# Kritik mot ett häkte för behandlingen av en intagen i samband med en transport

JO 2007-05-23 dnr 4174-2006

BESLUT
                                                                            Datum                    Dnr                        Sid
                                                                            2007-05-23               4174-2006                 1 (5)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Kritik mot ett häkte för behandlingen av en intagen i samband med en
                        transport

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 31 augusti 2006, framförde AA klagomål mot
                        hur han behandlades på Kronobergshäktet i samband med en övernattning i
                        anslutning till en transport. Han anförde bl.a. att han inledningsvis placerades i ett
                        bostadsrum som var nedstänkt med urin, att bostadsrum nummer två därutöver var
                        nedkletat med avföring och att bostadsrum nummer tre, som han slutligen
                        placerades i, hade blod på väggarna. Han anförde vidare att han även i övrigt hade
                        blivit illa behandlad, bl.a. på det sätt som redovisas nedan i remissyttrandet.

## Utredning

Kriminalvården anmodades att yttra sig över anmälan.

                        I ett remissvar den 23 oktober 2006 anförde Kriminalvården, Region Stockholm,
                        genom regionchefen BB, följande.

                                  Intagne AA, annars för närvarande avtjänande fängelsepåföljd vid anstalten
                                  Roxtuna, övernattade den 14 augusti 2006 i häktet Kronoberg som ett led i en
                                  särskild permission med anledning av hans mors begravning i Boden.
                                  AA har i sin skrivelse till JO anfört bl.a. att han under sin vistelse i häktet
                                  Kronoberg blivit visiterad på ett utlämnande sätt, att han först efter viss övertalning
                                  fått ta med sig sin vigselring och sina glasögon till sitt bostadsrum, att han fått
                                  tillbringa natten i cell som var nedklottrad med blod efter att först ha anvisats två
                                  andra celler, vilka var nedstänkta med urin respektive avföring, att han tilldelats
                                  otvättade lakan, dock ingen kudde, att han inte fått ta med sig sin astmaspray till sitt
                                  bostadsrum, att han inte fått byta underkläder, samt att han i övrigt blivit illa
                                  behandlad av personalen och att han på grund av att tjänstgörande kriminalvårdare
                                  inte burit tjänstebricka inte getts tillfälle till att identifiera dessa.
                                  Av 2 § första stycket lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna
                                  m.fl. (HL) framgår att den häktade, om det inte är uppenbart onödigt, senast vid
                                  ankomsten till förvaringslokalen skall kroppsvisiteras för eftersökande av föremål
                                  som han eller hon enligt HL inte får inneha. Enligt 2 a § får även i den mån det är
                                  påkallat kroppsbesiktning företas bl.a. senast vid ankomsten till förvaringslokalen.
                                  Av 25 § samma lag följer bl.a. att HL gäller i tillämpliga delar även när någon tas in
                                  i häkte för annat ändamål än verkställighet av påföljd för brott. Häktet Kronoberg
                                  tillämpar den ordningen att samtliga intagna som anländer till häktet genomgår
                                  kroppsvisitation där den intagne får ta av sig sina kläder i ett särskilt avvisiteringsbås



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                  Dnr 4174-2006     Sid 2 (5)




