# Kritik mot rektor för en gymnasieskola som efter protest från elever tagit tillbaka inbjudan till ett politiskt parti att lämna information i skolan

JO 2007-10-26 dnr 4192-2006

BESLUT
                                                                           Datum                Dnr                       Sid
                                                                           2007-10-26           4192-2006                1 (4)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Kritik mot rektor för en gymnasieskola som efter protest från elever tagit
                        tillbaka inbjudan till ett politiskt parti att lämna information i skolan

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot af Chapmangymnasiet i
                        Karlskrona kommun. Han anförde bl.a. följande. I maj och augusti 2006 bjöd af
                        Chapmangymnasiet in Sverigedemokraterna att hålla bokbord i skolan inför de
                        allmänna valen hösten 2006. Den 4 september 2006 tog dock rektor BB tillbaka
                        inbjudan. Handlandet strider mot demokratin.

## Utredning

Anmälan remitterades till Utbildningsnämnden i Karlskrona kommun för utredning
                        och yttrande. Som sitt remissvar lämnade nämnden ett av utbildningschefen CC
                        undertecknat yttrande. I yttrandet anfördes följande.

                                  Personal inom Utbildningsförvaltningen är väl medvetna om att yttrandefriheten är
                                  grundlagsskyddad. Detta gås igenom och diskuteras med jämna mellanrum med
                                  förvaltningens chefsgrupp. De flesta rektorer har också en nyligen genomgången
                                  rektorsutbildning bakom sig där denna typ av frågor och scenarier ingår och
                                  diskuteras.
                                  Skolan är ingen allmän plats och yttrandefriheten enligt regeringsformen innefattar
                                  inte någon rätt för utomstående att få tillträde till skolan. I detta fall hade en
                                  inbjudan gått ut med möjlighet att informera eleverna inför valet. Rektor svarar
                                  ytterst för de verksamheter som pågår inom skolans område och att ordning och
                                  säkerhet för de personer som vistas inom skolan kan upprätthållas på ett betryggande
                                  sätt.
                                  Enligt bifogad dokumentation (här utelämnad; JO:s anm.) från rektor/chef BB
                                  framgår det tydligt att det kom starka reaktioner från eleverna när inbjudan till
                                  Sverigedemokraterna (SD) blev känd. Orsaken till att AA kontaktades och fick
                                  besked om återbud till skolans arrangemang Valstugor byggde enbart på
                                  omständigheten att ordning och säkerhet för elever, personal och SD-representant
                                  inte kunde garanteras om planerade elevaktioner skulle genomföras i samband med
                                  SD:s närvaro.
                                  Ur detta perspektiv och med rektors ansvar för verksamheten inom skolan var
                                  åtgärden helt korrekt och därmed har rektor följt gällande lagstiftning.
                        Till remissvaret hade fogats vissa handlingar, bl.a. skolans dokumentation
                        avseende framförda protester från elever.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                     Dnr 4192-2006    Sid 2 (4)




AA bereddes tillfälle att yttra sig över remissvaret.

I ett beslut den 26 oktober 2007 anförde JO André följande.

Bedömning
JO har vid ett flertal tillfällen uttalat sig i frågor som uppkommit i samband med att
politiska partier önskat lämna politisk information i skolor. Här kan nämnas bl.a.
JO:s ämbetsberättelse 1991/92 s. 346, 1995/96 s. 394 och 2004/05 s. 401 samt
JO:s beslut den 31 januari 1996, dnr 3404-1995, och den 8 april 2004, dnr 2111-
2002. Frågor av detta slag har även varit föremål för Regeringsrättens prövning
(Regeringsrättens årsbok 1981 ref. 2:26 nr I och II).

En skola är inte en allmän plats, och yttrandefriheten enligt regeringsformen
innefattar inte någon rätt för medborgarna – eller en sammanslutning av sådana –
att få tillträde till en skola för att där sprida ett budskap. På motsvarande sätt
förhåller det sig med den i tryckfrihetsförordningen garanterade rätten att sprida
tryckta skrifter. Skolledningen kan dock ge tillstånd för utomstående att i skolan
sprida information eller tryckta skrifter. Vid ställningstagande till om t.ex. ett
politiskt parti i detta syfte skall få tillträde till en skola måste skolledningen beakta
den övergripande bestämmelsen i 1 kap. 9 § regeringsformen: Domstolar samt
förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga
förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta
saklighet och opartiskhet.

