# Kustbevakningens medverkan i tv-serien "Kustbevakarna" m.m.

JO 2008-09-05 dnr 4150-2007

BESLUT
                                                                            Datum                Dnr                       Sid
                                                                            2008-09-05           4150-2007                1 (9)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Kustbevakningens medverkan i tv-serien ”Kustbevakarna” m.m.


                        JO Nordenfelt meddelade den 5 september 2008 ett beslut med följande innehåll.

## Anmälan

AA klagade på Kustbevakningen, Region Väst, och kustbevakningstjänstemannen
                        BB. Han anförde bl.a. följande. Kustbevakningen ingrep den 1 juli 2007 mot
                        honom och hans fru för att de hade framfört sin båt med för hög hastighet. Han
                        godkände föreläggandet av ordningsbot. Ombord på Kustbevakningens båt fanns
                        tre personer. En av dessa hade en filmkamera. När han frågade om kameran fick
                        han till svar att de höll på att spela in en dokumentärfilm om Kustbevakningens
                        arbete och att dokumentären skulle visas i Kanal 5. Vidare fick han veta att han
                        skulle bli kontaktad om han kunde tänka sig att medverka. Han upplyste dem om
                        att han inte på något sätt ville medverka. Kustbevakningen och den person som
                        filmade har inte följt den överenskommelse angående aktuell dokumentärserie som
                        Region Väst och filmproduktionsbolaget har träffat. AA och hans fru befann sig i
                        en utsatt situation, och deras personliga integritet har kränkts mycket grovt. AA
                        klagade även på att Kustbevakningens båt var dold vid hastighetskontrollen.

## Utredning

Anmälan remitterades till Kustbevakningen för yttrande. I remissvaret anförde
                        Kustbevakningen, Centrala ledningen, genom vikarierande generaldirektören CC, i
                        huvudsak följande. (De till yttrandet bifogade bilagorna har, med undantag för det
                        nedan refererade beslutet om förbehåll för sekretess, här uteslutits.)
                                  –––

## Bakgrund

Bolagets begäran
                                  Filmproduktionsbolaget Stockholm-Köpenhamn AB (bolaget) har vänt sig till
                                  Kustbevakningen med önskemål om att i dokumentärserie få beskriva en liten grupp
                                  av de tjänstemän inom Kustbevakningen som arbetar med ordningshållning,
                                  säkerhet och räddningsinsatser till sjöss på västkusten under sommarhalvåret 2007.
                                  Syftet har angivits vara att dokumentera hur dedikerade yrkesmänniskors vardag ser
                                  ut, att beskriva de personer som tjänstemännen är och hur de utför sitt arbete.
                                  Bolaget har vid sin förfrågan till Kustbevakningen såväl skriftligt som muntligt
                                  särskilt påtalat att man är väl medvetna om det stora ansvar och strikta bestämmelser



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                  Dnr 4150-2007      Sid 2 (9)



som gäller för skyddande av den personliga integriteten hos de olika övriga
människor som berörs av kustbevakningsverksamheten. Bolaget har också utfäst sig
att självklart avidentifiera samtliga berörda enskilda.

Öppenhet och insyn
Det är inte ovanligt att myndigheter får framställningar från tv-team och
produktionsbolag med önskemål att genom ljud- eller bildupptagning fortlöpande
intervjua myndigheternas tjänstemän och att på olika sätt dokumentera
myndigheternas verksamhet.
Det allmännas verksamhet omfattas som huvudregel av den grundlagsskyddade
offentlighetsprincipen. Denna princip är utgångspunkt i det allmänna och också
gällande för en stor del av det arbete som utförs i den dagliga
kustbevakningsverksamheten.
En dokumentär filmproduktion kan för myndigheter utgöra ett led i en strävan mot
öppen offentlig förvaltning och en möjlighet att ge medborgarna insyn i och
information om myndighetens verksamhet (jfr även förvaltningslagen samt 6 §
tredje stycket myndighetsförordningen [2007:515]). Ett sådant förfarande ligger
enligt Kustbevakningens bedömning också i linje med en allmän strävan mot
öppenhet och insyn i statliga myndigheters verksamhet. Kustbevakningen har härvid
även tagit del av, övervägt och beaktat de uttalanden som tidigare gjorts av bl.a. JK
(JK:s beslut den 21 mars 2001 dnr 1719-99-22, jfr även RPS:s skrivelse om ändring
i sekretesslagen Ju2002/1958 RÄS-187-1455/02) samt senare tillkomna uttalanden
(JK:s beslut den 31 augusti 2007 dnr 2788-06-31 (rätteligen dnr 6788-06-31; JO:s
anm.), jfr även Kommittédirektiv Insyn och sekretess inom vissa delar av
rättsväsendet, m.m., Dir 2007:120).

