# Individ- och familjeomsorgsnämnden i Jönköpings kommun får kritik för att det i en bilaga till ett hyreskontrakt har tagits in ett villkor om att den enskilde 
ska ta emot hembesök från socialförvaltningen

JO 2026-09-30 dnr 4189-2025

[P]

## BESLUT

Datum                     Dnr                  Sid
                                                                    2026-09-30                4189-2025           1 (6)


Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                   Individ- och familjeomsorgsnämnden i Jönköpings
                   kommun får kritik för att det i en bilaga till ett
                   hyreskontrakt har tagits in ett villkor om att den enskilde
                   ska ta emot hembesök från socialförvaltningen


                    Beslutet i korthet: Individ- och familjeomsorgsnämnden beviljade en man bistånd i
                    form av ett s.k. bostadssocialt kontrakt. Därefter tecknade kommunens tekniska
                    nämnd och mannen ett hyreskontrakt. Av kontraktets tilläggsbestämmelser framgick
                    bl.a. att mannen förband sig att ta emot hembesök från socialförvaltningen inom
                    ramen för uppföljningsverksamheten för bostadssociala kontrakt och att han kunde
                    komma att sägas upp om bestämmelserna inte följs. I sin anmälan till JO uppgav
                    mannen bl.a. att han upplevde att en tjänsteman hade sökt igenom hans bostad vid
                    ett hembesök.
                    En myndighet får inte utan vidare gå in i någons bostad. Socialtjänsten kan dock efter
                    överenskommelse med den enskilde besöka honom eller henne för att genomföra
                    eller följa upp en beviljad insats. JO har i flera tidigare beslut uttalat att ett samtycke
                    till hembesök måste vara reellt.
                    JO konstaterar att annat inte kommit fram genom utredningen än att mannen hade
                    samtyckt till hembesöket som sådant. JO framhåller dock att ett samtycke till ett
                    hembesök kan vara mer eller mindre omfattande. Nämnden behöver därför
                    säkerställa att det finns samtycke från den enskilde inte bara till att ett hembesök får
                    genomföras, utan också till hur det genomförs. Ett hembesök är en integritetskänslig
                    åtgärd och nämnden måste i varje enskilt fall överväga bl.a. behovet av hembesök.
                    JO uttalar vidare att villkoret om hembesök inte är giltigt eftersom det är mer
                    långtgående än vad som följer av bestämmelserna i 12 kap. jordabalken. Nämnden
                    har tidigare fått kritik av JO för att ett sådant villkor tagits in i en bilaga till ett
                    hyreskontrakt. Nämnden kritiseras för att samma villkor fortfarande används.

## Bakgrund

A.A. har under en längre tid fått bistånd i form av bostadssocialt kontrakt från
                   socialtjänsten i Jönköpings kommun. Jag har i ett tidigare beslut kritiserat
                   Socialnämnden i Jönköpings kommun för att ha tagit in ett villkor i ett
                   hyreskontrakt om att A.A. ska förbinda sig att ta emot hembesök från
                   socialförvaltningen (se JO:s beslut den 1 oktober 2020, dnr 2540-2019). Jag
                   konstaterade bl.a. att villkoret om hembesök gick utöver vad en hyresvärd hade


    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Sveavägen 25
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                      E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                   Dnr 4189-2025       Sid 2 (6)




rätt att göra med stöd av bestämmelserna i hyreslagen (12 kap. jordabalken, JB),
och uppmanade nämnden att se över utformningen av kontraktet.

Anmälan
I en anmälan till JO i april 2025 klagade A.A. på socialtjänsten i Jönköpings
kommun och förde fram bl.a. följande. Han har ett socialt hyreskontrakt och för
att få behålla lägenheten måste han acceptera hembesök. Vid ett hembesök den
10 april 2025 sökte bostadskonsulenten igenom lägenheten. Bostadskonsulenten
gick omkring och tittade i badrummet, köket och sovrummet. Han samtycker till
hembesök, men tillåter inte att hans bostad söks igenom. Han kan dock inte säga
ifrån eftersom han behöver ha någonstans att bo.

