# En kommun som yttrade sig över en ansökan enligt ordningslagen om tillstånd för ianspråktagande av offentlig plats borde inte ha villkorat sitt medgivande till ansökan med att markägarens tillstånd behövdes

JO 2003-04-11 dnr 4209-2001

BESLUT
                                                                       Datum             Dnr                     Sid
                                                                       2003-04-11        4209-2001              1 (4)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        En kommun som yttrade sig över en ansökan enligt ordningslagen om
                        tillstånd för ianspråktagande av offentlig plats borde inte ha villkorat sitt
                        medgivande till ansökan med att markägarens tillstånd behövdes

## Anmälan

AA och BB framförde i en anmälan till JO klagomål mot Tekniska
                        beställarnämnden i Uppsala kommun och Polismyndigheten i Uppsala län,
                        tillståndsenheten. Deras anmälan mot kommunen rörde att kommunen i ett yttrande
                        till polismyndigheten över en ansökan om tillstånd för ianspråktagande av offentlig
                        plats hade angett som villkor att tillstånd från berörd markägare erfordrades. AA
                        och BB ifrågasatte om villkoret hade laga stöd.

                        Klagomålen mot polismyndigheten gällde att myndigheten i det tillståndsbevis som
                        senare meddelades, och som även avsåg allmän sammankomst, hade uppställt
                        villkor om att tillstånd från berörd markägare erfordrades. Anmälan i denna del har
                        utretts av chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh (JO:s ärende dnr 3891-2001).

                        Till anmälan fogades kopior av kommunens yttrande och polismyndighetens
                        tillståndsbevis. Av handlingarna framgick bl.a. följande. I en skrivelse den 12 mars
                        2001 yttrade sig kommunens tekniska kontor till polismyndigheten över en
                        ansökan från Attac-Uppsala om tillstånd att nyttja offentlig plats, Celsiustorget och
                        Forumtorget i Uppsala. Kommunen tillstyrkte ansökan men föreskrev som villkor
                        bl.a. att tillstånd från berörd markägare erfordrades. I polismyndighetens
                        tillståndsbevis, som avsåg ”allmän sammankomst, ianspråktagande av offentlig
                        plats samt tillstånd jml 10 § lokala ordningsföreskrifter” angavs under rubriken
                        ”Särskilda villkor” bl.a. att tillstånd från berörd markägare erfordrades för
                        nyttjandet av platsen.

## Utredning

Efter remiss yttrade Tekniska beställarnämnden i Uppsala kommun (majoriteten)
                        bl.a. följande (bilagorna uteslutna).




 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                          Dnr 4209-2001     Sid 2 (4)

## Sammanfattning

–––
      Forumtorget och Celsiustorget är offentliga platser. Torgen ägs inte av kommunen
      men marken står under dess förvaltning. Som förvaltare av marken yttrar sig
      tekniska beställarnämnden till polisen och anser att tillstånd även skall inhämtas från
      markägaren. Enligt ordningslagen 3 kap. 15 § får kommunen i yttranden om
      ianspråktagande av offentlig plats ange villkor för markupplåtelser.

## Ärendet

Föreningen Attac-Uppsala har hos polismyndigheten ansökt om tillstånd för
      begagnande av offentlig plats enligt ordningslagen. Ansökan avser gatuteater, kör,
      talare, bokbord och flygbladsutdelning på Forumtorget och Celsiustorget. Polisen
      har remitterat ansökan för yttrande till tekniska beställarnämnden som tillstyrkt
      ansökan men ställt som villkor att även tillstånd från markägaren erfordras. – – –
      Som framgår av bifogad karta 1 är såväl Forumtorget som Celsiustorget del av den
      centrala gågatan i Uppsala. Forumtorget ägs av Fastighets AB Stadsgården och
      Celsiustorget av Arostornet S:t Per AB. Enligt detaljplan utgör de båda torgen
      kvartersmark men med begränsningen att marken inte får bebyggas utan skall vara
      tillgänglig för allmän gångtrafik (bifogad karta 2 och 3). Någon klar gräns, staket,
      markering i beläggningen eller annat, finns inte mellan torgen och gågatan.
      Kommunen svarar enligt avtal med fastighetsägarna för underhåll och tillsyn av
      torgen – vinterväghållning, städning, reparationer av markbeläggningen och
      underhåll av den av kommunen ägda staty/fontän som finns uppställd på
      Celsiustorget. De båda torgen liksom gågatan är vintertid uppvärmda. Under torgen
      finns ett markvärmenät som ägs av kommunen. Kostnaderna för uppvärmning och
      renhållning betalas av respektive fastighetsägare.
      Mellan kommunen och de två fastighetsägarna finns alltså ett samarbete beträffande
      torgens skötsel. Kommunen har därför ett naturligt behov att bevaka att
      markägarintresset inte träds förnär när platserna används. Kommunen har ett starkt
      intresse av att de båda torgen också fortsättningsvis förblir allmänt tillgängliga.
      Det är mot denna bakgrund som kommunen ansett att det som villkor för
      ianspråktagandet funnits skäl att begära tillstånd från respektive markägare.
      Det är vår uppfattning att villkoret, mot bakgrund av ägandeförhållandena, ryms
      inom ramen för vad som kan krävas med stöd av 3 kap. 15 § ordningslagen
      (1993:1617). Kommunen får med stöd av denna bestämmelse ange de villkor som
      behövs för att tillgodose de intressen som kommunen har att bevaka i fråga om
      skötseln av den offentliga platsen, markanvändning, stadsbild, miljö och trafik.
BB kommenterade remissvaret.

