# Anmälan mot socialförvaltningen i Gävle kommun angående handläggningen av ett ärende om bistånd i form av en s.k.
träningslägenhet

JO 2017-05-18 dnr 416-2016

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                     Sid
                                                                          2017-05-18               416-2016               1 (5)
Justitieombudsmannen
Stefan Holgersson




                        Anmälan mot socialförvaltningen i Gävle kommun angående
                        handläggningen av ett ärende om bistånd i form av en s.k.
                        träningslägenhet


                          Beslutet i korthet: Socialnämnden beviljade en man bistånd i form av boende i en
                          s.k. träningslägenhet. Biståndsinsatsen var tidsbegränsad, och efter att den hade
                          upphört meddelade socialförvaltningen mannen att han behövde flytta. Mannen
                          lämnade ifrån sig lägenhetsnyckeln till socialtjänstens tjänstemän och flyttade till ett
                          annat boende som han hade beviljats bistånd för. Mannen klagade hos JO och
                          uppgav att ”avhysningen” från träningslägenheten inte hade gått rätt till.
                          JO konstaterar att det är relativt vanligt att en socialnämnd beslutar om bistånd i form
                          av olika slags vård- och stödboenden, t.ex. genom att bevilja boende i en s.k.
                          träningslägenhet. Om en socialnämnd ingår ett avtal med en enskild person som
                          innebär att nämnden upplåter nyttjanderätten till bostaden mot betalning kan ett
                          hyresförhållande uppstå mellan nämnden och den enskilde.
                          JO framhåller i beslutet vikten av att en socialnämnd som tillhandahåller en bostad på
                          ett tydligt sätt gör skillnad på när detta enbart grundas på ett offentligrättsligt beslut
                          om bistånd och när nämnden ingår ett hyresavtal med den enskilde. I det senare fallet
                          kan nämligen reglerna om hyra i 12 kap. jordabalken (JB) vara tillämpliga. De
                          reglerna innebär bl.a. att socialnämnden, som hyresvärd, inte ensidigt kan besluta om
                          att ta ifrån den enskilde nyttjanderätten till bostaden.
                          JO konstaterar att träningslägenheten i det aktuella ärendet hade upplåtits genom ett
                          offentligrättsligt beslut om bistånd och inte genom ett civilrättsligt avtal.
                          Bestämmelserna i 12 kap. JB om hyra var därför inte tillämpliga på förhållandet
                          mellan socialnämnden och biståndstagaren. Mannens rätt att vistas i lägenheten
                          skulle således bedömas enligt de offentligrättsliga reglerna om bistånd.
                          JO anser mot den bakgrunden att förvaltningen i detta fall inte agerade fel i
                          förhållande till mannen när förvaltningen inte lät honom bo kvar i lägenheten.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på socialförvaltningen i Gävle kommun. Han
                        var missnöjd med att socialförvaltningen hade avhyst honom från en bostad som
                        han hade erhållit av förvaltningen. AA anförde bl.a. följande:

                        Den 16 januari 2013 erhöll han en lägenhet i Gävle kommun genom
                        socialförvaltningen. Den 13 januari 2016 blev han underrättad per telefon om


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                           Dnr 416-2016         Sid 2 (5)




att han skulle avhysas från lägenheten den 15 januari 2016. Det nämnda
datumet kom två tjänstemän från förvaltningens boendestöd och han fick lämna
ifrån sig nycklarna till lägenheten. Detta har inte gått rätt till. Efter avhysningen
placerades han på ett boende för missbrukare.

Utredning
JO begärde att Socialnämnden i Gävle kommun skulle yttra sig över det som
framfördes i anmälan.

I ett remissvar anförde socialnämnden bl.a. följande:

      AA, Gävle, har till JO inkommit med klagomål över nämndens handläggning av
      ett ärende rörande boende.
      Vid genomgång av aktuella handlingar och efter samtal med boendestödjare och
      chef vid Stödboendeenheten framkommer följande.
      AA beviljas 2013-01-10 bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL i form av vistelse i en s.k.
      träningslägenhet. I anslutning till boendet beviljades boendestöd från
      Omvårdnadsförvaltningen. I september 2014 tillkom insatser i form av
      socialtjänstens boendestöd. AA har under hela den aktuella boendeperioden haft
      ett omfattande stöd och tillsyn både dag och natt.
      Boendestörningar i och från lägenheten inkom relativt omgående och har fortsatt
      inkomma under hela den tid AA bott kvar. Störningsanmärkningarna har
      kommunicerats med AA. Beslutet om vistelse i träningslägenhet har omprövats
      var 6:e månad. Den senast gjorda överenskommelsen avser tiden 1/7 till
      31/12-15. Lägenheten stängdes efter krav från fastighetsägaren 2016-01-15 och
      är lämnad i ett skick som kräver åtgärder för återställelse till icke obetydliga
      kostnader.
      AA har nu efter biståndsbeslut sitt boende vid Stallgatan som är socialtjänstens
      tillsynsboende.
      Socialtjänst Gävle har inte egna bostäder utan har en begränsad tillgång till
      bostäder och detta utifrån ett bostadssocialt samarbete med olika
      fastighetsägare och då främst allmännyttan. När personer av olika skäl inte
      tillåts skriva kontrakt direkt med fastighetsägare kan socialtjänsten träda in. För
      de flesta är en lösning s.k. övergångskontrakt/socialt kontrakt som är en form av
      andrahandskontrakt som omfattas av hyreslagens regler. För de som inte alltid
      får tillgång till s.k. övergångskontrakt är konstruktionen med bistånd till ett
      träningsboende med stöd nödvändigt för vår möjlighet att hjälpa personen att
      åter få fäste på bostadsmarknaden. Detta utifrån de krav som fastighetsägare
      tydligt ställer på vissa personer som tidigare vid ett flertal tillfällen misslyckats i
      sina boenden. Ett av de centrala kraven på socialtjänsten är att lägenheten vid
      allvarliga eller upprepade störningar ska stängas inom 24 timmar. En skriftlig
      överenskommelse görs mellan socialtjänst och personen i fråga. I denna
      överenskommelse finns ett antal regler att förhålla sig till. I dessa
      träningsboenden erläggs ingen hyra utan en egenavgift tas ut, f.n. 80 kr/dag.
      AA har inget biståndsbeslut till insatsen efter 31/12-2015.
      För socialtjänsten är denna konstruktion, med de förbehåll som uppställts från
      fastighetsägaren, ett viktigt inslag för att finna boendelösningar för särskilt
      utsatta grupper.
Till remissvaret bifogades bl.a. en handling daterad den 10 januari 2013 med en
vårdplan och ett förslag till beslut om bistånd i form av en träningslägenhet, två
handlingar benämnda Överenskommelse under vistelse i träningslägenhet, som
gällde perioderna den 1 juli 2013–30 juni 2014 och den 1 juli 2014–
                                                                        Dnr 416-2016   Sid 3 (5)




31 december 2015, journalanteckningar från den 7 januari 2013–15 februari
2016 och uppsägning från AB Gavlegårdarna till socialtjänsten i Gävle
kommun.

AA yttrade sig över remissvaret och uppgav bl.a. att det inte förekom störningar
samt att han inte hade fått någon erinran om störningar.

Omständigheterna i det aktuella ärendet
Från och med den 10 januari 2013 till och med den 31 december 2015 var AA
beviljad bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, i form av boende i en
s.k. träningslägenhet i Gävle kommun. Sedan september 2014 hade han
ytterligare insatser i form av boendestöd. AA hade under hela boendeperioden
ett omfattande stöd med tillsyn både dag och natt. Insatsen boende i
träningslägenhet omprövades var 6:e månad, och det senaste beslutet gällde
perioden från och med den 1 juli 2015 till och med den 31 december 2015. Av
remissvaret och journalanteckningarna framgår det att klagomål om störningar
i och från lägenheten förekom under hela den period som AA bodde i
lägenheten, och att AA informerades om detta. I november 2015 planerades
för en flytt mot bakgrund av att flera anmälningar om störningar hade kommit
in till socialförvaltningen, men i början av december 2015 utökades i stället
boendestödet med bl.a. tillsyn tre gånger per natt. Det fortsatte att komma in
anmälningar om störningar under januari 2016, och den 13 januari 2016 fick
AA besked om att han inte kunde bo kvar i lägenheten samt att han behövde
flytta den 15 januari 2016. Den 15 januari 2016 hämtade tjänstemän från
socialförvaltningen AA och följde med honom till ett jourboende. AA
lämnade vid samma tillfälle ifrån sig sin nyckel till lägenheten.

Nämnden har i enlighet med vad som angetts ovan lämnat in bl.a. två
handlingar benämnda Överenskommelse under vistelse i träningslägenhet. Av
den överenskommelse som gällde fram t.o.m. den 31 december 2015 framgår
överst i dokumentet att det rör biståndstagaren AA. Vidare anges bl.a. följande:

      Socialtjänst Gävle äger hyreskontraktet till lägenheten och Hemstagården
      disponerar denna lägenhet som bistånd enligt 4 kapitlet 1 § socialtjänstlagen.
      Detta innebär att klienten ej har besittningsrätt.
      Avgift för träningslägenheten är 2 400 kr/månad (80 kr/dygn) […] Betalar man
      inte avgiften riskerar man att bli avhyst.
      Klienten förbinder sig att följa upprättad vårdplan under biståndstiden.
      ---
      Får personal kännedom och indikationer om att biståndstagaren är aktiv i
      missbruk stängs träningslägenheten omedelbart.
      ---
      Socialtjänst Gävles personal kommer regelbundet att träffa klienten under
      biståndstiden. De har befogenhet att gå in med huvudnyckel.
      Framkommer uppgifter om klagomål, störningar, hot och våld, kriminell
      aktivitet, avvikelser från upprättad genomförandeplan skall biståndet
      omprövas/avslutas alternativt en tillfällig stängning träningslägenheten.
                                                                    Dnr 416-2016       Sid 4 (5)




      ---
      Ovanstående punkter är förstådda och accepterade av undertecknad
      biståndstagare.
I den överenskommelse som gällde för den första tidsperioden har det även
angetts att klienten inte har besittningsrätt enligt hyreslagen utan endast kan
vistas i träningslägenheten under biståndstiden.