Kustbevakningens godkännande
Något avtal föreligger inte mellan Kustbevakningen och produktionsbolaget.
Kustbevakningen och de berörda tjänstemännen har däremot, som ett led i strävan
mot öppenhet och insyn i offentlig förvaltning, godkänt att bolaget fortlöpande
intervjuar tjänstemännen och dokumenterar deras vardag i
kustbevakningsverksamheten.

Sekretess och integritetsskydd för enskilda
Naturligtvis måste enskildas integritetsskydd och efterlevnaden av bestämmelser om
sekretess med hänsyn till enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden
säkerställas (jfr 1 kap. 2 § fjärde stycket regeringsformen samt sekretesslagen
[1980:100], t.ex. 9 kap. 17 § och 1 kap. 1 § andra stycket).
Bolagets utfästelser om att verkligen respektera enskildas integritetsintressen har för
Kustbevakningen, och för BB, initialt varit av helt avgörande betydelse när
Kustbevakningen och de berörda kustbevakningstjänstemännen gav sitt tillstånd till
bolaget att återkommande intervjua tjänstemännen och att i viss utsträckning också
följa deras vardagliga arbete och åtgärder på öppna allmänna platser.
Myndighetens godkännande till bolagets närvaro och dokumentation har däremot
inte avsett, och har inte heller kunnat avse, enskildas medverkan i dokumentationen.
Utöver den dokumentation av kustbevakningstjänstemännen som Kustbevakningen
och tjänstemännen kunnat samtycka till, har bolagets filmupptagning främst skett av
platser som varit öppna för bolaget och annan media att dokumentera från allmän
plats på land eller från eget fartyg. Myndigheten har inte aktivt medverkat till att
enskilda samtyckt till intervjuer eller andra närmare kontakter med bolaget och dess
filmupptagning. Kustbevakningsverksamheten har under perioden också allmänt
anpassats till och planerats efter om bolaget varit närvarande ombord för att
dokumentera tjänstemännens arbete.
För att säkerställa enskildas personliga integritet inom ramen för sekretesslagens
bestämmelser har Kustbevakningen vid bolagets närvaro i
kustbevakningsverksamheten också meddelat beslut enligt vilket filmteamets
deltagare har att iakttaga samma bestämmelser om sekretess till skydd för enskild
som gäller för de anställda inom Kustbevakningen. Det har t.ex. varit fråga om
                                                                         Dnr 4150-2007     Sid 3 (9)



      sekretess med stöd av 9 kap. 17 § sekretesslagen för enskilds personliga eller
      ekonomiska förhållanden i Kustbevakningens brottsbekämpande verksamhet. Om
      bolaget använder uppgifter i strid mot ett uppställt förbehållsbeslut och
      sekretesslagens bestämmelser kan fråga om brott mot tystnadsplikten aktualiseras
      för bolagets/filmteamets deltagare.