I beslut den 11 april 2003 anförde JO Berggren följande.

Beträffande AA:s och BB:s i anmälan framförda klagomål mot Polismyndigheten i
Uppsala län (JO:s ärende dnr 3891-2001) har chefsjustitieombudsmannen Claes
Eklundh i ett beslut denna dag uttalat följande.
      Enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 och 4 regeringsformen (RF) är varje medborgare
      gentemot det allmänna tillförsäkrad mötesfrihet och demonstrationsfrihet. Dessa
      friheter får i viss utsträckning begränsas genom lag (2 kap. 12 § RF). Av 2 kap. 14 §
      första stycket RF framgår att mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas
      av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller
      till trafiken. I övrigt får dessa friheter begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet
      eller för att motverka farsot.
      Med allmän sammankomst enligt ordningslagen (1993:1617) avses bl.a.
      sammankomster som utgör demonstrationer eller som annars hålls för överläggning,
      opinionsyttring eller upplysning i allmän eller enskild angelägenhet samt andra
                                                                          Dnr 4209-2001     Sid 3 (4)



      sammankomster vid vilka mötesfriheten utövas (2 kap. 1 § första stycket
      ordningslagen).
      Allmänna sammankomster får inte utan tillstånd anordnas på offentliga platser (2
      kap. 4 § ordningslagen). Polismyndigheten prövar frågor om tillstånd att anordna
      allmänna sammankomster (2 kap. 8 § ordningslagen).
      Tillstånd till en allmän sammankomst får enligt 2 kap. 10 § första stycket
      ordningslagen vägras endast om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller
      säkerheten vid sammankomsten eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara
      omgivning eller med hänsyn till trafiken eller för att motverka epidemi.
      Polismyndigheten får meddela de villkor som behövs för att upprätthålla ordning
      och säkerhet vid sammankomsten (2 kap. 16 § andra stycket ordningslagen).
      Polismyndigheternas prövning av tillståndsansökningar såvitt avser allmänna
      sammankomster skall således grunda sig endast på ordnings- och
      säkerhetssynpunkter i enlighet med vad som framgår av såväl regeringsformen som
      ordningslagen.
      Ordningslagen trädde ikraft den 1 april 1994 och ersatte allmänna ordningsstadgan
      (1956:617) och lagen (1956:618) om allmänna sammankomster. Av beslut från JO
      avseende tillstånd till allmänna sammankomster före ordningslagens ikraftträdande
      framgår bl.a. följande. Polismyndigheten äger inte rätt att till grund för sitt beslut
      lägga andra synpunkter än dem ifrågavarande lagstiftning avsett att reglera.
      Polismyndigheten kan inte vägra att meddela tillstånd under påstående att
      markägaren inte lämnat sitt samtycke till aktiviteten ifråga eftersom det inte ligger
      inom polismyndighetens kompetensområde att pröva det rättmätiga i markägarens
      vägran i detta hänseende. Av samma skäl är det även felaktigt att såsom ett villkor
      för ett tillstånd uppställa krav på markägarens medgivande. Det är emellertid
      lämpligt att i tillståndet inta en erinran om det ytterligare medgivande som kan
      erfordras från markägarens sida eller från den myndighet som disponerar marken (se
      JO 1974 s. 100 och 1975 s. 82 II). Dessa uttalanden har giltighet också i fråga om
      tillämpningen av bestämmelserna om allmänna sammankomster i ordningslagen.
      Det kan således konstateras att polismyndigheten inte hade rättsligt stöd för att ställa
      upp krav på tillstånd från berörd markägare som ett villkor för tillståndet till de
      allmänna sammankomsterna. I den mån ett uttalande om krav på tillstånd från
      markägaren anses påkallat bör detta i stället utformas som en upplysning till
      sökanden.
      I förevarande fall avsåg tillståndsbeviset, förutom allmän sammankomst, även
      ianspråktagande av offentlig plats samt tillstånd enligt 10 § lokala
      ordningsföreskrifter (gatuteater, kör, talare, bokbord, flygbladsutdelning samt
      högtalarutsändning). Av utredningen framgår att polismyndigheten hade inhämtat
      yttrande från kommunen i frågan om tillstånd att nyttja den offentliga platsen.
      Enligt 3 kap. 1 § ordningslagen får en offentlig plats inom detaljplanelagt område
      inte utan tillstånd av polismyndigheten användas på ett sätt som inte stämmer
      överens med det ändamål som platsen har upplåtits för eller som inte är allmänt
      vedertaget. Tillstånd behövs dock inte, om platsen tas i anspråk endast tillfälligt och
      i obetydlig omfattning och utan att inskränka på någon annans tillstånd. Av 3 kap. 2
      § ordningslagen följer att polismyndigheten skall inhämta yttrande från kommunen
      innan tillstånd ges för att ta i anspråk en offentlig plats. Undantag härifrån görs bl.a.
      när det är fråga om mark som inte förvaltas av kommunen.
      Det framstår enligt min mening som mest naturligt att betrakta de i tillståndet
      angivna aktiviteterna (gatuteater, kör, talare, bokbord, flygbladsutdelning samt
      högtalarutsändning) som inslag i den allmänna sammankomsten (jfr JO 1975 s. 82
      I). Frågor om tillstånd till allmän sammankomst regleras uttömmande i 2 kap.
      ordningslagen. Det fanns därför inte någon anledning för polismyndigheten att
      besluta särskilt i frågan om ianspråktagande av offentlig plats. Det saknades därmed
      också skäl för myndigheten att inhämta yttrande i denna fråga från kommunen.
Beträffande handläggningen hos kommunen vill jag säga följande.
                                                                  Dnr 4209-2001    Sid 4 (4)




