# Kritik mot Försvarsmakten, Ledningsregementet och Livgardet, för handläggningen av framställningar om att få ta del av allmänna
handlingar

JO 2013-08-28 dnr 4171-2011

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                     Sid
                                                                         2013-08-28              4171-2011              1 (8)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabet Fura




                        Kritik mot Försvarsmakten, Ledningsregementet och Livgardet, för
                        handläggningen av framställningar om att få ta del av allmänna
                        handlingar


                          Beslutet i korthet: Anmälaren begärde hos Försvarsmakten, bl.a. Ledningsregementet
                          och Livgardet, att få ta del av sammanställningar innehållande uppgifter om vissa anställ-
                          das namn, grad, befattning och lön. Ledningsregementet och Livgardet kritiseras för
                          långsam handläggning av framställningarna. Livgardet kritiseras också för att ha krävt att
                          anmälaren skulle identifiera sig för att få hämta ut sammanställningen, detta trots att re-
                          gementet vid den tidpunkten redan hade gjort bedömningen att det inte förelåg hinder,
                          t.ex. i form av sekretess, mot att lämna ut uppgifterna. Beslutet innehåller även en redo-
                          görelse för rättslig reglering m.m. i fråga om dels formen för utlämnande av allmänna
                          handlingar, dels om det är möjligt att föra talan mot en myndighets ställningstagande att
                          inte lämna ut handlingar på det sätt som begärts. Beslutet innehåller också en redogö-
                          relse för bestämmelsen i 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400] och
                          dess förhållande till det s.k. frågeförbudet i 2 kap. 14 § tryckfrihetsförordningen.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot Försvarsmakten, Högkvarteret,
                        Ledningsregementet, Luftstridsskolan och Livgardet, angående handläggningen av
                        framställningar om utlämnande av allmänna handlingar. Av anmälan framgick i
                        huvudsak följande.

                        Den 3 maj 2011 begärde AA från Ledningsregementet, Luftsstridsskolan och Liv-
                        gardet ut sammanställningar av löner för vissa kategorier av anställda vid de tre
                        förbanden. För att i sekretesshänseende underlätta handläggningen begärde han inte
                        att få del av personnummer eller exakta befattningar, utan endast uppgifter om
                        namn, grad, någon form av befattningsbeskrivning och lön. Han begärde att få
                        handlingarna översända per e-post.

                        Ledningsregementet dröjde två månader med att handlägga hans begäran och väg-
                        rade därefter att lämna ut handlingen på annat sätt än att låta honom ta del av den
                        vid besök på regementet. Livgardet hanterade hans begäran skyndsamt, men ef-
                        tersom den lista han fick del av saknade de anställdas namn, begärde han att för-
                        bandet skulle komplettera handlingen i detta avseende. Så skedde också, men då
                        krävde förbandet att han skulle uppvisa legitimation för att få ut handlingen. Luft-



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                             Dnr 4171-2011       Sid 2 (8)




stridsskolan handlade hans begäran relativt snabbt, men vägrade att översända
handlingen per e-post. Förbandet erbjöd sig dock att skicka sammanställningen per
telefax eller till alternativa postadresser.

Han kontaktade Högkvarteret angående bl.a. frågan om utlämnande av handlingar
per e-post. Han fick då beskedet att det inte föreligger någon skyldighet att lämna
ut handlingar per e-post, ett svar som han med hänsyn till bestämmelsen i 5 § för-
valtningslagen (1986:223) fann förvånande. Eftersom myndigheten vägrade att
lämna ut handlingen på det sätt han önskade, begärde han att, i enlighet med 6 kap.
3 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:4009), få saken formellt
prövad. Av Högkvarteret fick han svaret att någon sådan prövning inte var möjlig
eller nödvändig, eftersom förbanden inte hade vägrat att lämna ut handling-
en/uppgifterna. Eftersom myndigheten inte fattade ett formellt avslagsbeslut i sa-
ken, kunde han inte överklaga myndighetens beslut att inte lämna ut handlingarna
på det sätt han hade begärt.

Till anmälan fogades viss e-postkorrespondens mellan AA och Försvarsmakten.

Utredning
Anmälan remitterades till Försvarsmakten för yttrande. I sitt svar anförde myndig-
heten, genom överbefälhavaren general BB, följande (åberopade bilagor har ute-
lämnats här).