_______________

Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Detta förutsätter
bl.a. att skolan samverkar med omvärlden. Gymnasieskolan skall vidare, enligt
1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), vara öppen för skilda
uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Av läroplanen framgår även att
läraren öppet skall redovisa och diskutera olika värderingar, uppfattningar och
problem samt att undervisningen skall vara saklig och allsidig.

Inför 2006 års allmänna val bjöd af Chapmangymnasiet in samtliga partier som var
representerade i kommunfullmäktige i Karlskrona kommun, däribland
Sverigedemokraterna, att den 7 september 2006 delta i skolans aktivitet
”Valstugor”. Den 4 september 2006 återtog dock en av rektorerna för gymnasiet
inbjudan till Sverigedemokraterna. Efter det att partiet hade krävt en skriftlig
förklaring till återbudet uppgav rektorn att det var ”helt och hållet en
ordningsfråga” och att säkerheten för eleverna inte kunde garanteras om planerade
elevaktioner genomfördes i samband med partiets närvaro i skolan.

Av skolans dokumentation framgår bl.a. följande. Den 1 september 2006 sökte tre
elever upp BB, dåvarande rektor vid gymnasiet, och ifrågasatte det förhållandet att
Sverigedemokraterna, utan föregående diskussion med eleverna, hade bjudits in till
skolan. En av eleverna uppgav att han kände sig kränkt av att ett parti som ”hyser
                                                                   Dnr 4192-2006    Sid 3 (4)




kända åsikter om honom som invandrare” bjöds in till skolan. Vidare framkom att
ett stort antal elever hade vidtalats att demonstrera mot Sverigedemokraternas
närvaro i syfte att störa ordningen så att skolan skulle tvingas ställa in aktiviteten
”Valstugor”. Efter det att inbjudan till Sverigedemokraterna hade tagits tillbaka
besökte samma elever återigen rektorn och meddelade att ett antal elever skulle
samlas till en inledande protestaktion senare samma dag samt ombad rektorn att
vara närvarande för att ta emot en skriftlig protest. Rektorn infann sig i skolans
entréhall vid tidpunkten för aktionen, varvid bl.a. en elev redogjorde för rektorns
beslut om att återta inbjudan. Arrangemanget ”Valstugor” genomfördes den 7
september 2006.

Eleverna har rätt till inflytande i skolan. Det är dock ytterst huvudmannen och den
enskilda skolan som avgör hur verksamheten i skolan skall utformas och
organiseras. Den omständigheten att elever i en skola inte anser att ett visst parti
skall få möjlighet att lämna information i skolan, ger inte skolledningen rätt att
neka det aktuella partiet tillträde till skolan och på så sätt särbehandla partiet i
förhållande till andra partier. En sådan åtgärd står i strid med objektivitetsprincipen
i 1 kap. 9 § regeringsformen och de grundläggande demokratiska värderingar som
skolan skall värna. Vidare måste skolan i sin verksamhet verka för att de
grundlagsfästa principerna om yttrandefrihet och tryckfrihet inte kränks. Det är en
angelägen uppgift för skolorna att, i enlighet med skollagen och läroplanen, få
eleverna att förstå värdet av att dessa friheter respekteras och att det är i just den
situationen när elever inte delar eller till och med tar starkt avstånd från den
uppfattning som ett politiskt parti förväntas föra fram som grundlagens
bestämmelser om yttrandefrihet och tryckfrihet gör sig gällande med särskild
styrka.

Skolledningen har en skyldighet att upprätthålla ordningen i skolan. Under vissa
förhållanden kan därför allmänna ordningsskäl motivera att politiska partier nekas
tillträde till en skola eller att möjligheten att där lämna information begränsas eller
styrs av skolan vad gäller tid, rum och form. För detta krävs dock att de negativa
konsekvenserna som tillträdet kan antas få för ordningen är klart påvisbara. Den
ovan nämnda objektivitetsprincipen måste iakttas, och ordningsskäl får inte
användas som svepskäl för att utesluta ett parti på grundval av de åsikter som
partiet förväntas föra fram. Det kan – i anledning av att det har framkommit att en
elev hade uppgett att han kände sig kränkt av att Sverigedemokraterna hade bjudits
in till skolan – tilläggas att lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och
annan kränkande behandling av barn och elever självfallet inte får åberopas till stöd
för ett grundlagsstridigt handlande eller ett kringgående av grundlagen.

