# Kritik mot Förvaltningsrätten i Malmö för långsam och passiv handläggning av ett mål om arbetslöshetsersättning. Även uttalanden om domstolens handläggningstider generellt i s.k. allmänna mål

JO 2025-12-17 dnr 4224-2025

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                    2025-12-17               4224-2025              1 (9)



Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                   Kritik mot Förvaltningsrätten i Malmö för långsam och passiv
                   handläggning av ett mål om arbetslöshetsersättning. Även uttalanden
                   om domstolens handläggningstider generellt i s.k. allmänna mål


                    Beslutet i korthet: JO har i ett antal tidigare beslut kritiserat Förvaltningsrätten i
                    Malmö för långsam handläggning av olika s.k. allmänna mål. Vid den senaste
                    granskningen i november 2023 konstaterade chefsJO att förvaltningsrätten hade
                    fortsatt att vidta åtgärder för att komma till rätta med handläggningstiderna, men att
                    flera målkategorier, särskilt socialförsäkring, fortfarande hade för långa
                    handläggningstider generellt och att läget alltjämt var oroande.
                    I detta beslut riktar chefsJO på nytt kritik mot förvaltningsrätten för långsam och
                    passiv handläggning av ett mål om arbetslöshetsersättning. Handläggningstiden
                    uppgick till knappt sexton månader och förvaltningsrätten vidtog inga aktiva
                    handläggningsåtgärder under en period om ca tolv månader.
                    ChefsJO konstaterar att omloppstiderna generellt förbättrats sedan hans senaste
                    granskning och ser positivt på detta. Samtidigt är de handläggningstider som
                    förvaltningsrätten redovisat alltjämt för långa när det gäller vissa målkategorier.
                    Förvaltningsrätten har redogjort för att domstolen under flera år haft utmaningar
                    kopplade till bl.a. bristande ekonomiska resurser och personalförsörjning. ChefsJO
                    konstaterar att när resurserna, t.ex. i form av bemanning, inte räcker till måste det
                    ankomma på lagmannen att i första hand se över organisationen och göra andra
                    nödvändiga förändringar för att bättre kunna möta den uppkomna situationen. Av
                    domstolens redogörelse framgår också att lagmannen sedan sitt tillträde har
                    genomfört ett flertal organisatoriska förändringar i syfte att bl.a. öka domstolens
                    produktivitet. Det framgår även att domstolen har verkat för att bl.a. erhålla ytterligare
                    resurser och stärka personalförsörjningen. ChefsJO välkomnar de åtgärder som
                    vidtagits och att domstolen fortsätter att arbeta aktivt för att korta
                    handläggningstiderna.
                    Även med beaktande av de förbättringar som skett är det dock bekymmersamt att
                    handläggningstiderna i flera målkategorier, särskilt socialförsäkring, alltjämt är för
                    långa. Till detta kommer de utmaningar som domstolen redogjort för rörande bl.a.
                    bristande resurser. ChefsJO understryker därför på nytt vikten av att arbetet för att nå
                    kortare handläggningstider och lägre målbalanser fortsätter samt att uppföljning sker
                    kontinuerligt.
                    Beslutet överlämnas till regeringen och Domstolsverket för kännedom.




    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                     E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                  Dnr 4224-2025     Sid 2 (9)




Bakgrund
I maj 2020 kritiserade JO Förvaltningsrätten i Malmö för långsam handläggning
av ett mål om arbetsskadeförsäkring och ett s.k. tandvårdsmål (se JO:s två
beslut den 28 maj 2020, dnr 3396-2019 och 3515-2019). I augusti 2021 riktade
JO kritik mot förvaltningsrätten för långsam handläggning av två mål om
sjukpenning och ett mål om skyddsjakt (se JO:s beslut den 31 augusti 2021, dnr
6681-2020 och 7099-2020). I det senare beslutet konstaterade JO att domstolen
hade fortsatt sitt arbete för att komma till rätta med handläggningstiderna och
att situationen i december 2020 hade förbättrats något. Enligt JO var dock
handläggningstiderna för flera målkategorier, särskilt socialförsäkringsmålen,
fortfarande för långa och gav anledning till oro.