      Angående BB:s åtgärder
      BB:s ingripande mot hastighetsöverträdelsen har skett till följd av Kustbevakningens
      och en kustbevakningstjänstemans uppgifter, skyldigheter och befogenheter att
      genom polisiär övervakning hindra, ingripa mot och beivra brott mot föreskrifter i
      lagar och andra författningar som gäller trafikregler för sjötrafiken (jfr förordningen
      [2005:742] med instruktion för Kustbevakningen samt lagen [1982:395] resp.
      förordningen [1983:124] om Kustbevakningens medverkan vid polisiär
      övervakning; jfr även uppdrag i Regleringsbrev för Kustbevakningen 2007 att
      genom övervakning och kontroll till sjöss förebygga brottslighet och öka människors
      trygghet och att bidra till att antalet allvarliga olyckor till sjöss minskar).
      BB har vid den aktuella filmupptagningen inför ingripandet och ordningsbots-
      utfärdandet beslutat om förbehåll för sekretess med hänsyn till AA:s personliga och
      ekonomiska förhållanden. Beslutet har fattats efter särskild prövning av BB i förväg
      inför att han skulle genomföra sitt ingripande mot hastighetsöverträdelsen när
      bolaget närvarade. Beslutet har fattats av BB omedelbart inför ingripandet och
      delgivits bolaget och dess fotograf först muntligt och sedan även bekräftats och
      delgivits skriftligt.
      BB har vid tillfället haft delegation att fatta sådant förbehållsbeslut för myndighetens
      räkning.
      En grundläggande förutsättning för bolagets närvaro ombord har, som nämnts ovan,
      dessutom varit att bolaget även i övrigt åtagit sig att respektera enskildas integritet.
      BBs arbetsuppgifter under inspelning har från Kustbevakningens sida däremot
      uttryckligen inneburit att inte medverka till eller påverka enskilda till att samtycka
      till medverkan i bolagets produktion. Det har således ankommit på BB att agera på
      ett sådant sätt att han över huvud taget inte påverkat AA, eller annan enskild, till att
      samtycka till medverkan i produktionen eller ens medverka genom att ställa frågor
      om detta å bolagets vägnar.

      Om tryck- och yttrandefrihet m.m.
      För innehållet i ett tv-program så som t.ex. en dokumentärserie svarar den ansvarige
      utgivaren.
      Kustbevakningen har, till följd av tryck- och yttrandefriheten och förbud mot censur
      (jfr 1 kap. 3 och 4 §§ yttrandefrihetsgrundlagen), inte möjlighet att förbehålla sig rätt
      att förhandsgranska material. Kustbevakningen har inte heller i övrigt möjlighet att
      vare sig tillåta eller förbjuda bolaget att göra eller återge filmupptagningar utöver
      vad som indirekt följer av ovan beskrivna beslut om förbehåll för sekretess.
      Bolaget har efter AA:s anmälan informerat Kustbevakningen om att bolaget inte
      avser att använda filmupptagningsmaterial från händelsen mot AA:s vilja.
      –––
Av Kustbevakningens beslut den 1 juli 2007, meddelat av BB efter delegation från
regionchefen DD, om förbehåll för sekretess framgår bl.a. följande. Beslutet riktar
sig mot ”samtliga de personer som har Stockholm-Köpenhamn prod. AB:s
(bolagets) uppdrag att följa kustbevakningsverksamheten under 2007 eller att i
övrigt delta i produktionsarbetet (uppdragstagarna)”. Beslutet föreskriver att dessa
ska iaktta i sekretesslagen föreskriven sekretess till skydd för enskild för uppgifter
som kommer dem till del med anledning av att uppdragstagarna medföljer angivet
kustbevakningsfartyg den 1 juli 2007 och då närvarar vid tjänsteåtgärder avseende
                                                                        Dnr 4150-2007     Sid 4 (9)



polisiär övervakning och ingripande mot brott m.m. I anslutning till detta hänvisar
myndigheten till 9 kap. 17 § sekretesslagen. Vidare har beslutet bl.a. följande
lydelse.

      Beträffande hastighetsövervakning av fritidsmotorbåt …… (ange id för
      enskild/fartyg som berörs). (Någon uppgift har inte ifyllts i denna del; JO:s anm.)
      Beslutet medför att bolaget och dess företrädare (nedan bolaget) inte får nyttja eller
      röja uppgifter om enskild som man erfar vid ovan nämnd tjänsteåtgärd och som i
      strid med tillämplig sekretessbestämmelse kan medföra skada eller men för den
      enskildes ekonomiska eller personliga förhållanden.
      Beslutet medför därmed att bolaget när skaderisk föreligger inte får nyttja eller röja,
      direkt eller indirekt, uppgifter om den enskildes identitet utan att den enskilde
      uttryckligen samtycker till detta.
      Beslutet medför också att alla medium/databärare med uppgifter om enskild som
      omfattas av detta förbehållsbeslut skall förvaras betryggande så att ingen annan än
      de som omfattas av detta förbehållsbeslut (eller som på grund av sin anställning har
      att iaktta sekretess) kan ta del av informationen.
      Beslutet innebär dessutom att den information som omfattas av förbehållsbeslutet –
      såvida inte berörd enskild samtycker till eller begär annat – skall förstöras genom
      att tas bort från samtliga kopior/informationsbärare senast den 1 juni 2008.
      Om uppgifter nyttjas eller röjs i strid med beslutet kan ansvar för brott mot
      tystnadsplikten enligt 20 kap. 3 § brottsbalken komma ifråga för bolagets
      anställda och uppdragstagare som genom att de deltagit i produktionen
      omfattas av beslutet.
På det aktuella förbehållsbeslutet har fotografen EE intygat att beslutet delgivits
medföljande uppdragstagare omedelbart inför tjänsteåtgärden och att beslutet
expedierats i kopia till bolaget.

AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret.

Rättslig reglering m.m.
Varje svensk medborgare har enligt 1 kap. 1–2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen rätt att
i fråga om vissa medier, t.ex. tv, i vilket ämne som helst uttrycka åsikter
(yttrandefrihet) och lämna uppgifter för offentliggörande (meddelarfrihet). Denna
rätt är i vissa undantagsfall begränsad genom att vissa tystnadsplikter bryter
meddelarfriheten. Det gäller gärningar som t.ex. vissa grövre brott mot rikets
säkerhet eller uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i 16 kap.
1 § sekretesslagen (se 5 kap. yttrandefrihetsgrundlagen). En åtgärd kan därigenom
utgöra ett yttrandefrihetsbrott. Någon sådan begränsning är dock inte aktuell för de
uppgifter som detta ärende rör. Ett begränsat skydd finns även för utländska
sändningar (se 10 kap. yttrandefrihetsgrundlagen). Meddelarfriheten gäller inte
myndigheten som sådan.

Sekretesslagen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas
verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Bestämmelserna
avser förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen eller genom att allmän
handling lämnas ut eller det sker på annat sätt (1 kap. 1 § sekretesslagen). Uppgift
för vilken sekretess gäller enligt sekretesslagen får inte röjas för enskild i andra fall
än som anges i denna lag eller i lag eller förordning till vilken denna lag hänvisar
(1 kap. 2 § sekretesslagen).
                                                                   Dnr 4150-2007      Sid 5 (9)



Den enskildes sekretesskydd i det här aktuella sammanhanget framgår av 9 kap.
17 § sekretesslagen. Enligt denna bestämmelse gäller sekretess för uppgift om
enskilds personliga och ekonomiska förhållanden bl.a. i Kustbevakningens
verksamhet för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott om det inte står
klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den
enskilde lider skada eller men.

Om en myndighet finner att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet, som
enligt en sekretessbestämmelse utgör hinder att lämna uppgift till en enskild, kan
undanröjas genom ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna
uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten enligt 14 kap. 9 §
sekretesslagen uppställa sådant förbehåll när uppgiften lämnas till honom. Den som
bryter mot detta förbehåll kan enligt 20 kap. 3 § brottsbalken straffas för brott mot
tystnadsplikt. I fråga om sådan tystnadsplikt som följer av sekretessförbehåll enligt
14 kap. 9 § sekretesslagen råder ingen meddelarfrihet (16 kap. 1 § 4
sekretesslagen).

I förarbetena till sekretesslagen (prop. 1979/80:2 s. 351) uttalas att ett förbehåll
enligt 14 kap. 9 § ligger nära till hands bl.a. när uppgiftslämnandet sker på så sätt
att den som mottar uppgifterna får närvara vid viss verksamhet eller bese föremål
eller anläggningar. Förbehållet kan då dokumenteras genom en handling som anger
att förbehållet avser de uppgifter som på detta sätt röjs.

Ett förbehåll enligt 14 kap. 9 § sekretesslagen inskränker rätten för en mottagare av
uppgifter att förfoga över uppgifterna. Genom ett förbehåll uppkommer en
tystnadsplikt för den person förbehållet riktar sig till. Genom förbehåll av det
nämnda slaget kan stelhet i sekretessregleringen motverkas och utomståendes
informationsbehov tillgodoses i angelägna fall. Förbehållet, sammanvägt med
andra omständigheter, ska vara tillräckligt för att undanröja den skaderisk som
annars skulle utgöra ett hinder mot utlämnande. Det betyder att några andra
omständigheter än skaderisken inte ska beaktas, alltså inte t.ex. vilket
allmänintresse uppgiften har (se Regner m.fl., Sekretesslagen. En kommentar, 14
kap. 9 §).