tillsammans med personal. Denna ordning gäller även vid s.k. transportuppehåll
eftersom det har hänt att narkotika och andra otillåtna föremål påträffats också hos
den kategori intagna som omfattas av sådana uppehåll.
Av 7 § första stycket HL framgår bl.a. att den intagne får inneha värdesaker i den
mån det inte är olämpligt. Enligt andra stycket får den häktade i övrigt, i den mån
inte annat följer av HL, bl.a. inneha personliga tillhörigheter enligt föreskrifter som
meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Av 15 § första
stycket Kriminalvårdens häktesföreskrifter (KVFS 2006:3) (HF) följer att det i den
intagnes bostadsrum inte får förvaras sådant som kan äventyra säkerheten i häktet,
försvåra visitation eller vålla sanitär olägenhet. Häktet Kronoberg tillåter normalt
intagna att inneha glasögon och smycken i sina bostadsrum. Undantag görs dock av
säkerhetsskäl, exempelvis för stora och tunga halskedjor eller för värdefulla föremål.
Innehav av förlovnings- och vigselringar tillåts dock mer eller mindre regelmässigt.
Häktet Kronoberg har 301 ordinarie platser, varav 32 arrestceller. Det tas i häktet
Kronoberg in ungefärligen 10 000 personer per år. De intagna placeras på olika
avdelningar utifrån restriktions-, säkerhets- eller andra skäl. Arrestcellerna används
huvudsakligen för intagna som är gripna eller omhändertagna med stöd av lagen
(1976:511) om omhändertagande av berusade personer. På grund av högt
beläggningstryck saknas stundom andra lediga platser på häktet än arrestceller.
Eftersom de klienter som huvudsakligen frekventerar dessa arrestplatser är
omhändertagna förhållandevis kort tid, kan det hända att det i en och samma cell
befinner sig bortemot tio olika personer på ett dygn. Cellerna städas i normalfallet
innan en intagen flyttar in; undantag kan dock förekomma om beläggningstrycket är
stort.
Varje intagen på häktet Kronoberg får en färdigförpackad påse innehållande
sängkläder, tandborste och handduk. Sängkläderna, som förvisso kan vara i
varierande skick, kommer direkt från tvätteriet på kriminalvårdsanstalten Hall.
På häktet Kronoberg finns dagligen mellan kl. 07 och 18 sjuksköterska i tjänst.
(Läkare finns härutöver att tillgå vissa dagar i veckan.) Sjuksköterskan träffar
samtliga intagna inom ett dygn. Om en intagen på grund av ett s.k. transportuppehåll
skrivs in under kvällstid och skrivs ut tidigt morgonen därpå är det dock sannolikt att
denne inte hinner träffa sjuksköterska, försåvitt inte den intagne uppvisar sådana
symptom att personal anser att sjukvårdspersonal bör tillkallas. Normalt sett utgör
nämnda fall inga problem eftersom eventuell medicin följer med den intagne från
avsändande anstalt eller häkte.
Av 25 § HF framgår att sänglinne, tilldelade handdukar och underkläder skall bytas
regelbundet. Eftersom det i normalfallet är 10–15 utskrivningar från häktet varje
morgon finns det inte alltid tillräckliga personella resurser för att tillse att den
intagne kan få egna nya underkläder från förrådet; i all synnerhet gäller detta under
s.k. transportuppehåll.
Häktet Kronoberg har enligt egen uppgift arbetat mycket med förhållningssätt och
ett professionellt bemötande gentemot de intagna. Bland annat har arbetets
bedrivande i form av små arbetslag med en närvarande chef dygnet runt varit en
framgångsfaktor i detta avseende. Härutöver utbildas personal kontinuerligt i
exempelvis konflikthantering. Vidare implementeras Kriminalvårdens VAKNA-
kampanj (värdering, attityd, kunskap) genom diskussioner vid arbetsplatsträffar
såväl som vid morgonmöten.
Av 7 § Kriminalvårdens föreskrifter om tjänstedräkt (KVAF 2006:11) framgår att all
personal vid anstalter och häkten på tjänstestället skall bära tjänstebricka.
Tjänstebricka skall under tjänstgöring bäras på tjänstedräkt. Tjänstemannens namn
och befattning skall anges på brickan. Ett problem enligt häktet Kronoberg är att när
personal bär den polotröja som finns bland uniformspersedlarna kan de inte fästa
någon namnbricka i brösthöjd. Brickan fästs i dessa fall i stället i bältet där den inte
syns lika klart.
                                                                   Dnr 4174-2006     Sid 3 (5)




Den bild AA målar – att han blivit felaktigt och rentutav illa behandlad under sin
korta vistelse på häktet Kronoberg – delas inte av de tjänstemän som var i tjänst vid
aktuellt tillfälle. De anser inte att AA behandlats nedsättande men har förståelse för
att han är missnöjd med placeringen i arresten.