      ANMÄLAN
      Försvarsmakten har av Riksdagens ombudsmän (JO) anmodats att yttra sig över vad
      AA anför i en anmälan till JO daterad den 10 augusti 2011. I anmälan som riktar sig
      mot Försvarsmaktens högkvarter, Ledningsregementet, Luftstridsskolan samt Liv-
      gardet anför AA att han av de tre berörda förbanden begärt en sammanställning över
      lönerna för viss personal. Ledningsregementet har enligt anmälan inte handlagt hans
      begäran inom rimlig tid och Livgardet har begärt att han skulle legitimera sig för att
      få ut den begärda handlingen. Samtliga förband har dessutom med stöd av För-
      svarsmaktens högkvarter vägrat att översände de begärda handlingarna via e-post
      vilket AA krävde i sin begäran till förbanden.
      Yttrande i ärendet har inhämtats från Ledningsregementet, Luftstridsskolan och Liv-
      gardet samt från de handläggare vid Juridiska staben vid Försvarsmaktens högkvar-
      ter som i ärendet tillfrågats från de berörda förbanden.

      YTTRANDE

      Försvarsmaktens handläggning av en framställan om att få ta del av allmänna handlingar, m.m.
      I 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen (TF) föreskrivs att en allmän handling som får
      lämnas ut, på begäran genast eller så snart det är möjligt på stället utan avgift skall
      tillhandahållas den som vill ta del av den. Vidare skall enligt 2 kap. 14 § tryckfri-
      hetsförordningen en begäran om att få ta del av en allmän handling prövas av den
      myndighet som förvarar handlingen, om det inte särskilt har föreskrivits att pröv-
      ningen skall ankomma på en annan myndighet.
      I 6 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) finns regler om vem
      som inom en myndighet i första hand skall fatta beslut i frågor om utlämnande av
      allmänna handlingar.
      Även i 23 § förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten finns be-
      stämmelser om handläggningen av frågor som rör utlämnande av allmänna hand-
                                                                  Dnr 4171-2011      Sid 3 (8)




lingar. Huvudregeln är att prövningen görs inom den organisationsenhet i myndig-
heten som förvarar den handling som begärs utlämnad. I tveksamma fall, eller om
sökanden begär att frågan hänskjuts till myndigheten, skall prövningen göras av che-
fen för organisationsenheten. Chef för organisationsenhet får dock överlämna frågan
om prövning till överbefälhavaren eller till den chef för enhet inom högkvarteret
som överbefälhavaren bestämmer.
Detta innebär att varje organisationsenhet i myndigheten normalt har att pröva frågor
om att ta del av sådana handlingar som förvaras hos enheten.

BEDÖMNING

Handläggningstid vid Ledningsregementet
Enligt 2 kap. 12 § TF skall en allmän handling som inte omfattas av någon bestäm-
melse om sekretess på begäran av en sökande lämnas ut genast eller så snart som
möjligt. Av 12 kap. 13 § TF [ska rätteligen stå 2 kap. 13 § TF, JO:s anm.] framgår
att en sökande även har rätt att mot fastställd avgift få avskrift eller kopia av hand-
lingen till den del som får lämnas ut och att en begäran skall behandlas skyndsamt.
JO har i ett flertal tidigare beslut betonat skyndsamhetskravet och angivit att ett be-
slut om utlämnande normalt bör fattas samma dag som en framställning inkommit
till myndigheten men att någon eller några dagars fördröjning kan godtas om för-
dröjningen är nödvändig för att kunna ta ställning till om den efterfrågade handling-
en är allmän och offentlig. Om en utredning rörande den begärda uppgiften är kom-
plicerad och tidskrävande måste den sökande i stället snarast underrättas om detta
förhållande.
Ledningsregementet har i sitt yttrande (bilaga 1) anfört att anledningen till dröjsmå-
let var att de av AA begärda uppgifterna endast fanns tillgängliga genom Försvars-
maktens nya verksamhetsledningssystem PRIO vilket innebar att handläggaren vid
förbandet tvingades söka stöd vid förbandet HR-centrum. Försvarsmakten kan i lik-
het med vad som Ledningsregementet anger konstatera att arbetsbelastningen på
medarbetarna vid HR-centrum den aktuella tiden var mycket hög men en tidsutdräkt
på två månader är inte förenlig med tryckfrihetsförordningens krav på skyndsamhet.
Mot denna bakgrund borde man från Ledningsregementets sida ha framhållit ären-
dets karaktär och det skyndsamhetskrav som gällde när man begärde stöd från HR-
centrum.