I remissvaret har angetts att anledningen till att rektorn, trots tidigare inbjudan,
meddelade Sverigedemokraterna att skolan inte kunde ta emot partiet den 7
september 2006 var att ”ordning och säkerhet för elever, personal och SD-
representant inte kunde garanteras om planerade elevaktioner skulle genomföras i
samband med SD:s närvaro”. Rektorns ställningstagande har således grundats på
farhågor för att skolans egna elever skulle vara ordningsstörande och att risken
                                                                   Dnr 4192-2006   Sid 4 (4)




fanns att aktiviteten ”Valstugor” skulle få ställas in. Det är uppenbart att de
aktioner som eleverna planerade riktade sig mot Sverigedemokraternas närvaro vid
arrangemanget. Såvitt framgår av utredningen berodde elevernas förhållningssätt
på deras inställning till innehållet i Sverigedemokraternas politiska budskap. De
ordningsskäl som rektorn har grundat sitt beslut på får därmed anses ha haft ett
samband med de åsikter som partiet förväntades föra fram.

Av remissvaret framgår inte om, och i så fall hur, rektorn agerade för att få
eleverna att avstå från de aktioner som förutskickades för det fall inbjudan till
Sverigedemokraterna inte togs tillbaka. Det kan av skolans dokumentation endast
utläsas att rektorn vid elevernas besök den 1 september 2006 motiverade inbjudan
till partiet med att ”yttrandefriheten är grundlagsskyddad” och att ett resonemang
fördes ”kring den problematiken”. Det kan ifrågasättas om rektorn gjorde
tillräckliga ansträngningar för att komma till rätta med situationen t.ex. genom att
framhålla för eleverna att allvarligt ordningsstörande aktioner av aviserat slag inte
var förenliga med skolans demokratiska värdegrund och inte skulle tolereras av
skolledningen. Konsekvensen av hennes beslut blev under alla förhållanden att ett
av de i kommunfullmäktige representerade partierna utestängdes från en aktivitet
som partiet hade samma rätt att delta i som övriga inbjudna partier.

Om skolledningen hade anledning anta att eleverna skulle allvarligt störa
aktiviteten ”Valstugor”, skulle hela arrangemanget ha kunnat ställas in. Ett sådant
beslut hade varit korrekt i formellt hänseende eftersom alla inbjudna partier då
hade drabbats på samma sätt. Enligt min mening borde rektorn, om eleverna inte
kunde talas till rätta, med beaktande av 1 kap. 9 § regeringsformen ha valt detta
alternativ i den nu aktuella situationen. Detta hade möjligen också tydliggjort för
eleverna hur allvarligt det är om de demokratiska spelreglerna inte följs och att det
var deras eget förväntade agerande som i praktiken skulle omöjliggöra den
samverkan mellan skolan och samhället i övrigt som förutsätts i
skolförfattningarna.

Jag har förståelse för att verkligheten ibland kan vara besvärlig att hantera för den
rektor som på en och samma gång måste ta hänsyn till olika lagar och regler som,
kortsiktigt och i ett snävt perspektiv, kan synas svårförenliga. Det kan då finnas en
frestelse att välja den enklaste utvägen och ge efter för påtryckningar eller till och
med hot från olika håll. Det skall dock med skärpa framhållas att det, inte minst i
sådana situationer, gäller att hävda den övergripande princip som kommer till
uttryck i regeringsformen vad gäller myndigheters skyldighet att i sin verksamhet
iaktta saklighet och opartiskhet.

Jag vill också understryka vikten av att en skolledning inte faller undan för sådana
invändningar från elevernas sida som ytterst kan leda till en urholkning av de
grundlagsfästa principerna om yttrandefrihet och tryckfrihet.

Med den kritik som ligger i det ovan anförda avslutas ärendet.