Region Stockholm gör följande bedömning:
Inledningsvis vill regionen beklaga det faktum att arrestceller, som håller en lägre
standard än ordinarie häktesplatser, inte sällan måste tas i anspråk beroende på den
ansträngda platssituationen på våra häkten. Det framstår dessutom som särskilt
beklagansvärt att en person på väg till sin mors begravning, såsom AA i förevarande
fall, upplever att han blivit illa behandlad. Av 1 § andra stycket HL – i förevarande
fall jämförd med 25 § – framgår att den som tas in i häkte skall behandlas så att
skadliga följder av frihetsberövandet motverkas. I den utsträckning det är lämpligt,
skall åtgärder vidtas för att ge den intagne det personliga stöd och annan hjälp som
han eller hon behöver. Sådana åtgärder får dock vidtas endast om den häktade
samtycker till detta. Av utredningen i ärendet framgår att häktet inte vidtagit några
särskilda åtgärder för att ge AA personligt stöd eller annan hjälp i den utsatta
situation han får antas ha befunnit sig i med anledning av hans mors bortgång.
Huruvida denna underlåtenhet förtjänar kritik mot bakgrund av den korta tid AA
vistats på häktet tar inte regionen ställning till.
Häktet Kronoberg har vidare tillbakavisat AA:s påstående om att han under
visitationen anmodades att inta speciella ställningar så att kroppens håligheter kunde
granskas. I detta avseende står således ord mot ord, varför regionen saknar möjlighet
att göra en adekvat bedömning. Dock vidgår häktet att man företagit en ytlig
kroppsbesiktning av AA. Sådan får enligt 2 a § HL vidtas om det är påkallat. Av 58
§ HF framgår att vid ytlig kroppsbesiktning skall den intagne uppmanas att helt eller
delvis klä av sig och därefter stå upp. Därefter skall de synliga delarna av kroppen
undersökas. Det är inte tillåtet att undersöka andra delar än handflator, armhålor,
fotsulor och huvudhår. Den intagne får inte uppmanas att inta särskilda
kroppsställningar så att andra delar av kroppen skall kunna granskas. Beslut om ytlig
kroppsbesiktning fattas enligt häktets delegationsordning av vakthavande befäl.
Regionen anser dock att viss kritik bör riktas mot häktet för den regelmässighet med
vilken man använder sig av ytlig kroppsbesiktning. Det framstår nämligen inte som
alldeles självklart att det alltid anses påkallat att företa en ytlig kroppsbesiktning i
anslutning till att intagen tas in i häktet.
Rörande AA:s uttalande att han först efter viss övertalning medgetts att inneha sina
glasögon och sin vigselring på sitt bostadsrum, har häktet en annan bild eftersom
man mer eller mindre regelmässigt medger innehav av sådana föremål. Regionen
saknar alltså, då ord står mot ord, möjlighet att bedöma denna del.
Beträffande AA:s påstående att han fått vistas i en oren cell, kan följande anföras:
Det är i Kriminalvårdens föreskrifter oreglerat när och hur en cell skall rengöras. Av
artikel 18.1 Europarådets Recommendation Rec(2006)2 of the Committee of
Ministers to member states on the European Prison Rules (de europeiska
fängelsereglerna; JO:s anmärkning) följer dock att ”the accommodation provided
for prisoners, and in particular all sleeping accommodation, shall respect human
dignity and, as far as possible, privacy, and meet the requirements of health and
hygiene, due regard being paid to climatic conditions and especially to floor space,
cubic content of air, lighting, heating and ventilation”. Vidare har häktet Kronoberg
meddelat att praxis är att celler i normalfallet är städade då en intagen flyttar in, men
att ett högt beläggningstryck kan medföra att städning helt enkelt inte hinns med.
Som nämnts i det föregående skall enligt 1 § andra stycket HL den intagne
behandlas så att skadliga följder av frihetsberövandet motverkas. Det finns
anledning att anta att det för en intagen är förenat med visst obehag, som i
förlängningen kan medföra skadliga följder av häktesvistelsen, att tvingas vistas i ett
rum som inte är rengjort från avföring, urin eller blod. Härutöver kan inte helt
bortses från att nämnda kroppsavfall kan innehålla smitta. Häktet Kronoberg har inte
dementerat AA:s påstående om cellens skick, varför påståendet att han tvingats
                                                                        Dnr 4174-2006     Sid 4 (5)