Krav från Livgardet på legitimation
Livgardet anger i sitt yttrande (bilaga 2) att man krävt att AA legitimerade sig i sam-
band med att han skulle hämta den av honom begärda handlingen vid kasernvakten.
Av 2 kap. 14 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen framgår att en myndighet inte,
på grund av att någon begär att få del av en allmän handling, får efterforska vem den
sökande är eller vilket syfte han eller hon har med sin begäran i större utsträckning
än vad som behövs för att myndigheten skall kunna pröva om hinder föreligger mot
att handlingen lämnas ut. Detta innebär att var och en som begär att få del av en
handling hos en myndighet har rätt att ta del av handlingen utan att behöva uppge
vem han eller hon är eller vad handlingen skall användas till. Det undantag som gäl-
ler från denna huvudregel är att en efterforskning av en sökandes identitet får göras
om detta behövs för att kunna avgöra om den begärda handlingen kan lämnas ut. En
sådan situation kan främst föreligga om den begärda handlingen innehåller sekre-
tessbelagda uppgifter. Om den sökande uppger sin identitet och syftet med sin begä-
ran kan detta visa att handlingen kan lämnas ut utan risk för att den som skyddas av
sekretessen lider men.
Den handling som AA begärde att få ut utgjorde en allmän handling och någon
grund i OSL för att belägga handlingen med sekretess förelåg inte. Livgardet hade
följaktligen inte rätt att begära att AA skulle legitimera sig för att få ut handlingen i
kasernvakten och Livgardets agerande i denna del strider mot vad som i övrigt gäller
inom Försvarsmakten. Normalt skall det i vakten eller i dess närhet finnas en lokal
                                                                              Dnr 4171-2011   Sid 4 (8)




      där den enskilde kan ta del av en allmän handling utan att behöva legitimera sig eller
      uppge skälen för sin begäran att del av handlingen.

      Skyldighet att översända handlingen genom e-post
      AA har krävt att den av honom begärda handlingen skulle översändas till honom ge-
      nom e-post. Av Luftstridsskolans yttrande (bilaga 3) samt yttrandet från de handläg-
      gare vid högkvarteret som tillfrågats i ärendet (bilaga 4 och 5) framgår att samtliga
      förband med stöd av högkvarterets juridiska stab beslutat att den av AA begärda
      handlingen skulle vara tillgänglig för honom vid respektive förband. Luftstridssko-
      lan hade dessutom erbjudit AA att översända handlingen till en alternativ adress el-
      ler till en poste restanteadress. Förbandens beslut i denna del är i överensstämmelse
      med den praxis som gäller inom Försvarsmakten, d.v.s. att begärda handlingar läm-
      nas ut vid förbandet eller per post.
      Enligt Försvarsmakten föreligger inte någon ovillkorlig skyldighet för en myndighet
      att tillhandahålla en begärd allmän handling genom e-post. Av förarbetena till 5 §
      andra stycket förvaltningslagen (1986:227) (FL) framgår att en myndighet har en
      otvetydig skyldighet att erbjuda medborgarna möjlighet att komma i kontakt med
      myndigheten med hjälp av moderna kommunikationsmedel (prop. 2002/03:62 s. 19).
      Av förarbetena framgår emellertid att det är myndigheten som i det enskilda fallet
      avgör på vilket sätt ett svar skall lämnas (prop. s. 20). Varken TF eller FL innehåller
      följaktligen något krav på myndigheten i denna del utan FL anger endast att myn-
      digheten kan utnyttja e-post om myndigheten finner detta lämpligt. De serviceskäl
      som talade för att AA:s önskemål om att erhålla de begärda handlingarna via e-post
      skulle bifallas har i detta fall vägts mot de syften som ligger bakom 21 kap. 7 § OSL
      eftersom uppgifter om lön och lönetillägg för ett stort antal anställda vid de tre för-
      banden, dvs. uppgifter rörande ca 350 personer bara vid Ledningsregementet, skulle
      kunna komma att behandlas i strid mot personuppgiftslagen.
      Försvarsmakten finner mot denna bakgrund att Ledningsregementet, Luftstridssko-
      lan och Livgardet hade fog för sina beslut att de av AA begärda uppgifterna inte
      skulle översändas till honom genom e-post.

