska till
      Arbetsförmedlingen. Han fick svar att lokalkontoret inte hade något
      telefonnummer utan hänvisades till Arbetsförmedlingens centrala
      telefonnummer. Han fick sedan till svar att han har rätt att få svar på finska och
      att handläggaren skulle leta reda på en person som kunde svara honom och
      återkomma under morgondagen.
      Den 10 maj 2019 fick AA ett e-postmeddelande från handläggaren vid
      Arbetsförmedlingen med besked om att han under dagen skulle bli kontaktad på
      finska. Vid tiden för anmälan till JO hade AA ännu inte fått något svar.

      Arbetsförmedlingens bedömning
      –––
      Bedömning avseende telefonsamtal
      AA har inledningsvis kontaktat Arbetsförmedlingen på telefon och önskat
      service på finska. Svaret till AA har varit att information om personalens
      språkkunskaper inte fanns tillgänglig för handläggaren. Det innebär att om
      samtliga förutsättningar enligt 8 § lag om nationella minoriteter och
      minoritetsspråk varit uppfyllda, vilket torde vara fallet, har AA vid detta tillfälle
      inte kunnat få något muntligt svar på finska i enlighet med sina rättigheter.
      Av yttrande från Avdelningen Arbetssökande Direkt framgår att
      Arbetsförmedlingen har upphandlat en tolktjänst som kan kontaktas vid behov
      samt att det inom myndigheten finns ett antal personer som pratar flera av
      minoritetsspråken. Vidare framgår av yttrandet att rutinen inte har följts i det
      aktuella fallet och att utbildnings- och informationsinsatser kommer att vidtas
      inom avdelningen.
      Bedömning avseende aktivitetsrapport
      AA fick vid samtalet även svaret att aktivitetsrapport måste lämnas in på
      svenska. Detta svar är i enlighet med den information om aktivitetsrapport som
      ges på Arbetsförmedlingens externa hemsida; arbetsformedlingen.se. Där
      framgår följande mening:
            Vi kan bara ta emot aktivitetsrapporter ifyllda på svenska.
                                                                 Dnr 4143-2019        Sid 3 (8)




