# Initiativärende mot Polismyndigheten i Skåne med anledning av användandet av en digital fotobank med bilder av ungdomar

JO 2004-05-25 dnr 418-2003

BESLUT
                                                                       Datum             Dnr                     Sid
                                                                       2004-05-25        418-2003               1 (4)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Initiativärende mot Polismyndigheten i Skåne med anledning av
                        användandet av en digital fotobank med bilder av ungdomar

## Initiativet

I januari 2003 förekom uppgifter i medierna om att Polismyndigheten i Skåne hade
                        byggt upp en fotobank med bilder av ungdomar. Enligt uppgift fotograferades
                        ungdomsgäng ute på stan. Bilderna användes sedan för fotokonfrontation i
                        brottsutredningar. Ett syfte med fotobanken var att den skulle användas i kampen
                        mot ungdomsrånen i Malmö. Det förekom också uppgifter om att det var en
                        tveksam arbetsmetod och fotobankens laglighet ifrågasattes.

                        Med anledning av vad som kommit fram beslutade dåvarande chefsjustitie-
                        ombudsmannen Claes Eklundh att ta upp saken till utredning i ett särskilt ärende.

## Utredning

Det kom senare till JO:s kännedom att chefsåklagaren AA, Åklagarmyndigheten i
                        Malmö, den 31 januari 2003 hade inlett förundersökning om tjänstefel med
                        anledning av den upprättade fotobanken. Mot denna bakgrund beslutades att
                        utredningen i JO:s ärende skulle avvakta resultatet av förundersökningen.

                        Den 7 november 2003 beslutade AA att lägga ned förundersökningen eftersom det
                        inte kunde antas att någon viss person hade begått en straffbar gärning
                        (C00-4-64-03).

                        Handlingarna i förundersökningen granskades. Av dessa framgick bl.a. följande.
                        Insamlandet av bilder synes ha pågått sedan mitten av 1990-talet. Fotobanken har
                        bestått av spaningsfotografier på ungdomsgäng, fotografier tagna i pågående
                        ärenden och bilder från skolkataloger. Från början sammanställde man särskilda
                        fotokonfrontationspärmar. Sedan började man scanna in bilderna och överförde
                        dem till ett gemensamt dataregister där fotografierna systematiserades och lagrades
                        digitalt; bilderna lagrades inte på någon hårddisk utan på cd-romskivor. Syftet med
                        fotobanken var att man på ett professionellt sätt skulle kunna sätta ihop fotokon-
                        frontationer och för varje enskild situation ta fram lämpligt konfrontationsunderlag.

                         Ärendet remitterades till Rikspolisstyrelsen som anmodades att – efter inhämtande
                        av yttrande från Polismyndigheten i Skåne – yttra sig om de rättsliga


 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                              www.jo.se
                                                                        Dnr 418-2003       Sid 2 (4)



förutsättningarna att upprätta en fotobank på det sätt som skett vid
Polismyndigheten i Skåne.

Rikspolisstyrelsen kom in med ett remissvar samt ett yttrande från
Polismyndigheten i Skåne.

Polismyndigheten i Skåne

## Sakförhållanden

I syfte att effektivisera insatserna mot den ökande ungdomsbrottsligheten beslutades
      i Polisområde Malmö, Närpolisområde 1, någon gång under år 1996 att man skulle
      ställa i ordning en pärm med bilder på aktuella ungdomsbrottslingar att användas vid
      fotokonfrontationer. Pärmen förvarades i yttre befälets bil och användes vid foto-
      konfrontationer med vittnen och målsäganden i så nära anslutning till brottstillfället
      som möjligt.
      Pärmen underhölls och uppdaterades av personal vid närpolisområdet. Bilderna
      bestod av foton från skolkataloger, daktningsfoton, foton tagna i samband med
      spaningar och vid förhörstillfällen efter beslut av undersökningsledaren. Bilderna
      var framställda med analog teknik. Endast ungdomar som var eller hade varit
      skäligen misstänkta för allvarlig brottslighet såsom personrån, grova stölder och
      misshandelsbrott förekom i konfrontationspärmen.
      Så småningom övergick personalen till att utnyttja digital teknik som innebär att
      man scannar av de analoga bilderna och lagrar dem digitalt i filer på en CD-
      romskiva. Fotona anpassas elektroniskt till samma format samt systematiseras i
      personnummerordning. Förutom att analoga bilder digitaliseras genom scanning
      används också numera bildmaterial tagna med digitala kameror med möjlighet till
      direkt inlagring på CD-romskivan. Bilderna är sökbara både på personnummer och
      namn. När det vid en förundersökning uppkommer ett behov av en lämplig
      sammanställning av konfrontationsbilder väljs dessa ut bland de bilder som finns
      lagrade på CD-romskivan. Urvalet görs med beaktande av att fotona inte avviker
      från varandra vad gäller ungdomarnas ålder, utseende, klädsel m.m. De utvalda
      bilderna sammanställs till konfrontationskollage som vanligtvis omfattar 12 bilder.
      Bilderna lagras därefter i särskilda filer på CD-romskivan. Sammanställningarna är
      sökbara på specifika protokollnummer och kan vid behov användas vid nya
      fotokonfrontationer.
      Endast ungdomar som har varit skäligen misstänkta för allvarlig brottslighet och
      som kan antas fortsätta med sin brottslighet förekommer i fotoregistret. Ungdomar
      som inte längre kan misstänkas för allvarlig brottslighet gallras ut ur fotobanken.
      Omkring 150 foton och omkring 200 fotosammanställningar finns lagrade på CD-
      romskivan.
      Tidpunkten då man övergick till den digitala tekniken har inte med säkerhet kunnat
      fastställas, men det finns omständigheter som tyder på att det har skett under år 1999
      eller år 2000. De första protokollerade sammanställningarna har protokollnummer
      som tyder på att de upprättades under 2000.
      Några särskilda överväganden beträffande eventuellt lagstöd tycks inte ha gjorts vid
      övergången till den nya tekniken. Det fattades inte heller, såvitt har kunnat utrönas,
      något formellt beslut i frågan. Övergången till modern teknik synes snarast ha sin
      förklaring i en önskan att på ett effektivare sätt kunna hantera och utnyttja
      bildmaterialet.