I november 2023 riktade jag kritik mot förvaltningsrätten för långsam
handläggning av ett mål om personlig assistans enligt lagen om stöd och service
till vissa funktionshindrade, LSS (se mitt beslut den 27 november 2023, dnr
3431-2023). Jag konstaterade att förvaltningsrätten hade fortsatt att vidta
åtgärder för att komma till rätta med handläggningstiderna, men att det
framgick av domstolens redovisning att flera målkategorier, särskilt
socialförsäkring, alltjämt hade för långa handläggningstider generellt.
Omloppstiderna hade även ökat jämfört med 2020 för flera måltyper. Läget var
enligt min uppfattning alltjämt oroande och jag underströk därför vikten av att
arbetet för att nå kortare handläggningstider och lägre målbalanser fortsätter
samt att uppföljning sker kontinuerligt.

Anmälan
I en anmälan till JO den 15 april 2025 framförde AA klagomål mot
Förvaltningsrätten i Malmö för att ett mål om arbetslöshetsersättning som kom
in till förvaltningsrätten i februari 2024 fortfarande inte hade avgjorts. Enligt
honom hade förvaltningsrätten beklagat handläggningstiden men samtidigt
lämnat besked om att det inte var säkert att målet skulle bli handlagt före
sommaren 2025.

Utredning
JO tog del av dagboksblad och vissa andra handlingar i det aktuella målet.

Förvaltningsrätten uppmanades att yttra sig över klagomålet. Yttrandet skulle
även innehålla en redogörelse för handläggningstiderna generellt i s.k. allmänna
mål vid domstolen under perioden 1 juli 2024–30 juni 2025, vilka eventuella
åtgärder som domstolen hade vidtagit för att minska handläggningstiderna, samt
en prognos för domstolens handläggningstider framöver i måltyperna och vilka
eventuella åtgärder som kan behöva vidtas med anledning av prognosen.

I sitt remissvar anförde domstolen, genom lagmannen BB, i huvudsak följande
rörande handläggningen av det aktuella målet:
                                                                        Dnr 4224-2025      Sid 3 (9)




     Handläggningen av det aktuella målet
     Målet som omfattas av anmälan gäller i sak arbetslöshetsersättning. Målet kom
     in till domstolen den 21 februari 2024 och avgjordes den 11 juni 2025. Det har
     handlagts på domstolens avdelning 4, som är en av tre avdelningar som vid
     tidpunkten handlade måltypen.
     När målet kom in till domstolen var rådmannen [CC] tillförordnad
     avdelningschef, vilket efter utnämning till chefsrådman övergick till ordinarie
     chefskap från den 15 mars 2024. På grund av förändringar i chefsstrukturen
     trädde chefsrådmannen [DD] in som tillfällig avdelningschef den 13 januari
     2025 och fram till den 14 september 2025. [DD] och rådmannen [EE] har yttrat
     sig över handläggningen och tagit del av myndighetens remissvar. Vad gäller
     detaljerna i handläggningen hänvisar jag till deras yttrande. Jag vill dock
     understryka att handläggningstiden snarast ger uttryck för domstolens samlade
     problem med åldersstruktur, målbalanser och inflöde än att vara ett
     avdelningsspecifikt problem.
     Handläggningstiden i detta fall har uppgått till knappt 16 månader. Jag kan
     konstatera att detta är en allt för lång tid som inte är rimlig. Förvaltningsrätten
     kan ur den aspekten inte anses ha uppfyllt de krav som ställs på domstolen. Jag
     beklagar handläggningstiden och hänvisar vidare till redogörelsen nedan för
     handläggningstider och åtgärder som vidtagits.
Chefsrådmannen DD anförde följande:

     Jag tillträdde som tf chefsrådman på avdelning 4 den 13 januari 2025.
     Vad gäller målets handläggning på avdelningen ansluter jag mig till den
     redogörelse som rådmannen [EE] har lämnat.
     Jag konstaterar att från det att målet fördelades på domare och föredragande
     jurist och målet expedierades tog det sju veckor. Enligt min mening kan inga
     synpunkter riktas mot denna handläggningstid.
     Från det att domstolen bedömde målet klart för uppsättning tills målet fördelades
     på domare och föredragande jurist tog det ungefär 12 månader. Enligt min
     mening är detta alltför lång tid men denna måltyp är inte prioriterad på
     domstolen och målen avgörs som huvudregel i turordning. Jag kan konstatera att
     målets handläggningstid beror på den åldersstruktur som avdelningens mål har
     och den totala målbalansen på avdelningen.
Rådmannen EE anförde följande:

     Aktuellt mål kom in till domstolen den 21 februari 2024. A-kassan fick i
     underrättelse den 23 februari 2024 tillfälle att yttra sig över handlingar senast
     den 15 mars 2024. Klaganden fick därefter tillfälle att yttra sig över handlingar
     senast den 8 april 2024. I yttrande från klaganden den 15 mars 2024 skrev denne
     en uppmaning om att agera skyndsamt. Förvaltningsrätten bedömde den 2 april
     2024 att målet var klart för uppsättning.
     Målet lottades på mig den 22 april 2025. Samtidigt lottades det på en
     föredragande jurist. Den 23 april 2025 informerar förvaltningsrättens
     föredragande jurist klaganden om att det i nuläget inte går att ange någon
     närmare tidsangivelse eller datum för när avgörande kommer att ske. Samma
     föredragande jurist ringer den 5 maj 2025 upp klaganden och lämnar samma
     information. Detta efter det att han den 2 maj 2025 kontaktat domstolen och sagt
     att han vill tala med den person som har hand om hans mål och som han tidigare
     talat i telefon med. Målet överlämnades till mig med förslag till dom den 10 juni
     2025. Dagen efter, den 11 juni 2025, lämnades det till expediering. Det av-
     slutades i ärendehanteringssystemet samma dag och arkiverades dagen efter. Jag
     noterar att domen överklagades till Kammarrätten i Göteborg den 8 augusti
     2025.
                                                                            Dnr 4224-2025   Sid 4 (9)




Domstolen redogjorde även för handläggningstiderna vid domstolen, vilka
åtgärder som domstolen vidtar för att minska handläggningstiderna och en
prognos för domstolens handläggningstider framöver:

        Generellt om handläggningstider
        Tabellen nedan visar förvaltningsrättens handläggningstider (omloppstider) i
        månader för de allmänna målen under perioden den 1 juli 2024 – 30 juni 2025.

Målkategori            Median                   Genomsnitt           75 percentil
                          (månader)                (månader)             (månader)

LOU                                       3,3                  3,3                   5,6

LVM                                       0,3                  0,4                   0,5

LVU                                       1,4                  1,8                   1,9

Mängdmål                                  1,2                  2,5                   2,7

Psykiatrimål                              0,3                  0,3                   0,5

Skatt                                     7,3                  8,3                  13,2

Socialförsäkring                       10,4                    9,2                  14,5

Socialtjänstlagen                         2,6                  3,5                   4,7

Övriga mål                                3,8                  6,0                  10,2


        Sedan det senaste JO-beslutet med kritik mot förvaltningsrätten för långa
        handläggningstider har omloppstiderna generellt förbättrats och
        förvaltningsrätten når nu regeringens målsättningar för mängdmål och mål enligt
        socialtjänstlagen. Under perioden uppvisar domstolen en hög produktivitet
        (viktade mål) per ordinarie domare i förhållande till jämförbara domstolar. Detta
        även med beaktande av att domstolen hanterar mellan 16 000 och 18 000
        överklaganden per år rörande dröjsmålstalan avseende svenskt medborgarskap.
        Dessa mål är mycket lågt viktade, men belastar i hög grad registratur, kansli och
        domare. Lågt räknat tar målen om dröjsmålstalan två årsarbetskrafter ordinarie
        domare i anspråk.