      Överklagan av beslut att handlingen inte skulle översändas med e-post
      Enligt Försvarsmaktens mening kan en myndighets beslut om på vilket sätt en be-
      gärd handling skall lämnas ut inte överklagas. Inget av de berörda förbanden har
      vägrat att lämna ut de av AA begärda uppgifterna och av 6 kap. 7 § OSL framgår att
      en enskild endast får överklaga ett beslut att vägra lämna ut en handling eller att
      lämna ut en handling med förbehåll. Mot den bakgrunden saknade Ledningsrege-
      mentet, Luftstridsskolan och Livgardet skäl att enligt 6 kap. 3 § överlämna pröv-
      ningen av AA begäran till myndigheten särskilt mot bakgrund av att de i ärendet haft
      samråd med den juridiska staben vid Försvarsmaktens högkvarter.
AA kommenterade remissvaret. Han anförde bl.a. att det som Ledningsregementet
anfört om att de begärda uppgifterna endast fanns tillgängliga genom Försvarsmak-
tens nya verksamhetsledningssystem PRIO, och att handläggaren vid förbandet
därför tvingades söka stöd vid förbandet HR-centrum, inte var korrekt. Han gjorde
gällande att lönelistor, motsvarande de han hade begärt, redan vid tiden för hans
begäran hade e-postats till ett flertal anställda vid regementet. Dessutom anförde
han att, enligt den information han fått via Arméns helpdesk, alla chefer med un-
derställd personal i PRIO har tillgång till rapporter där löner m.m. framgår. Dessa
rapporter kan skrivas ut direkt, och behöver således inte beställas.
                                                                 Dnr 4171-2011    Sid 5 (8)




Bedömning
Rättslig reglering m.m.
Försvarsmakten har i stor utsträckning hänvisat till den rättsliga reglering som ak-
tualiserats med anledning av AA:s anmälan till JO. Jag vill för egen del göra föl-
jande tillägg till Försvarsmaktens redogörelse.

Formen för utlämnande av allmänna handlingar
Enligt 2 kap. 13 § första stycket andra meningen TF är en myndighet inte skyldig
att i större utsträckning än vad som följer av lag lämna ut en upptagning för auto-
matiserad behandling i annan form än utskrift. Bestämmelsen innebär således att
det inte finns någon skyldighet för en myndighet att lämna ut en handling i elektro-
nisk form såvida det inte följer av lag (se prop. 2001/02:70 s. 27-34).

När det gäller sättet för utlämnandet av handlingen kan sökanden – om handlingen
inte avhämtas i myndighetens lokaler utan ska översändas till sökanden – inte
kräva att få den via telefax eller e-post. Det föreskrivs nämligen i 9-10 §§ förord-
ningen (2003:234) om tiden för tillhandahållande av domar och beslut m.m. att en
handling, som en statlig förvaltningsmyndighet eller domstol ska tillhandahålla,
bör skickas med post, om inte något annat har begärts, och vidare, att handlingar
får sändas med telefax eller elektronisk post, om det är lämpligt. Frågan om lämp-
ligheten av att vid expediering av handlingar använda telefax eller e-post avgörs
sålunda av myndigheten, och bedömningen härav synes få göras från fall till fall
beroende på därvid föreliggande omständigheter. Som framhållits av JO i ärendet
JO 1994/95 s. 63 ska lämplighetsbedömningen göras i varje enskilt fall (se Bohlin,
Offentlighetsprincipen, 8:e upplagan, år 2010, s.142 ).

Av den e-postkorrespondens som bifogats anmälan framgår att Försvarsmakten i
ett e-brev den 27 juni 2011 upplyst AA om E-offentlighetskommitténs slutbetän-
kande ”Allmänna handlingar i elektronisk form – offentlighet och integritet” (SOU
2010:4). I betänkandet föreslogs att det i OSL ska införas en bestämmelse som
innebär att myndigheter, om sökanden begär det och det inte finns särskilda förbud
mot det eller omständigheter som gör att det framstår som olämpligt, ska lämna ut
elektroniskt lagrade allmänna handlingar i elektronisk form. Den aktuella frågan
har emellertid i nuläget inte blivit föremål för lagstiftning.