JO har tidigare uttalat att ett förbehåll som det nu är fråga om ska meddelas i form
av ett beslut av den utlämnande myndigheten, att det inte kan meddelas i förväg
utan ska föregås av en prövning i varje särskilt fall och att förbehåll inte kan
meddelas generellt utan angivande av vem inom t.ex. en organisation det riktar sig
till. Av beslutet ska framgå vilken handling det är fråga om, vem handlingen
lämnas ut till och som därmed är bunden av förbehållet beträffande just den
handlingen och vad förbehållet har för innebörd. Detta är bl.a. en förutsättning för
att det straffansvar som bär upp regeln om förbehåll ska kunna aktualiseras (se JO:s
ämbetsberättelse 1992/93 s. 197 och 1994/95 s. 574).

Justitiekanslern (JK) prövade i sitt beslut den 21 mars 2001, dnr 1719-99-22,
frågan om en polismyndighets tillämpning av sekretessförbehåll för ett
utomstående tv-team som följt polisens verksamhet. Varje person i tv-teamet hade i
förväg undertecknat en handling om sekretess enligt ett förtryckt formulär. JK
                                                                   Dnr 4150-2007   Sid 6 (9)



konstaterade att det använda formuläret, vilket benämnts som
”sekretessinformation” och inte innefattade något formligt beslut, var allmänt hållet
och inte gav någon närmare ledning om sekretessförbehållets innebörd. Formuläret
uppfyllde således inte de krav som gäller i fråga om förbehåll enligt 14 kap. 9 §
sekretesslagen och hade därför inte någon rättsverkan mot dem som undertecknat
det. JK gjorde vidare bl.a. följande allmänna uttalanden. När representanter för
massmedia följer polisens arbete innebär det en fortlöpande förmedling av
uppgifter från myndigheten till utomstående. Vid tillståndsgivningen torde
myndigheten som regel inte kunna överblicka vilken information som kommer att
förmedlas och då inte heller kunna bedöma huruvida det rör sig om
sekretessbelagda uppgifter. Så länge som en uppgift inte materialiserats kan det
uppenbarligen inte ske någon sekretessprövning och då inte heller någon prövning
av förbehållsfrågan. Mot denna bakgrund är det inte möjligt att redan i samband
med ett tillstånd till den typ av reportage som det var fråga om besluta om aktuellt
förbehåll. Att under en löpande inspelning av ett tv-program i varje sådan situation
besluta om förbehåll förefaller dock enligt JK:s mening inte vara ett realistiskt och
praktiskt genomförbart alternativ. En följd blir då att polisens medverkan vid
inspelning av tv-program får begränsas till sådana inslag i polisarbetet där risken
för ett röjande av sekretessbelagda uppgifter om bl.a. enskildas personliga
förhållanden är utesluten eller i vart fall minimal. Förhållandena kan emellertid
vara annorlunda när det handlar om en i förväg planerad aktivitet från polisens sida
där det med säkerhet kan bedömas vilken information som kommer att förmedlas.

JK prövade den här aktuella frågan även i sitt beslut den 31 augusti 2007, dnr
6788-06-31. En polisman hade gett ett tv-team tillstånd att filma när polisen
kroppsvisiterade och kroppsbesiktigade en person i anslutning till ett gripande. Det
hade inte gått att vinna kunskap om hur tv-teamet berett sig tillträde till platsen där
kroppsbesiktningen utfördes och om detta hade medgetts av någon av polismännen.
Den aktuella polismannen hade dock enligt JK brustit i flera avseenden i samband
med utförandet av sina tjänsteuppgifter. Bland annat hade han inte tydliggjort vad
tv-teamet fick filma eller följt filmteamets förehavanden tillräckligt noggrant. JK
ansåg att polismannen gjort sig skyldig till tjänstefel och brott mot tystnadsplikt
vilka dock – efter viss tvekan – skulle betraktas som ringa. Han beslutade därför att
inte väcka åtal mot denne.