Utredning
JO hämtade in handlingar från socialtjänsten. Därefter begärde JO att Individ-
och familjeomsorgsnämnden i Jönköpings kommun skulle yttra sig över
anmälan och besvara ett antal frågor om det aktuella hembesöket. Nämnden
kom in med ett yttrande. Eftersom det avsåg ett hembesök vid ett annat tillfälle
än den 10 april 2025 begärde JO ett nytt yttrande.

Nämnden redogjorde för sin hantering och bedömning i yttrandena och förde
fram bl.a. följande. Ett bostadssocialt kontrakt är en tillfällig boendelösning till
dess att den enskilde har löst sin bostadssituation på egen hand, alternativt tar
över aktuellt kontrakt som förstahandskontrakt. Uppföljning sker kontinuerligt i
lägenheten för att säkerställa lägenhetens skick och skötsel samt för att följa upp
eventuella störningar och hyresskulder. Uppföljningarna syftar också till att
följa upp den enskildes process gentemot andra boendelösningar. Det första
hembesöket bokas i samband med kontraktsskrivning. Vid det besöket görs
sedan en överenskommelse om nästa hembesök, cirka tre månader senare.
Därefter bokas hembesök med intervall om cirka sex månader.

Det fanns ett reellt samtycke från A.A. till hembesöket den 10 april 2025. Han
bekräftade besöket per e-post inför att det skulle äga rum. När hembesöket väl
skulle genomföras frågade bostadskonsulenten A.A. om han var välkommen in i
lägenheten, vilket A.A. svarade att han var. Bostadskonsulenten anser sig inte
ha granskat lägenheten utan gjorde snarare en okulär översyn av den. A.A. har
fått både skriftlig och muntlig information om villkoren vad gäller bl.a.
hembesök, inklusive hur dessa ska gå till. Det finns inte något hyresförhållande
mellan A.A. och nämnden. Hyresavtalet är tecknat mellan A.A. och
kommunens tekniska nämnd. Ingen nämnd har berett sig tillgång till bostaden i
egenskap av hyresvärd.

A.A. fick möjlighet att kommentera nämndens yttranden.
                                                                 Dnr 4189-2025      Sid 3 (6)




Rättsliga utgångspunkter
Bistånd i form av boende
Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag (2025:400) i kraft och ersatte den
tidigare gällande socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Bedömningen i det här
fallet ska dock göras med tillämpning av de bestämmelser som gällde vid tiden
för den anmälda handläggningen. I det följande redovisas därför
bestämmelserna i 2001 års socialtjänstlag.

Socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för den enskildes
självbestämmanderätt och integritet (1 kap. 1 § SoL). Insatser för den enskilde
ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne
(3 kap. 5 § SoL).

Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på
annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning
(försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt (4 kap. 1 § SoL). Social-
nämnden får ge bistånd utöver vad som följer av den bestämmelsen om det
finns skäl för det (4 kap. 2 § SoL).

Regeringsformens skydd mot husrannsakan m.m.
Var och en är skyddad mot bl.a. husrannsakan och liknande intrång från det
allmännas sida (2 kap. 6 § regeringsformen, RF). Socialtjänsten utgör en del av
det allmänna och omfattas alltså av bestämmelsen. Med husrannsakan avses
varje undersökning av hus, rum eller slutet förvaringsställe som genomförs av
en myndighet, oavsett syftet med undersökningen. I begreppet liknande intrång
ryms sådana intrång i någons bostad som inte sker i undersökningssyfte (se
prop. 1975/76:209 s. 147). Skyddet mot husrannsakan och liknande intrång får
endast begränsas genom lag (2 kap. 20 § RF).

En myndighet får alltså inte undersöka en enskilds bostad om det inte finns
lagstöd för det. Det finns inte någon bestämmelse som ger socialtjänsten rätt att
gå in i en enskilds bostad oavsett vad syftet med detta skulle vara. En annan sak
är att socialtjänsten efter överenskommelse med den enskilde kan besöka
honom eller henne i bostaden för att genomföra eller följa upp en beviljad
insats. JO har i flera beslut uttalat att ett samtycke till hembesök måste vara
reellt (se t.ex. JO 2015/16 s. 417, dnr 4930-2012).