        Åtgärder som domstolen vidtar för att minska handläggningstiderna
           a) Ny avdelningsstruktur och målfördelning m.m.
        Som domstolen uppgett i tidigare yttrande den 22 juni 2023 genomfördes i
        mitten av februari 2022 en organisationsförändring som bland annat syftade till
        att bredda kompetensen främst för de allmänna målen i syfte att öka
        produktionen och minska sårbarheten avseende de målen. Detta skedde samtidigt
        som inströmningen av migrationsmål till domstolen minskade. I konsekvens
        härmed minskade inledningsvis domstolens balans av allmänna mål något.
        Denna utveckling har dessvärre inte fortsatt, se vidare nedan.
        Tidigt under våren 2024 stod det klart att lagmannen skulle lämna sin tjänst och
        först i december 2024 tillträdde undertecknad som ny lagman. Perioden juni-
        november 2024 hade förvaltningsrätten en tf. lagman.
                                                                  Dnr 4224-2025        Sid 5 (9)




Som ny lagman har undertecknad behövt viss tid för att sätta mig in i domstolen
och analysera situationen. Arbetet har resulterat i beslut om en ny
avdelningsstruktur och målfördelning för den dömande verksamheten, som
innebär att domstolen fr.o.m. den 15 september 2025 är indelad i sex dömande
avdelningar i stället för tidigare sju dömande avdelningar. Den främsta
anledningen är att en minskande personalstyrka medfört en påtaglig sårbarhet
och att de personella resurserna per avdelning under en längre tid inte varit
tillräckliga för att kunna hantera samtliga förekommande måltyper. Dock är inte
de ekonomiska resurserna för innevarande år heller tillräckliga för att helt nå den
grundbemanning som är önskvärd med sex avdelningar.
I den nya målfördelningen har tre avdelningar huvudsaklig inriktning på
allmänna mål, medan tre avdelningar har huvudsaklig inriktning på
migrationsmål. Skattemål koncentreras åter till en avdelning, medan
socialförsäkringsmål och LSS-mål handläggs vid två avdelningar. Asylmål och
jourmål inom migrationsområdet handläggs vid de tre migrationsrättsligt
inriktade avdelningarna. Mål enligt socialtjänstlagen samt samtliga tillståndsmål
och tvångsvårdsmål handläggs numera vid alla avdelningar. Denna så kallade
bottenplatta ska användas som en regulator där inströmningen kan justeras vid
behov. Övriga allmänna mål fördelas på en eller två avdelningar.
Samtidigt har en särskild projektenhet inrättats, som organisatoriskt ligger helt
utanför de dömande avdelningarna. Projektenheten är i stället direkt underställd
lagmannen. En av domstolens rådmän är förordnad som enhetschef. Därutöver
består enheten av en tf. rådman och fyra föredragande jurister. Vid behov kan
ytterligare personal lånas in från de dömande avdelningarna. Projektenheten
arbetar med ett eller flera parallella projekt i tvåmånaderscykler och avlastar hela
den dömande verksamheten. Inledningsvis genomförs ett projekt med inriktning
på LSS-mål och ett på tillståndsmål. För varje projekt utformas en projektplan
och efter genomfört projekt genomförs en utvärdering. De erfarenheter och
lärdomar som dras kommer att återföras till den ordinarie verksamheten.
Ytterligare en förändring är att en målfördelningsgrupp bildats, bestående av
lagmannen samt enhetscheferna för verksamhetsstyrning och ekonomi,
registratur respektive projektenheten. Målfördelningsgruppen har ett särskilt
ansvar för den löpande måluppföljningen och omvärldsbevakningen. Gruppen
ska exempelvis identifiera mål som lämpar sig för projekt, vid behov föreslå
andra åtgärder och så tidigt som möjligt uppmärksamma väntade förändringar i
målinströmning.
Vidare har lagmannen förordnat en rådman vid respektive dömande avdelning att
vara ställföreträdande chefsrådman. Uppdraget innefattar att vara närmsta chef
för de notarier som är indelade på avdelningen och syftar bland annat till att
ytterligare stärka notarieutbildningen samt öka dömandet på egen behörighet.
Detta är ytterligare en åtgärd som bedöms öka domstolens produktivitet. De
ställföreträdande chefsrådmännen innebär också en viss avlastning för
chefsrådmännen som kan nyttjas i den dömande verksamheten och för
uppföljning på avdelningsnivå.
   b) Rekrytering av personal, målinflöde och ekonomiska resurser
Under åren 2022-2024 har i princip ingen rekrytering av personal till domstolen
skett. Detta som en följd av domstolens ekonomiska läge och tilldelade resurser.
Samtidigt har löpande vakanser uppstått, inte minst vad gäller föredragande
jurister och då särskilt inom socialförsäkrings- och skatteområdena. Den samlade
kompetensen inom dessa områden har därmed minskat.
Detta har skett samtidigt som förvaltningsrätten haft en målökning sedan 2022
med cirka 6 % för allmänna mål och cirka 40 % för migrationsmål (exkl.
dröjsmålstalan). Vad gäller migrationsmålen har dock en tydlig förändring skett
genom att asylmålen minskat, men ersatts av mål om statusförklaring och en
kraftig ökning av tillståndsmål. I Domstolsverkets resursfördelningsmodell
viktas tillståndsmål lågt, vilket påverkar domstolens tilldelning av medel. Någon
                                                                         Dnr 4224-2025        Sid 6 (9)