      vistas i en cell med torkat blod på väggarna får anses styrkt. Detta förhållande står i
      skarp kontrast till de minimikrav som uppställs i Europarådets nyss nämnda
      fängelseregler; enligt regionens mening är häktets underlåtenhet att torka bort blodet
      från väggarna ägnat att undergräva respekten för AA:s mänskliga värdighet.
      Sammantaget är regionens uppfattning att häktet förtjänar skarp kritik för att inte ha
      rengjort AA:s bostadsrum från blod innan han flyttade in.
      Vad AA anfört om det skick hans sängkläder var i, motsägs av häktet Kronobergs
      rutin att varje intagen på häktet Kronoberg får en färdigförpackad påse innehållande
      bl.a. sängkläder. Även om dessa kan vara i varierande skick är de nytvättade.
      Regionen saknar alltså skäl att bedöma denna del, och nöjer sig med att konstatera
      att det, som nämnts ovan, av 25 § HF framgår att sänglinne, tilldelade handdukar
      och underkläder skall bytas regelbundet. Huruvida förhållandet att häktet inte
      medgett AA att byta underkläder förtjänar kritik mot bakgrund av den korta tid AA
      vistats på häktet tar inte regionen ställning till.
      Att AA vidare enligt egen uppgift inte tillåtits inneha sin astmaspray bestrids inte av
      häktet Kronoberg. Av 4 § första stycket HL – i förevarande fall jämförd med 25 § –
      framgår bl.a. att en intagen som bedöms behöva hälso- eller sjukvård så snart som
      möjligt skall undersökas av läkare, om sådan undersökning uppenbarligen är onödig.
      Av 4 § HL följer att den intagne inte får inneha, eller i sitt bostadsrum förvara,
      läkemedel eller substanser som kan antas vara läkemedel, utan ansvarig läkares
      tillstånd. Motsatsvis måste alltså läkare lämna sitt tillstånd för att den intagne skall
      få inneha läkemedel i sitt bostadsrum. Om som i förevarande fall läkare inte getts
      möjlighet att bedöma huruvida sådant innehav skall medges, innebär alltså
      bestämmelsen att innehav inte skall tillåtas. Tjänstgörande häktespersonal har
      uppenbarligen gjort bedömningen att läkare inte behövt undersöka AA och i
      förlängningen ta ställning till huruvida AA skulle ges tillstånd att inneha sin
      astmaspray i sitt bostadsrum. Även om själva förefintligheten av en astmaspray med
      viss styrka talar för att läkare borde ha getts möjlighet att ta ställning till
      innehavsfrågan, ligger det utanför regionens kompetens att bedöma huruvida
      tjänstgörande häktespersonal gjort en felaktig bedömning då man underlåtit att
      tillkalla läkare. Vad som dock talar till häktets fördel är att man då intagen har med
      sig exempelvis astmaspray regelmässigt låter denna stå alldeles utanför celldörren i
      avvaktan på att sjukvårdspersonal gjort en bedömning av innehavsfrågan.
      Härigenom säkerställs att den intagne då han begär det får tillgång till sprayen.
      Vad slutligen AA påstått om personalens bemötande i övrigt, tillbakavisas av häktet
      Kronoberg. Häktet har, som ovan nämnts, enligt egen uppgift arbetat mycket med
      förhållningssätt och ett professionellt bemötande gentemot de intagna. Då ord står
      mot ord även i denna del, saknar regionen förutsättningar för en vederhäftig
      bedömning. Dock bör häktet Kronoberg enligt regionens uppfattning vinnlägga sig
      om att tillse att samtliga kriminalvårdstjänstemän bär sin tjänstebricka väl synligt.
AA gavs tillfälle att yttra sig över remissvaret.