## Bedömning

Polismyndighetens hantering med fotografierna i digital form får anses vara en
      sådan automatiserad behandling av personuppgifter som omfattas av
      personuppgiftslagen (1998:204). Utöver personuppgiftslagen gäller för polisens del
      polisdatalagen (1998:622). Polisdatalagen innehåller de särbestämmelser som är
      nödvändiga för polisens verksamhet. Polisdatalagen innehåller både allmänna regler
                                                                       Dnr 418-2003     Sid 3 (4)



     om behandling av personuppgifter och regler om vissa särskilda register. En
     bedömning av fotobankens rättsliga grund bör därför ta sin utgångspunkt i
     bestämmelserna i polisdatalagen.
     Personuppgiftslagen trädde i kraft i oktober 1998 och polisdatalagen i april 1999.
     Som framgår ovan har det inte gått att närmare klarlägga vid vilken tidpunkt
     fotobanken omarbetades till digital form. Mot bakgrund av att den automatiserade
     behandlingen tagit sin början tidigast år 1999 saknas dock anledning att göra en
     rättslig bedömning utifrån den lagstiftning som föregick personuppgiftslagen och
     polisdatalagen.
     De personer som förekommit i fotobanken har alla varit skäligen misstänkta för
     allvarlig brottslighet. Om en förundersökning har lagts ned har en fortsatt förekomst
     i fotobanken grundats på bedömningen att det kan antas att ungdomen i fråga kan
     komma att begå brott i framtiden. För det fall någon sådan misstanke inte kvarstår
     har uppgifterna gallrats. Upprättandet av fotobanken får därmed närmast anses
     utgöra sådan kriminalunderrättelseverksamhet som avses i 3 § polisdatalagen, dvs.
     polisverksamhet som består i att samla, bearbeta och analysera information för att
     klarlägga om brottslig verksamhet har utövats eller kan komma att utövas och som
     inte utgör förundersökning enligt 23 kap. rättegångsbalken.
     Automatiserad behandling av personuppgifter i kriminalunderrättelseverksamhet får
     enligt 14 § polisdatalagen endast förekomma om en s.k. särskild undersökning har
     inletts av Rikspolisstyrelsen eller polismyndigheten och det finns anledning att anta
     att allvarlig brottslighet har utövats eller kan komma att utövas. Något beslut om en
     särskild undersökning med avseende på fotobanken har inte fattats och fotobanken
     kan därmed inte anses ha tillkommit med stöd av 14 § polisdatalagen.
     Vidare framgår av 17 § polisdatalagen att kriminalunderrättelseregister får föras av
     Rikspolisstyrelsen eller av polismyndighet för att ge underlag för beslut om
     särskilda undersökningar avseende allvarlig brottslighet eller underlätta tillgången
     till allmänna uppgifter med anknytning till underrättelseverksamhet. Ett sådant
     kriminalunderrättelseregister har utvecklats nationellt inom Rikspolisstyrelsen och
     varje polismyndighet har tillgång till registret. Polismyndigheten för inget eget
     kriminalunderrättelseregister.
     Enligt polismyndighetens uppfattning finns det inte något rättsligt utrymme att
     behandla personuppgifter inom kriminalunderrättelseverksamheten på annan grund
     än vad som följer av bestämmelserna i polisdatalagen. Fotobanken synes därmed ha
     tillkommit utan stöd i lag eller annan författning.
     Det bör tilläggas att CD-romskivan med hänsyn till den pågående utredningen inte
     längre används. Polismyndigheten kommer efter JO:s slutliga ställningstagande att
     fatta beslut om eventuell gallring och destruktion av skivan.
     Polismyndigheten vill avslutningsvis kort kommentera den gällande lagstiftningen
     på området. Redan i dag sker i stort sett all behandling av information inom polisen
     med hjälp av datorer. Samtidigt betonas från statsmakternas sida vikten av ett
     effektivt brottsförebyggande och problemorienterat arbete. Det ligger i sakens natur
     att polisen för att i större utsträckning kunna verka brottsförebyggande måste
     inhämta och bearbeta information om enskilda personer. Att återgå till manuell
     behandling av personuppgifter är inte ett realistiskt alternativ. Polisen måste ges de
     verktyg som behövs för att bedriva den typ av polisarbete som statsmakterna
     efterlyser och som kan förväntas leda till större effektivitet. En viktig åtgärd är att
     anpassa den nu aktuella lagstiftningen till ett modernt arbetssätt. Det är mot denna
     bakgrund inte tillfredsställande att de förslag som Polisdatautredningen presenterade
     i november 2001 med förslag till en ny polisdatalag (SOU 2001:92) ännu inte har
     resulterat i nya bestämmelser på området.
Rikspolisstyrelsen
     Rikspolisstyrelsen delar polismyndighetens uppfattning att hanteringen av de
     aktuella fotografierna i digital form inte haft stöd i lag eller annan författning.
     Styrelsen vill dock framhålla att den reglering som gäller för behandling av
     personuppgifter i polisens verksamhet är komplicerad och snårig och ofta har gett
     upphov till betydande osäkerhet hos dem som praktiskt har att tillämpa den. Vidare
                                                                       Dnr 418-2003     Sid 4 (4)