I Arbetsförmedlingens föreskrifter om aktivitetsrapport, anvisning till arbete och
underrättelse till arbetslöshetskassa (AFSS 2016:3) framgår på vilket sätt
aktivitetsrapporten får inlämnas. Det står dock inget om att den måste lämnas in
på svenska. Enligt vad som framkommit från enheten Ersättningar är det inte
vanligt förekommande att aktivitetsrapporter lämnas in på annat språk än
svenska eller att det uppstår frågor kring detta.
Frågan är hur informationen på Arbetsförmedlingens hemsida och det svar som
lämnades till AA förhåller sig till bestämmelsen i 10 § lag om nationella
minoriteter och minoritetsspråk, att enskilda alltid har rätt att använda finska i
sina skriftliga kontakter med Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen bedömer
att inlämnande av aktivitetsrapport bör falla inom vad som avses som skriftlig
information och att myndigheten därmed är skyldig att ta emot och översätta
aktivitetsrapporter som lämnas in på något av minoritetsspråken. Redan
skyldigheten att översätta handlingar enligt 13 § förvaltningslagen (2017:900)
torde innebära att Arbetsförmedlingen ska ta emot och översätta aktivitets-
rapporter som lämnas in på andra språk än svenska. Mot bakgrund av detta finns
det anledning att se över den information som ges på myndighetens hemsida.
Utifrån vad som framkommit från enheten Ersättningar och enheten Ersättnings-
prövning ses dock en aktivitetsrapport som i dagsläget lämnas in med text på
annat språk än svenska inte som ofullständig och föranleder därmed inte någon
sanktion för en arbetssökande. Situationen kan i det enskilda fallet lösas genom
att rapporten lämnas för översättning alternativt att informationen på annat sätt
inhämtas från den arbetssökande.
Bedömning avseende chatt
AA har även kontaktat Arbetsförmedlingen via myndighetens chatt på finska och
fått till svar att han måste skriva på svenska eller engelska. Han fick även
beskedet att han inte kan skicka e-post till kundtjänst och få svar på finska.
En enskild har enligt 10 § lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk
alltid rätt att använda finska i sina skriftliga kontakter med Arbetsförmedlingen i
ärenden där den enskilde är part. Det innebär att den enskilde har rätt att skriva
till myndigheten på finska, exempelvis per e-post eller brev. Bestämmelsen i
10 § lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk ger dock ingen rätt att få
svar på finska, vare sig muntligen eller skriftligen.
En förutsättning är alltså att det är frågan om en enskild som är part. Enligt
Arbetsförmedlingen bör utgångspunkten vara att en arbetssökande vid
användande av chatt är i inloggat läge och har identifierat sig för att denna ska
anses vara part. Det finns dock ingen skyldighet för Arbetsförmedlingen att ge
ett skriftligt svar på finska. Om förutsättningarna enligt 8 § lag om nationella
minoriteter och minoritetsspråk är uppfyllda, och myndigheten därmed är
skyldig att ge muntligt svar på finska, bedömer Arbetsförmedlingen att en
lämplig lösning är att det i chatten uppges en tid för när ett muntligt svar kan
lämnas. Enligt yttrande från Avdelningen Direkt Arbetssökande (bilaga 1)
övervägs det för närvarande om Arbetsförmedlingen bör införa särskilda
telefontider för service på minoritetsspråk.
Bedömning avseende e-post
Slutligen har AA skickat e-post till Arbetsförmedlingen på finska. Även i detta
fall är det avgörande för Arbetsförmedlingens skyldigheter gentemot AA om han
har kontaktat myndigheten i egenskap av part. Vid tveksamheter bör det inom
ramen för serviceskyldigheten i 6 § förvaltningslagen åligga myndigheten att
ställa frågor till den enskilde för att reda ut detta. Någon skyldighet att ge
skriftligt svar på finska har dock inte funnits oavsett om AA kontaktade
myndigheten som part eller inte. I detta fall framförde handläggaren till AA att
han skulle få ett svar av finsktalande personal senare samma dag, vilket han vid
tiden för anmälan till JO ännu inte hade fått.
                                                                      Dnr 4143-2019       Sid 4 (8)




      Av utredningen har det inte framkommit någon annan förklaring till dröjsmålet
      än att frågan om vem som skulle svara på e-postmeddelandet har skickats vidare
      inom myndigheten. Slutligen har ärendet kommit till Avdelningen Direkt
      Arbetssökande, varifrån ett svar skickades till AA den 10 juni 2019 (bilaga 3).
      Arbetsförmedlingen kan konstatera att det inom myndigheten finns rutiner för
      när någon önskar kontakta myndigheten på minoritetsspråk, vilka framgår av
      yttrande från Avdelningen Direkt Arbetssökande, men att dessa rutiner inte har
      följts.
      Med anledning av den aktuella anmälan till JO har ett arbete påbörjats inom
      myndigheten för att förbättra redan befintliga rutiner samt informera och utbilda
      i syfte att säkerställa att Arbetsförmedlingen fortsättningsvis kommer att leva
      upp till de krav som ställs.
AA kommenterade remissvaret och uppgav bl.a. att Arbetsförmedlingen nio
månader efter remissvaret fortfarande inte gett honom möjlighet att
kommunicera på finska med myndigheten.

Rättsliga utgångspunkter
Av 6 § förvaltningslagen (2017:900), FL, framgår att en myndighet ska se till
att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla. Myndigheten ska lämna
den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen
ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den
enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet.