I beslut den 23 maj 2007 anförde JO Nordenfelt följande.

Bedömning
Enligt 9 § första stycket lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt skall en
intagen behandlas med aktning för sitt människovärde. I aktuellt fall vill jag även
erinra om innehållet i 25 § jämfört med 1 § andra stycket lagen (1976:371) om
behandlingen av häktade och anhållna (häkteslagen). Av sist nämnda bestämmelse
följer bl.a. att den häktade skall behandlas så att skadliga följder av
frihetsberövandet motverkas samt att, i den utsträckning det är lämpligt, åtgärder
skall vidtas för att ge den häktade det personliga stöd och annan hjälp som han eller
hon behöver. Innebörden av nämnda bestämmelser får anses ha en generell
                                                                   Dnr 4174-2006    Sid 5 (5)




tillämplighet på samtliga frihetsberövade, vilket stöds av artikel 1 i de europeiska
fängelsereglerna, som har följande lydelse. ”All persons deprived of their liberty
shall be treated with respect for their human rights.” Jag vill betona att det är av
största vikt att de nu återgivna bestämmelserna efterlevs.

Som framgår av remissvaret innehåller de europeiska fängelsereglerna en artikel
om hur bostadsförhållandena för en frihetsberövad person skall vara utformade. Jag
vill särskilt påpeka att fängelsereglerna uppställer ett minimikrav för hur
frihetsberövade personer skall behandlas. Jag konstaterar att den beskrivning av
förhållandena som AA har redogjort för inte har motsagts av Kriminalvården. I
likhet med Kriminalvården konstaterar jag vidare att förhållandena i de bostadsrum
som AA anvisades kraftigt avvek från vad som är acceptabelt och att de, därmed,
inte var förenliga med bl.a. artikel 18.1 i de europeiska fängelsereglerna. Jag vill
därför betona att det inte får förekomma att en person placeras i ett bostadsrum som
inte har rengjorts från avföring, urin och/eller blod. Jag utgår från att åtgärder
vidtas för att undvika att liknande situationer uppstår i framtiden. I sammanhanget
kan heller inte bortses från att AA hade beviljats permission för att delta vid sin
mors begravning. Häktet förtjänar, mot bakgrund av det anförda, allvarlig kritik för
behandlingen av AA.

När det gäller frågan om ytlig kroppsbesiktning framgår av remissvaret att sådan
genomförs regelmässigt på samtliga intagna som anländer till häktet Kronoberg.
Detta bekräftades även vid min inspektion av häktet den 14 mars 2007. Av
remissvaret framgår vidare att ett beslut om ytlig kroppsbesiktning, enligt häktets
delegationsordning, skall fattas av vakthavande befäl. Vid min inspektion framkom
emellertid att sådana beslut inte alltid fattas av någon som är behörig att göra detta.
Det framkom vidare att besluten inte dokumenteras. I protokollet från inspektionen
uttalande jag att ett beslut om ytlig kroppsbesiktning måste fattas av en behörig
tjänsteman. Ett beslut om ytlig kroppsbesiktning måste vidare, vilket framgår av 2
§ och 2 a § häkteslagen, föregås av en bedömning i varje enskilt fall. Besluten bör
dessutom dokumenteras på lämpligt sätt. För nämnda brister förtjänar häktet kritik.

Jag konstaterar avslutningsvis att en viktig del i skyddet mot dålig behandling är att
den intagne vet namn och tjänsteställning på den häktespersonal han möter.
Häktespersonalen har också skyldighet att bära sin tjänstebricka väl synlig. Det
ligger i sakens natur att tjänstedräkten måste vara anpassad till detta krav.

Vad som i övrigt förekommit i ärendet föranleder – med hänsyn till vad
Kriminalvården anfört i remissyttrandet – inte någon ytterligare åtgärd eller
uttalande från min sida.