        åtskillnad görs inte beträffande de mer resurskrävande tillståndsmålen som
        innefattar beslut om avlägsnande.
        Förvaltningsrätten har arbetat för förändringar i resursfördelningsmodellen och
        har fått visst gehör genom att tillståndsmålen generellt fått ett något högre
        viktningstal. Vidare har en förändring skett så att modellen framöver tar hänsyn
        både till antalet inkomna mål det senaste året och prognos, i stället för enbart
        prognos. Inför 2026 medför detta att Förvaltningsrätten i Malmö borde tillföras
        ytterligare 21 miljoner kronor i ramanslag på bekostnad av framförallt
        Förvaltningsrätten i Stockholm. En sådan överföring kommer dock inte att vara
        möjlig att göra på ett år, utan domstolen kommer även under 2026 att vara
        underfinansierad. En diskussion har därför inletts om att personal vid
        Förvaltningsrätten i Stockholm under 2026 ska förordnas att avgöra mål för
        denna domstol.
        Under innevarande år har förvaltningsrätten fått 2,5 miljon kronor att använda
        för balansavarbetning. Medlen har använts främst för att anställa tf. rådmän som
        tillträtt under hösten och för att överlämna mål till andra förvaltningsrätter.
        Under hösten kommer bland annat 85 socialförsäkringsmål att överlämnas till
        Förvaltningsrätten i Umeå. Vidare har under året cirka 700 tillståndsmål och 150
        socialförsäkringsmål överlämnats till de övriga förvaltningsrätter som också är
        migrationsdomstol.
        Förvaltningsrätten har under år 2025 på nytt börjat rekrytera personal inom
        samtliga yrkeskategorier. Som redan nämnts räcker tilldelade medel inte till för
        att uppnå den önskade grundbemanningen. Med den förväntade ramökning som
        nämns ovan är förutsättningarna bättre under 2026.
           c) Prognos för handläggningstiderna framöver i allmänna mål
        Domstolen har i sitt verksamhetsplaneringsarbete för 2024 satt upp
        verksamhetsmål för 2024. Inför den nya organisationen har målsättningarna dock
        reviderats. Utifrån domstolens balansläge, åldersstruktur, målinströmning,
        ekonomiska situation och personalläge har ett långsiktigt mål satts upp som
        innebär att domstolen vid årsskiftet 2026/27 ska ha möjlighet att nå regeringens
        målsättningar och generellt sett ha en rimlig arbetsbalans. Därtill har löpande
        delmål satts upp, varav det första är satt till årsskiftet 2025/26. Delmålet består
        av antal mål som minst ska avgöras under hösten 2025, att inget mål får vara
        äldre än visst antal månader, antal sådana mål samt omloppstid. Uppföljning och
        redovisning till alla medarbetare sker en gång per månad, bland annat vid
        ledningsgruppsmöten, avdelningsvisa uppföljningsmöten, informationsmöten
        och andra former av samverkan.
        Delmålet vid årsskiftet 2025/26 framgår av tabellen nedan.

Målkategori               Antal mål Ej äldre än Målsättnmål            Omloppstid

Socialtjänstlagen               2 000       11 mån               292          5,0 mån

LSS                               280       13 mån               141         15,0 mån

Socialförsäkring                  800       13 mån               404         15,0 mån

Skatt                             450       12 mån                93         11,0 mån

Mängdmål                          500        6 mån                10          4,0 mån

Övriga mål exkl LSS               800       15 mån                48         10,0 mån
                                                                 Dnr 4224-2025       Sid 7 (9)




Rättsliga utgångspunkter
I 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen finns ett uttryckligt krav på att en
rättegång ska genomföras inom skälig tid. Av 17 § förordningen (1996:382)
med förvaltningsrättsinstruktion framgår att ett mål ska avgöras så snart det kan
ske. Det innebär att ett mål som är klart för avgörande inte får bli liggande
under någon längre tid.