En polismyndighets samverkan med ett tv-team föranledde kritik från JK i dennes
beslut den 7 december 2007, dnr 5785-05-21. Denna samverkan hade reglerats
endast genom en muntlig överenskommelse mellan myndigheten och
produktionsbolaget. Det rörde sig här om ett omhändertagande enligt lagen
(1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. som polisen gjorde på
en akutmottagning. Polismyndigheten hade informerat representanter för bolaget
och den personal som medverkade vid inspelningen bl.a. om att filmteamet inte
fick åka med i någon polisbil och att polismännen inte fick medverka till att
filmteamet fick komma in på platser som t.ex. akutmottagningar. Enligt sjukhusets
utredning hade polispatrullen inte tagit med filmteamet in på akutmottagningen,
utan filmteamet hade följt efter poliserna in på sjukhuset och filmat ingripandet
genom några glasdörrar. Filmteamet hade sedan följt efter polisbilen till en
                                                                     Dnr 4150-2007     Sid 7 (9)



tillnyktringsenhet där den omhändertagne också filmades. JK konstaterade återigen
att samarbetet med tv-teamet innebar en löpande förmedling av uppgifter från
myndigheten till utomstående. Detta medförde en klar risk att enskilda polismän
inte i varje situation skulle hinna eller förmå att överblicka om sekretesskyddade
uppgifter röjdes. Det var därför av betydelse att ett sådant samarbete noga
planerades och övervägdes på förhand av polisledningen så att de polismän som
deltog i en inspelning var väl medvetna om de åtgärder som behövde vidtas för att
inte sekretess skulle röjas i de fall där meddelandefriheten inte gällde. JK ansåg att
omständigheterna kring omhändertagandet i det aktuella fallet inte innebar att den
omhändertagnes personliga integritet hade beaktats i tillräcklig omfattning.

Ett JO-beslut föranledde Polismyndigheten i Stockholms län att i en skrivelse den
10 mars 2000 be Rikspolisstyrelsen utarbeta riktlinjer för hur förbehåll ska
utformas för de situationer när någon vill följa viss polisverksamhet.
Rikspolisstyrelsen informerade därför i en skrivelse den 19 april 2001 bl.a. om
innehållet i JK:s beslut den 21 mars 2001 och om beslutets konsekvenser för
polisens verksamhet (RÄS-187-1415/00). Vidare underströk länspolismästaren i en
skrivelse den 18 september 2001 (dnr AA-187-59628-1999) att det i praktiken inte
är möjligt att låta journalister m.fl. följa polisens arbete i t.ex. radiobilarna utan att
samtidigt göra sig skyldig till brott mot sekretesslagens regler. Den 4 mars 2002
upprättade sålunda Rikspolisstyrelsen en begäran till Justitiedepartementet om att
lagändringar utreds som medför större möjligheter att låta medierna följa
polisverksamheten (RÄS-187-1455/02; Ju2002/1958). Detta har resulterat i att
utredningen Insyn och sekretess inom vissa delar av rättsväsendet, m.m. (Ju
2007:13, dir. 2007:120) bl.a. fått i uppdrag att överväga om sekretesslagen bör
ändras så att enskilda i studiesyfte kan följa en myndighets verksamhet, t.ex. en
polismyndighets operativa verksamhet, under tystnadsplikt. Utredningens arbete
pågår fortfarande.

Bedömning
JO:s huvuduppgift är att granska att myndigheter följer lagar och andra
författningar i sin verksamhet. Det är i princip bara myndigheter och deras
anställda som står under JO:s tillsyn. Jag vill således redan nu klargöra att min
granskning enbart avser Kustbevakningens, inte produktionsbolagets, agerande i
den aktuella situationen.