Bedömning
Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på
annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning
(försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt (4 kap. 1 § SoL). Med
begreppet ”livsföring i övrigt” avses alla de olika behov som den enskilde kan
ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Valet av hjälpåtgärder beror på
omständigheterna i varje enskilt fall. Insatsen i sig ska vara lämplig och ska
utformas i samförstånd med den hjälpbehövande. Den enskilde har dock ingen
ovillkorlig rätt att erhålla viss bestämd insats.

Det förekommer att enskilda vänder sig till socialnämnden och ber om hjälp
med att skaffa en bostad. Varken i socialtjänstlagen eller i förarbetena till lagen
finns det någon bestämmelse eller något uttalande om att socialnämndens
åligganden omfattar att tillhandahålla bostad åt bostadslösa i allmänhet (jämför
prop. 1979/80:1 s. 200 och 356 samt prop. 2000/01:80 s. 92). I rättspraxis har
man dock ansett att en enskild person har rätt till bistånd från socialnämnden
genom att den ska tillhandahålla eller ombesörja en bostad som uppfyller
kraven på en skälig levnadsnivå, om den enskilde är helt bostadslös och har
speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad (se bl.a. RÅ 1990 ref. 119
och 2004 ref. 130).

Det är alltså möjligt för en socialnämnd att ge bistånd i form av en bostad. Det
är dock ovanligt att nämnden ger bistånd i form av en bostad som inte innefattar
eller är kombinerat med något annat stöd. Däremot förekommer det ofta att
socialnämnden beviljar bistånd i form av olika vård- och stödboenden, t.ex.
boende i en s.k. träningslägenhet.

Av 8 kap. 1 och 2 §§ SoL framgår att socialtjänsten har rätt att ta ut en avgift för
vissa insatser. En biståndsinsats i form av boende kan även förenas med vissa
villkor eller ordningsregler. Jag går inte närmare in på dessa frågor i detta
beslut.

Om en socialnämnd när den tillhandahåller en bostad ingår ett avtal med den
enskilde som innebär att nämnden upplåter nyttjanderätten till bostaden mot
betalning uppkommer ett hyresförhållande mellan nämnden och den enskilde.
Då är reglerna i 12 kap. jordabalken (JB) om hyra tillämpliga. Detta innebär
bl.a. att socialnämnden, som hyresvärd, inte ensidigt kan besluta om att ta ifrån
den enskilde nyttjanderätten till bostaden. Socialnämnden ska då följa de regler
som finns i jordabalken om t.ex. förverkande av hyresrätten. Om socialnämnden
                                                                    Dnr 416-2016       Sid 5 (5)




anser att den enskilde har förverkat hyresrätten, kan den inte heller själv ta sig
rätt genom att t.ex. byta lås till lägenheten, utan avhysning ska ske i enlighet
med de bestämmelser som finns i utsökningsbalken. Jag kan i denna del hänvisa
till flera tidigare JO-beslut, bl.a. JO 1993/94 s. 233, dnr 3624-1990 och 4003-
1990, samt JO:s beslut den 23 september 2015, dnr 2945-2014, den 2 november
2011, dnr 4620-2010, den 26 april 2001, dnr 590-2000, och den 31 januari
2017, dnr 7023-2015.

Jag vill framhålla vikten av att en socialnämnd på ett tydligt sätt gör skillnad på
fall där det är fråga om ett offentligrättsligt beslut om bistånd respektive när
nämnden ingår ett hyresavtal med den enskilde (som i och för sig kan vara en
följd av ett beslut om bistånd). Det är givetvis viktigt att den enskilde får tydlig
information från nämnden och verkligen förstår under vilka former och villkor
han eller hon erhåller ett boende.

Såvitt framgår av remissvaret och de handlingar som jag har tagit del av har
träningslägenheten upplåtits till AA genom ett offentligrättsligt beslut om
bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL och inte genom ett civilrättsligt avtal.
Bestämmelserna i 12 kap. JB om hyra har därför inte varit tillämpliga på
förhållandet mellan socialnämnden och AA. AA:s rätt att vistas i lägenheten ska
således bedömas enligt de offentligrättsliga reglerna om bistånd.

Den aktuella biståndsinsatsen var tidsbegränsad och hade upphört när AA fick
besked om att han behövde flytta. Enligt det som har kommit fram uppfyllde
han inte heller längre de krav som hade varit förenade med biståndet. AA verkar
ha lämnat ifrån sig lägenhetsnyckeln till tjänstemännen vid socialförvaltningen
frivilligt. Han blev omgående beviljad bistånd för ett jourboende, och en
planering påbörjades för att hitta en annan boendelösning för honom.

Mot bakgrund av vad som har kommit fram kan jag inte se att förvaltningen i
detta fall agerade fel i förhållande till AA när förvaltningen inte lät honom bo
kvar i lägenheten.

Vad AA har anfört i övrigt leder inte till något uttalande eller någon åtgärd från
min sida.

Ärendet avslutas.