Hyreslagens tvingande bestämmelser
Om en kommunal nämnd när den tillhandahåller en bostad ingår ett avtal med
den enskilde som innebär att nämnden upplåter nyttjanderätt till bostaden mot
betalning uppkommer ett hyresförhållande mellan parterna. Bestämmelserna i
hyreslagen blir då tillämpliga på hyresförhållandet.

Hyreslagens bestämmelser är som huvudregel tvingande till hyresgästens
förmån. Förbehåll som strider mot en bestämmelse i hyreslagen är utan verkan
mot hyresgästen om inte annat anges (12 kap. 1 § femte stycket JB). Det är
                                                                   Dnr 4189-2025      Sid 4 (6)




således inte möjligt att med bindande verkan mot hyresgästen ta in ett sådant
villkor i ett hyreskontrakt.

En hyresgäst disponerar ensam bostaden som han eller hon hyr. Hyresvärden
har dock rätt att utan uppskov få tillträde till lägenheten för att utöva nödvändig
tillsyn av lägenheten eller hur den används, eller utföra förbättringsarbeten som
inte kan skjutas upp utan skada (12 kap. 26 § JB). Det ska med andra ord vara
fråga om brådskande åtgärder.

Bedömning
Av utredningen framgår att A.A. genom ett beslut den 6 februari 2025
beviljades bistånd i form av bostadssocialt kontrakt. I biståndsbeslutet anges att
beslutet upphör att gälla om A.A. låter bli att ta emot hembesök från
socialförvaltningen inom ramen för uppföljningsverksamheten för sociala
kontrakt.

Ett hyreskontrakt tecknades mellan A.A. och Tekniska nämnden i Jönköpings
kommun den 27 februari 2025. Till kontraktet har fogats en bilaga med
tilläggsbestämmelser vid bostadssocialt kontrakt. Där anges det bl.a. att A.A.
förbinder sig att ta emot besök från socialförvaltningen inom ramen för
uppföljningsverksamheten för bostadssociala kontrakt. Det framgår även att om
tilläggsbestämmelserna inte följs så kan han komma att sägas upp.

Jag har i tidigare beslut uttalat mig om liknade villkor i hyreskontrakt som
kommunala nämnder har tecknat med enskilda i samband med att bistånd i form
av boende beviljats. Jag har då ifrågasatt om det finns någon verklig möjlighet
för den enskilde att påverka innehållet i ett sådant villkor. (Se t.ex. JO 2023
s. 376, dnr 8958-2020.)

A.A. har uppgett att han samtycker till att socialtjänsten gör hembesök, men att
han gör det för att inte förlora hyreskontraktet till lägenheten. Enligt min
mening talar omständigheterna i det här fallet för att A.A. inte har haft något
annat val än att acceptera villkoret om hembesök för att få tillgång till
lägenheten.

Det har kommit fram att A.A. under många års tid har haft sitt boende ordnat
genom nämndens försorg. Vilken information som nämnden lämnade till A.A. i
samband med biståndsbeslutet och tecknandet av hyreskontraktet, t.ex. om
eventuella alternativ till den aktuella insatsen, framgår inte närmare av
journalen. Han torde emellertid vara införstådd med formerna för uppföljningen
av biståndet. Av ett e-postmeddelande som A.A. skickade till förvaltningen den
6 april 2025 framgår att han ställde sig positiv till hembesöket den 10 april
2025. Nämnden har uppgett att bostadskonsulenten också frågade A.A. om de
fick komma in i bostaden innan hembesöket ägde rum och att A.A. samtyckte
till det. Sammantaget har annat inte kommit fram än att A.A. samtyckte till det
aktuella hembesöket som sådant.
                                                                   Dnr 4189-2025       Sid 5 (6)




Ett samtycke kan givetvis vara mer eller mindre omfattande. A.A. har gjort
gällande att han samtyckte till hembesöket, men inte till hur det genomfördes.
Ett hembesök är inte sällan en ovan och obekväm situation för den enskilde. Det
ligger också i sakens natur att den enskilde befinner sig i ett underläge i
förhållande till de tjänstemän från förvaltningen som besöker honom eller henne
i bostaden. Det finns därför en risk för att den enskilde inte förstår att han eller
hon kan avbryta besöket om det genomförs på ett sätt som han eller hon inte vill
acceptera.