Det är av värde för en myndighet att kunskap sprids om det sätt på vilket den
arbetar. Detta kan vara fördelaktigt bl.a. i brottsförebyggande hänseende och vid
rekrytering till myndigheten. Myndighetens medverkan i en tv-serie av förevarande
slag får emellertid aldrig ta sig sådana former att allmänhetens tilltro till
myndighetens verksamhet skadas. Givetvis ska denna medverkan inte medföra att
sekretesskyddade uppgifter röjs till skada för den enskilde. Om den enskildes
lagstadgade skydd i det specifika fallet inte eftersätts har jag i och för sig inget att
invända mot att tjänstemän deltar i en tv-inspelning. Den rättsliga regleringen på
området medför dock att myndigheten måste iaktta stor försiktighet innan den
lämnar ut sekretessbelagda uppgifter om enskilda.
                                                                   Dnr 4150-2007   Sid 8 (9)



I sekretesslagen görs en avvägning mellan den enskildes integritet i olika
hänseenden och det allmänna intresset av att kunna följa myndigheternas arbete.
Som framgått av den föregående redogörelsen pågår en utredning där frågor om
denna gränsdragning aktualiseras. I avvaktan på en eventuell förändring – som i
och för sig kan ifrågasättas från integritetssynpunkt – ska naturligtvis gällande
regler tillämpas. Kustbevakningen har därvid att ansvara för såväl sin tillämpning
av sekretesslagen som för det faktiska handlande som gjort det möjligt för bolaget
att filma den i ärendet aktuella händelsen.

Kustbevakningen kommer i sin verksamhet ofrånkomligen i kontakt med uppgifter
som skyddas av sekretess till förmån för den enskilde. För att inte bryta det skydd
som den enskilde har enligt sekretesslagen har Kustbevakningen utfärdat det ovan
refererade sekretessförbehållet. Myndigheten har i sitt beslut emellertid inte
identifierat vilket ingripande det varit fråga om. Vidare preciseras inte vilka
specifika personer – med undantag för fotografen EE – som beslutet riktar sig till.
Vilka dessa är framgår inte heller av Kustbevakningens yttrande till JO eller av till
yttrandet bifogade handlingar. Som framgått av redogörelsen ovan krävs bl.a. att
myndigheten meddelar ett individuellt beslut för var och en som får ta del av
sekretessbelagda uppgifter och att beslutet preciserar vilka uppgifter det är knutet
till. Dessa brister i Kustbevakningens beslut medför, enligt min mening, att det
uppställda förbehållet inte kan anses uppfylla ställda krav. Detta är särskilt tydligt
när det gäller andra personer än EE. Av det sagda följer att det i förevarande fall
inte torde ha funnits en rätt för Kustbevakningen att enligt 14 kap. 9 §
sekretesslagen lämna ut sekretessbelagda uppgifter.

Härtill kommer att AA, i en av Kustbevakningen obestridd uppgift, talat om att han
blev informerad av Kustbevakningen om filmbolaget först på fråga. Enligt min
mening är ett sådant handlande inte förenligt med informations- och
serviceskyldigheten i 4 § förvaltningslagen. Ombordvarande tjänstemän hade
genast självmant bort upplysa AA om den pågående filminspelningen.

Jag har genom flera andra anmälningar mot Kustbevakningen fått ytterligare
klagomål mot myndighetens medverkan i tv-serien. Jag har valt att inte utreda de
ärendena. Jag vill dock ta tillfället i akt att här lämna några allmänna synpunkter
med anledning av dessa. Det har bl.a. gjorts gällande att Kustbevakningens
ingripanden filmats och sänts i tv utan att den person som varit föremål för
ingripandet lämnat sitt samtycke till att medverka. Därutöver är jag tveksam till om
den anonymisering av inblandade personer som har gjorts i programmen har varit
tillräcklig. Härvid är att märka att det kan vara otillräckligt att i en bildsekvens
”sudda” en persons ansikte när han i övrigt är lätt att identifiera, t.ex. för grannar
eller arbetskamrater. Likaså kan t.ex. en båt, likaväl som en bil, vara lätt att
identifiera. Omständigheter av dessa slag ger anledning till än större försiktighet
innan myndigheten lämnar ut sekretessbelagda uppgifter – även om ett förbehåll
som uppfyller kraven enligt 14 kap. 9 § sekretesslagen uppställts – vid t.ex. en tv-
inspelning.

Det som AA har anfört i övrigt ger inte anledning till någon åtgärd från min sida.
                                                                Dnr 4150-2007   Sid 9 (9)



Jag överlämnar en kopia av detta beslut till Sigurd Heuman, som är särskild
utredare i utredningen Insyn och sekretess inom vissa delar av rättsväsendet, m.m.

Med den kritik som ligger i det anförda avslutas ärendet.