Talan mot en myndighets beslut i ärenden angående utlämnande av allmänna
handlingar
Grundläggande regler om överklagande av en myndighets beslut i ärenden angå-
ende utlämnande av allmänna handling finns i 2 kap. 15 § TF. Enligt den bestäm-
melsen får i princip varje beslut överklagas, om det innebär att en begäran om att få
ta del av en handling avslås. Bestämmelsen kompletteras av bestämmelserna i 6
kap. 3 och 7 §§ OSL, som Försvarsmakten redogjort för i remissvaret.
Frågan om det är möjligt att föra talan mot en myndighets ställningstagande när det
gäller formen för utlämnande av en handling har prövats av dåvarande Regerings-
rätten, se RÅ 2008 not. 72. I det målet hade en person begärt hos kammarrätten att
                                                                  Dnr 4171-2011    Sid 6 (8)




få ta del av en dom och ett beslut samt att utlämnandet skulle ske elektroniskt al-
ternativt, om detta inte kunde ske, i form av papperskopia. Kammarrätten avslog
begäran om att få ut handlingarna i elektronisk form, men förklarade att handling-
arna däremot kunde lämnas ut i form av papperskopior eller tillhandahållas i myn-
dighetens lokaler. Sökanden fullföljde sin talan och yrkade att kammarrätten skulle
åläggas att via e-post tillhandahålla de begärda dokumenten, i första hand som
inskannade PDF-dokument och i andra hand de delar som fanns lagrade i domsto-
lens målhanteringssystem. Regeringsrätten konstaterade att kammarrätten hade
medgivit att sökanden fick ta del av handlingarna i den ordning som föreskrivs i
TF, och att kammarrättens beslut således inte innebar att sökanden hade betagits
sin rätt att enligt TF ta del av allmänna handlingar. Beslutet hade därför inte gått
honom emot på ett sätt som medförde att han hade rätt att föra talan mot det i den
ordning som anvisades i 15 kap. 7 § sekretesslagen (nämnda bestämmelse motsva-
ras numera av 6 kap. 7 § OSL). Regeringsrätten avvisade därför överklagandet.

Sekretess enligt 21 kap. 7 § OSL och förhållandet till det s.k. frågeförbudet i 2 kap.
14 § TF
Av 21 kap. 7 § OSL framgår att sekretess gäller för personuppgift, om det kan an-
tas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med person-
uppgiftslagen (1998:204).

Så snart en personuppgift ska lämnas ut från en myndighet, måste det således ske
en prövning enligt den nämnda sekretessbestämmelsen. Sekretess kan dock bara
komma i fråga när det kan antas att ett utlämnande skulle medföra en olaglig be-
handling eller, med andra ord, när det kan antas både att personuppgiften efter ut-
lämnandet kommer att behandlas på ett sätt som omfattas av personuppgiftslagen
och att den behandlingen står i strid med den lagen (se Öman/Lindblom, Person-
uppgiftslagen, [Zeteo den 2 juli 2012], kommentaren till 21 kap. 7 § OSL).

En i praktiken väsentlig fråga vid tillämpningen av offentlighetsprincipen är när en
sekretessbestämmelse medför att en myndighet får efterforska vad den som vill ha
en allmän handling ska göra med uppgifterna i den. Enligt det s.k. frågeförbudet i
2 kap. 14 § tredje stycket TF får myndigheten nämligen efterforska vem den sö-
kande är och vilket syfte han eller hon har med sin begäran bara i den utsträckning
det behövs för att myndigheten ska kunna pröva om det finns något hinder mot att
handlingen lämnas ut, t.ex. i form av sekretess (se a.a.).

Det står klart att myndigheten inte får börja ställa frågor om sökandens tilltänkta
användning bara för att en personuppgift begärs utlämnad. Det krävs för det första
att det finns någon konkret omständighet som gör att det kan antas att personupp-
giften efter utlämnandet kommer att behandlas på ett sätt som omfattas av person-
uppgiftslagen. Sådana omständigheter kan – förutom de upplysningar som sökan-
den på eget initiativ kan ha lämnat om sin tilltänkta användning av uppgifterna –
vara att sökanden begär att få ut uppgifter om väldigt många personer från ett regis-
ter (ett s.k. massuttag) eller uppgifter om ett urval av personer med vissa karakteri-
stika, t.ex. inkomst, språktillhörighet, politisk tillhörighet osv. (s.k. selekterade
                                                                  Dnr 4171-2011   Sid 7 (8)




uppgifter). Först om det på grund av någon konkret omständighet finns skäl att anta
att sökanden kommer att behandla uppgifterna på ett sätt som omfattas av person-
uppgiftslagen, t.ex. därför att begäran omfattar uppgifter om många personer, finns
det anledning att genom frågor till sökanden försöka ta reda på hur och till vad
sökanden ska använda uppgifterna för att kunna bedöma om den tilltänkta behand-
lingen strider mot personuppgiftslagen. Myndigheten får dock enligt 2 kap. 14 §
tredje stycket TF inte ställa mer inträngande eller fler frågor än som behövs för att
göra en sekretessbedömning (se a.a.).