      vill styrelsen peka på att den skillnad som finns i fråga om författningsreglering
      beroende på om analog eller digital teknik används, inte är rimlig. Det är angeläget
      att beredningen av förslaget till ny polisdatalag (SOU 2001:92) påskyndas.

Bedömning
I januari 2003 kom det till JO:s kännedom att polisen i Malmö hade byggt upp en
fotobank med bilder av ungdomar. Utredningen i ärendet visar att insamlingen av
bilder hade pågått sedan mitten av 1990-talet. Till en början sammanställde polisen
fotokonfrontationspärmar men omarbetade senare fotobanken till digital form.
Enligt polismyndigheten består fotobanken av ca 150 bilder som tagits i olika
sammanhang; det kan vara spaningsfotografier, fotografier tagna i pågående
ärenden, s.k. daktningsfotografier och bilder från skolkataloger. Vidare finns i
fotobanken ca 200 fotosammanställningar. Fotobanken lagras på cd-romskivor.
Fråga uppkom därför om det finns rättsligt stöd för att upprätta en sådan digital
fotobank.

 Polisens rätt att i olika sammanhang fotografera personer är således inte föremål
för bedömning i ärendet. Beträffande denna fråga kan hänvisas till ett beslut av f.d.
chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh den 10 december 2003 i vilket bl.a.
vissa uttalanden görs om polisens möjligheter att använda sig av s.k.
handmanövrerade kameror (se dnr 245-2003 och 271-2003, beslutet finns på JO:s
hemsida www.jo.se).

Fotografier är att anse som personuppgifter. Behandlingen av personuppgifter
regleras i personuppgiftslagen (1998:204). För polisens del finns därutöver i bl.a.
polisdatalagen (1998:622) vissa särbestämmelser som ansetts nödvändiga för
polisens verksamhet. Enligt polisdatalagen kan automatiserad behandling av
uppgifter få användas i kriminalunderrättelseverksamhet i två situationer: i en
särskild undersökning avseende allvarlig brottslighet (14 §) och i särskilda
kriminalunderrättelseregister (17 §).

Utredningen i ärendet visar emellertid att inte någon av dessa situationer har varit
för handen. Jag delar således Rikspolisstyrelsens och polismyndighetens
bedömning att hanteringen av fotografierna i digital form inte haft stöd i lag eller
annan författning.

Vidare har både Rikspolisstyrelsen och polismyndigheten framhållit det angelägna
i att beredningen av polisdatautredningens betänkande Behandling av
personuppgifter i polisens verksamhet (SOU 2001:92) påskyndas. Jag instämmer i
det önskemålet och överlämnar därför för kännedom en kopia av detta beslut till
Justitiedepartementet.

Ärendet avslutas.