De nationella minoriteternas språk och kultur är en del av Sveriges kulturarv.
Deras rätt till skydd för och rätt att använda minoritetsspråken i privata och
offentliga sammanhang är en integrerad del av det internationella skyddet för de
mänskliga rättigheterna. Riksdagen beslutade 1999 att Sverige skulle ansluta sig
till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Enskilda
har därefter genom 8 § lagen (2009:724) om nationella minoriteter och
minoritetsspråk (minoritetsspråklagen) getts rätt att använda minoritetsspråk i
sina muntliga och skriftliga kontakter med förvaltningsmyndigheter vars
geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med
minoritetsspråkets förvaltningsområde. Om den möjligheten utnyttjas har den
enskilde enligt samma bestämmelse också rätt att få muntligt svar på samma
språk. Det finns däremot ingen rätt att få skriftligt svar på minoritetsspråket
enligt minoritetsspråklagen. Enligt 7 § språklagen (2009:600) är finska ett av de
nationella minoritetsspråken. Förvaltningsområdet för finska omfattar enligt 6 §
minoritetsspråklagen bl.a. Stockholms kommun.

En förutsättning för rätten att använda minoritetsspråket i kommunikationen
med en myndighet enligt 8 § minoritetsspråklagen är dock att kontakten sker i
ett ärende som har anknytning till förvaltningsområdet för språket och som den
enskilde är part eller ställföreträdare för part i. Detta innebär enligt min mening
att rätten att använda minoritetsspråk inte gäller service i allmänhet utan enbart
inom ramen för ett ärende. Av 1 § FL framgår att inte heller reglerna om tolk i
13 § FL blir tillämpliga i andra fall än när det är fråga om ärendehantering.
                                                                   Dnr 4143-2019       Sid 5 (8)




Statliga och kommunala myndigheter bör dock även i övrigt sträva efter att
bemöta enskilda på minoritetsspråken (se 8 § tredje stycket minoritets-
språklagen och prop. 2008/09:158 s. 86) och verka för att personal med
kunskaper i minoritetsspråk rekryteras där det behövs för enskildas kontakter
med myndigheten (a. prop. s. 90).

Vissa förvaltningsmyndigheter med betydelse för de nationella minoriteterna
eller minoritetsspråken har enligt 3 § minoritetsspråklagen skyldighet att
upplysa enskilda om rätten att använda sitt minoritetsspråk. Det är fråga om
myndigheter som minoriteter ofta kommer i kontakt med under sin livstid, t.ex.
Försäkringskassan och Skatteverket (se prop. 2017/18:199 s. 92). Även
Arbetsförmedlingen torde kunna räknas dit.

Enligt 12 § minoritetsspråklagen får förvaltningsmyndigheter bestämma
särskilda tider och särskilda platser för att ta emot besök av enskilda som talar
finska, meänkieli respektive samiska samt ha särskilda telefontider.

Bedömning
Inledning
AA talar finska och har vid olika kontakter med Arbetsförmedlingen velat
kommunicera med myndigheten på finska. Arbetsförmedlingens verksamhets-
område avser hela Sverige och faller sålunda inom förvaltningsområdet för
finska. Eftersom AA är bosatt i ett förvaltningsområde för finska (Stockholm)
har hans eventuella ärenden anknytning dit (se prop. 2008/09:158 s. 128 f.).
Huruvida AA haft rätt att använda finska i sina kontakter med Arbetsför-
medlingen beror emellertid också på om han kontaktat myndigheten för att
diskutera ett ärende som han är part eller ställföreträdare för part i. Hur det
förhåller sig med den saken i de situationer AA anmält till JO skiljer sig åt, och
därför går jag igenom respektive situation för sig.

Telefonsamtalet och aktivitetsrapporteringen
När det gäller AA:s telefonsamtal med Arbetsförmedlingen den 8 maj 2019
framgår det att han ringde dit för att ställa några frågor och att han önskade göra
det på finska. Det framgår emellertid inte av hans anmälan eller tydligt av
utredningen i övrigt om syftet med kontakten var att diskutera ett ärende som
han var part eller ställföreträdare för part i.