Den i ärendet aktuella marken ägs av två bolag och förvaltas av kommunen.

När polismyndigheten inhämtar yttrande från kommunen över en ansökan om
tillstånd att ta i anspråk en offentlig plats har kommunen en vetorätt enligt
ordningslagen. Av 3 kap. 2 § första stycket i lagen framgår sålunda att om
kommunen avstyrker ansökan, får tillstånd inte meddelas. Om kommunen för
tillstyrkan uppställer villkor enligt 15 §, får tillstånd meddelas endast om det
förenas med dessa villkor.

Enligt 3 kap. 15 § ordningslagen får kommunen, när den yttrar sig över en ansökan
om tillstånd att ta i anspråk en offentlig plats, ange villkor som behövs för att
tillgodose de intressen som kommunen har att bevaka i fråga om skötseln av den
offentliga platsen, markanvändning, stadsbild, miljö och trafik. I motiven till
bestämmelsen anfördes bl.a. följande (prop. 1992/93:210 s. 110). Kommunerna bör
för det första kunna ställa upp sådana villkor som behövs för att kommunen skall
kunna fullgöra sina uppgifter som ägare eller förvaltare av marken, t.ex. villkor
som syftar till att underlätta renhållning, snöröjning, ledningsdragning och
gatuarbeten samt villkor om belastning av marken. Kommunerna bör vidare kunna
ställa upp de villkor som behövs för att tillgodose de intressen som kommunerna
har att bevaka i fråga om markanvändningen, stadsbilden och trafiken. Utanför
kommunens befogenheter bör däremot falla villkor om skadestånd eller andra
ekonomiska förpliktelser, t.ex. skyldighet för sökanden att betala skatter eller andra
allmänna avgifter. Kommunen bör inte heller kunna ställa upp villkor om
skyldighet att betala avgift för nyttjandet av marken.

I nämnda proposition berördes också frågan om hänsynstagandet till markägarens
intressen. I en bakgrundsbeskrivning anfördes att polismyndighetens tillstånd
kunde förenas med de villkor för platsens användande som myndigheten eller
kommunen ansett påkallade samt att tillståndet också kunde innehålla en erinran
om att medgivande av markägaren kunde behövas om denne är någon annan än
kommunen (s. 107). Föredragande departementschefen uttalade vidare att det i den
föreslagna lagen tydligare än vad som tidigare gällde borde framgå att det förutom
polismyndighetens tillstånd krävs medgivande från fastighetsägaren för markens
nyttjande. Departementschefen förordade därför att det i den nya ordningslagen
uttryckligen skulle anges att det utöver polismyndighetens tillstånd kunde krävas
ett medgivande från fastighetsägaren eller någon annan som hade rätt att disponera
marken (s. 108). I 3 kap. 16 § första stycket ordningslagen föreskrivs att
polismyndighetens beslut i fråga om mark som inte står under kommunens
förvaltning också skall innehålla en erinran om att medgivande av markägare eller
nyttjanderättshavare kan behövas.

Av vad som nyss sagts framgår enligt min mening att frågan om markägarens
tillstånd för ianspråktagande av dennes mark inte utgör ett sådant intresse som
kommunen har att bevaka enligt 3 kap. 15 § ordningslagen (se också JO 1974 s.
100 och SOU 1985:24 s. 99 f. och 116 f.). Kommunen borde därför inte ha
villkorat sitt medgivande med att markägarens tillstånd behövdes.

Med dessa uttalanden avslutas ärendet.