Försvarsmaktens handläggning
Ledningsregementet
Till att börja med kan det konstateras att AA den 29 maj 2011, då det hade förflutit
nästan en månad utan att han hade fått någon respons från Ledningsregementet,
påminde om sin begäran. Detta framgår av den e-postkorrespondens som bifogats
anmälan. Av densamma framgår att det därefter dröjde till den 7 juli 2011 innan
regementet upplyste honom om att hans begäran var under handläggning. Dagen
därpå fick AA beskedet att den begärda handlingen fanns att uthämta vid regemen-
tet. Mot denna bakgrund är det svårt att frigöra sig från intrycket att den faktiska
handläggningen påbörjades först då AA påminde om sin begäran. Jag har inte fun-
nit anledning att utreda den saken närmare eftersom regementet, alldeles oavsett
vilka skälen än må ha varit, förtjänar kritik för att inte ha handlagt AA:s begäran
med den skyndsamhet som följer av tryckfrihetsförordningen.

Livgardet
Av utredningen framgår att AA:s begäran gavs in till Livgardet den 3 maj 2011.
Den 10 maj 2011, dvs. en vecka senare, översände regementet per e-post en lista
som inte innehöll några uppgifter om namn. Den handläggningstid som redan då
hade förflutit är helt klart på gränsen till vad som kan godtas. Den 11 maj 2011
återkom AA i ärendet och påtalade att den översända listan inte innehöll några
namn, vilket tydligt hade framgått av hans begäran att han önskade få del av. Såvitt
framkommit fick han sedan inte någon respons från regementet förrän den 23 maj
2011, då regementet lämnade beskedet att ärendet var under handläggning. Däref-
ter dröjde det till den 1 juni 2011 innan regementet beslutade att lämna ut samman-
ställningen genom att låta AA hämta den i vakten på regementet. Det hade vid den
tidpunkten tagit regementet nästan en månad att handlägga AA:s begäran. För-
svarsmakten, Livgardet, förtjänar kritik för den långsamma handläggningen.

Enligt Försvarsmaktens yttrande förelåg det enligt Livgardets bedömning inte sek-
retess för uppgifterna i sammanställningen. Av utredningen framgår att Livgardet
trots detta krävde att AA skulle uppvisa legitimation för att få hämta ut den aktuella
handlingen i vakten på regementet.

Som ett led i bedömningen av om det fanns något hinder, t.ex. i form av sekretess,
mot att uppgifterna lämnades ut hade Livgardet kunnat ha anledning att efterfråga
vem AA var och vad han hade för syfte han hade med sin begäran (jfr 2 kap. 14 §
TF och 21 kap. 7 § OSL). Vid den tidpunkt då den begärda sammanställningen
                                                                  Dnr 4171-2011    Sid 8 (8)




fanns att avhämta i vakten hade regementet dock uppenbarligen redan gjort be-
dömningen att det inte fanns något hinder mot att lämna ut den aktuella handlingen.
Mot den bakgrunden fanns det således i det skedet inte grund för att kräva att AA
skulle identifiera sig för att få hämta ut densamma. Livgardet förtjänar kritik för det
inträffade.

Övrigt
AA har klagat på att Försvarsmakten inte har lämnat ut de aktuella handlingarna på
det sätt han har begärt, dvs. via e-post. Han har också klagat på att myndigheten
inte har meddelat ett formellt avslagsbeslut i den saken och att han därmed betagits
möjligheten att överklaga myndighetens ställningstagande. Mot bakgrund av den
rättsliga reglering m.m. som framgår av såväl Försvarsmaktens som min redogö-
relse har det i dessa delar inte framkommit något som ger mig anledning att kriti-
sera Försvarsmakten eller att göra något uttalande.

Vad som i övrigt framkommit i ärendet föranleder inte någon ytterligare åtgärd
eller något uttalande.

Ärendet avslutas.