Under det aktuella telefonsamtalet ställde AA emellertid frågor om inlämnandet
av en aktivitetsrapport. En aktivitetsrapport är enligt 6 a § förordningen
(2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten en redovisning av
vilka åtgärder den som är arbetslös har vidtagit under en viss period för att ta sig
ur sin arbetslöshet. Aktivitetsrapporter ska regelbundet lämnas in till
Arbetsförmedlingen. Rapporterna ska utgå från den handlingsplan som den
enskilde upprättat tillsammans med Arbetsförmedlingen. Att aktivitetsrapporter
lämnas in är som regel en förutsättning för att den enskilde ska kunna få
arbetslöshetsersättning eller annat stöd för arbetslösa. När en enskild löpande
                                                                   Dnr 4143-2019       Sid 6 (8)




lämnar in aktivitetsrapporter till Arbetsförmedlingen måste det ses som en del
av den enskildes ärende hos myndigheten.

Med hänsyn till att aktivitetsrapportering får anses ske inom ramen för ett
ärende är det troligt att AA hade ett pågående ärende hos Arbetsförmedlingen
när han kontaktade myndigheten per telefon och att det var detta ärende han
ville diskutera. I Arbetsförmedlingens remissvar påstås inte annat, utan
myndigheten har tvärtom uppgett att samtliga förutsättningar i 8 § minoritets-
språklagen torde ha varit uppfyllda vid telefonsamtalet. Om det hade varit oklart
för Arbetsförmedlingen om AA kontaktade myndigheten i ett ärende och
därmed hade rätt att prata finska hade den – inom ramen för sin service-
skyldighet enligt 6 § FL – varit skyldig att ta reda på hur det förhöll sig med den
saken.

Som part i ett ärende hos Arbetsförmedlingen hade AA alltså rätt att prata
finska vid sina kontakter med myndigheten i den utsträckning som hans frågor
rörde det ärendet. Trots det erbjöds han varken omedelbart eller vid ett senare
tillfälle någon möjlighet att ställa sina frågor på finska. En återkoppling vid ett
senare tillfälle bör normalt kunna ske inom några dagar mot bakgrund av
myndigheternas möjlighet enligt 12 § minoritetsspråklagen att begränsa sin
kommunicering på minoritetsspråk till vissa tider när tolk eller språkkunnig
personal kan finnas tillgänglig (prop. 2008/09:158 s. 131). Arbetsförmedlingen
har således inte tillgodosett AA:s rätt att enligt 8 § minoritetsspråklagen
använda finska vid sin muntliga kontakt med Arbetsförmedlingen och att få
muntliga svar på samma språk. Myndigheten förtjänar kritik för den bristen.

I telefonsamtalet fick AA även information om att hans aktivitetsrapporter
måste vara skrivna på svenska. Mot bakgrund av att aktivitetsrapporter anses
lämnade inom ramen för ett ärende och då, som tidigare konstaterats, övriga
kriterier i 8 § minoritetsspråklagen får anses ha varit uppfyllda i AA:s fall hade
han rätt att använda finska vid sin aktivitetsrapportering.

Arbetsförmedlingen har i sitt remissvar uppgett att aktivitetsrapporter på annat
språk än svenska inte i sig innebär att de är så ofullständiga att det kan leda till
någon sanktion mot den enskilde. Eftersom enskilda enligt 8 § minoritets-
språklagen har rätt att använda finska i samtliga skriftliga kontakter med
Arbetsförmedlingen om övriga förutsättningar i paragrafen är uppfyllda måste
enligt min mening en aktivitetsrapport som är skriven på t.ex. finska kunna
godtas på precis samma sätt som om rapporten skrivits på svenska. Det framgår
inte klart hur Arbetsförmedlingen ser på den saken. Jag får därför intrycket att
myndigheten inte godtar aktivitetsrapporter som lämnas på andra språk än
svenska. Jag är kritisk till att Arbetsförmedlingen såväl på sin externa webb som
vid telefonsamtal uppgett att aktivitetsrapporterna måste lämnas på svenska.
Detta står i strid med såväl 8 § som 3 § minoritetsspråklagen. Arbets-
förmedlingen kan inte undgå kritik för den felaktiga informationen. Här vill jag
                                                                   Dnr 4143-2019      Sid 7 (8)




understryka att det är viktigt för myndigheternas förtroende att den information
som lämnas i olika avseenden är korrekt.