Nämnden behöver därför säkerställa att det finns samtycke inte bara till att ett
hembesök får genomföras, utan också till hur det genomförs (jfr JO 2013/14
s. 392, dnr 2914-2011). Jag kan konstatera att A.A. och bostadskonsulenten har
olika uppfattningar om hur besöket gick till. Jag anser mig inte ha grund för att
kritisera nämnden för hur hembesöket genomfördes.

Nämnden har i sitt yttrande bl.a. angett att hembesök sker med vissa intervall
efter det att ett bostadssocialt kontrakt har beviljats en enskild. Med anledning
av det vill jag framhålla att det visserligen kan tyckas naturligt att en insats som
bl.a. syftar till att stödja den enskilde i sin boendesituation också innefattar
hembesök. Att en företrädare för det allmänna besöker en enskild i hans eller
hennes hem är dock, även när samtycke till det finns, en integritetskänslig
åtgärd. Socialnämnden måste därför i varje enskilt fall överväga om ett
hembesök verkligen behövs, hur besöket ska genomföras och om intresset av att
företa hembesöket står i rimligt förhållande till den olägenhet som kan antas
uppstå för den enskilde (se t.ex. JO 2011/12 s. 377, dnr 6514-2009 m.fl., och
JO:s beslut den 20 mars 2024, dnr 2631-2023).

Vilka överväganden nämnden har gjort i fråga om behovet av ett hembesök ska
naturligtvis dokumenteras i den enskildes ärende. På samma sätt ska det av
dokumentationen framgå att nämnden har hämtat in ett samtycke från den
enskilde och att detta samtycke kvarstår medan hembesöket genomförs.

Med dessa uttalanden övergår jag nu till att behandla frågan om att villkoret om
hembesök har tagits in i en bilaga till hyreskontraktet.

När A.A. och kommunen skrev under hyreskontraktet uppstod ett
hyresförhållande mellan parterna och bestämmelserna i hyreslagen blev
tillämpliga. Villkoret om hembesök togs in i en bilaga till hyreskontraktet.
Villkoret går utöver den rätt som tillkommer en hyresvärd att genomföra
brådskande tillsyn enligt hyreslagen och är alltså inte giltigt.

Nämnden har bl.a. framfört att kontraktet har tecknats mellan A.A och tekniska
nämnden samt att ingen har berett sig tillgång till bostaden i egenskap av
hyresvärd. Oavsett hur det förhåller sig med den saken konstaterar jag att det är
genom individ- och familjeomsorgsnämndens försorg som A.A. har fått tillgång
till bostaden. Av handlingarna framgår att lägenheten hyrs ut för socialtjänstens
räkning och att det är hembesök från socialförvaltningen som A.A. enligt
                                                                   Dnr 4189-2025       Sid 6 (6)




tilläggsbestämmelserna förbundit sig att ta emot. Som jag ser det har villkoret
om hembesök alltså motiverats av individ- och familjeomsorgsnämndens behov
av att följa upp den beviljade insatsen. Jag har tidigare kritiserat nämnden för att
ett villkor som det nu aktuella tagits in i en bilaga till ett hyreskontrakt. Jag är
mycket kritisk till att samma typ av villkor fortfarande används trots mina
tidigare uttalanden.

Övrigt
Jag uttalar mig i beslutet inte om övriga villkor i A.A:s hyreskontrakt. Det
innebär inte att de är invändningsfria (jfr t.ex. JO 2023 s. 376). Jag förutsätter
att nämnden gör en översyn av de tilläggsbestämmelser som anges i bilagan till
hyreskontrakten och ser till att dessa utformas på ett sätt som är förenligt med
gällande rätt.

Det som i övrigt har kommit fram i ärendet ger inte anledning till någon åtgärd
eller något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Thomas Norling. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Lovisa Rune har föredragit ärendet byråchefen Sandra
Lundgren har deltagit i beredningen.