Chatt
Av utredningen framgår att AA vid ett senare tillfälle kontaktade
Arbetsförmedlingen via en chattfunktion och att han inte heller då gavs
möjlighet att kommunicera på finska. Arbetsförmedlingen har i remissvaret
uppgett att det är avgörande för den enskildes rätt att kommunicera på ett
minoritetsspråk att han eller hon är part i ett ärende och att det på chatten krävs
att den enskilde identifierat sig genom att befinna sig i inloggat läge. Enligt min
mening framstår det inte som ett orimligt krav eftersom det ger
Arbetsförmedlingen en möjlighet att kontrollera att samtliga förutsättningar är
uppfyllda för den enskildes rätt att kommunicera på ett minoritetsspråk vid sina
kontakter med myndigheten.

Samtidigt finns det inte någon skyldighet för en myndighet att möjliggöra för en
enskild att kontakta den via en chattfunktion. Om en sådan funktion ändå
tillhandahålls men inte innebär att en enskild kan kommunicera på ett
minoritetsspråk bör myndigheten hänvisa den enskilde till andra kanaler där
muntlig och skriftlig kommunikation på ett minoritetsspråk är möjlig utifrån de
förutsättningar som anges i minoritetsspråklagen.

I den aktuella chattkonversationen frågade AA efter telefonnumret till ett av
Arbetsförmedlingens kontor. Eftersom ingenting tyder på att han kontaktade
Arbetsförmedlingen med anledning av ett ärende fanns det heller ingen
skyldighet för myndigheten att kommunicera med honom på finska.

Det finns mot den beskrivna bakgrunden inte skäl att rikta någon kritik mot
Arbetsförmedlingen för att den inte kunde förstå och besvara de frågor AA
ställde på finska i chatten. Oaktat det vill jag påpeka att Arbetsförmedlingen i
det här fallet borde ha frågat AA om hans frågor rörde ett ärende som han var
part eller ställföreträdare för part i, och i så fall hänvisat honom att kontakta
myndigheten via sådana kanaler som medger att han kan ställa sina muntliga
eller skriftliga frågor på finska. Eftersom det inte skedde när AA kontaktade
Arbetsförmedlingen via chattfunktionen ska myndigheten kritiseras för
bristande service.

E-post
I ett e-postmeddelande till Arbetsförmedlingen den 9 maj 2019 frågade AA på
finska efter telefonnumret till myndighetens kontor i Vällingby och hur
Arbetsförmedlingen generellt arbetar med minoritetsspråken. Dessa frågor var
allmänna och saknade anknytning till ett ärende. Trots det fick AA sina skriftiga
frågor på finska besvarade, om än på svenska. Han fick vidare den 10 maj 2019
löfte om att frågorna skulle besvaras på finska senare samma dag. Även om
frågorna gällde ett ärende var Arbetsförmedlingen inte skyldig att skriftligen
besvara frågorna på finska. Jag finner därför inte någon anledning att anmärka
på att Arbetsförmedlingen initialt besvarade AA:s e-post enbart på svenska.
                                                                Dnr 4143-2019     Sid 8 (8)




AA fick emellertid besked om att han skulle få svar på finska senare samma
dag, vilket han inte fick. Det dröjde i stället en månad innan hans frågor
besvarades på finska. Arbetsförmedlingen kan inte undgå kritik för att
myndigheten underlät att följa upp vad som utlovats i ett tidigare skede än vad
som skedde.

Ärendet avslutas.