Genom regleringsbrevet för budgetåret 2025 för Sveriges domstolar beslutade
regeringen som mål att 75 procent av målen i förvaltningsrätt, exklusive förturs-
och migrationsmål, ska ta högst sex månader att avgöra. Målet har gällt
oförändrat under de senaste åren.

Bedömning
Handläggningen av det aktuella målet
Handläggningstiden av det aktuella målet, som gällde ersättning enligt lagen om
(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, uppgick till knappt sexton månader. Av
utredningen framgår att förvaltningsrätten inte vidtog några aktiva
handläggningsåtgärder från det att förvaltningsrätten bedömde att målet var
klart för uppsättning i april 2024 till dess att målet fördelades på domare och
föredragande jurist i april 2025, dvs. under en period om ca tolv månader.
Domstolen har understrukit att handläggningstiden snarast ger uttryck för
domstolens samlade problem med åldersstruktur, målbalanser och inflöde än att
vara ett avdelningsspecifikt problem.

Förvaltningsrätten har konstaterat att handläggningstiden varit orimligt lång. Jag
är av samma uppfattning och kritiserar därför domstolen för den långsamma och
passiva handläggningen. Av chefsrådmannen DD:s yttrande framgår att den
aktuella måltypen inte är prioriterad på domstolen. Jag är medveten om att det i
en förvaltningsdomstol finns måltyper som är mer brådskande än den nu
aktuella. Jag vill dock framhålla att arbetslöshetsförsäkringen är ett av de
grundläggande trygghetssystemen för enskilda som ska bidra till ekonomisk
trygghet för den som förlorar sitt arbete (se prop. 2023/24:128 s. 55 f.). Det är
naturligtvis av vikt att även denna typ av mål prövas inom rimlig tid.

Det som i övrigt har kommit fram om målets handläggning ger inte anledning
till någon åtgärd eller något uttalande från min sida.

Handläggningstiderna generellt i allmänna mål vid domstolen
I sitt remissvar från juni 2023 i JO:s ärende med dnr 3431-2023 redovisade
förvaltningsrätten omloppstider för s.k. allmänna mål under perioden juni 2022–
maj 2023. Som exempel kan nämnas att för skattemål var medianomloppstiden
9,3 månader och 75-percentilen (innebärande att 75 procent av målen tog högst
den angivna tiden att avgöra) 14,7 månader, för socialförsäkringsmål var
medianomloppstiden 14,7 månader och 75-percentilen 18,3 månader, och för
övriga mål var medianomloppstiden 6,2 månader och 75-percentilen
11 månader.
                                                                   Dnr 4224-2025      Sid 8 (9)




I beslutet i november 2023 (ärende med dnr 3431-2023) konstaterade jag att
förvaltningsrätten hade fortsatt att vidta åtgärder för att komma till rätta med
handläggningstiderna generellt och särskilt när det gällde bl.a. mål enligt LSS
och socialförsäkringsmål. Målbalanserna minskade också mellan september
2022 och juni 2023. Flera målkategorier, särskilt socialförsäkring, hade dock
alltjämt för långa handläggningstider generellt. Handläggningstiderna hade
dessutom ökat för bl.a. målkategorierna skatt, socialförsäkring, socialtjänstlagen
och övrigt jämfört med 2020. Till detta kom att förvaltningsrätten förväntade
sig ett fortsatt ökat inflöde av tillståndsmål på migrationssidan. Jag ansåg därför
att det fortfarande fanns skäl för oro när det gällde domstolens
handläggningstider.

Förvaltningsrätten har nu redogjort för aktuella handläggningstider i de
allmänna målen och för ytterligare åtgärder som genomförs för att minska
dessa. Av domstolens redogörelse framgår att omloppstiderna generellt
förbättrats sedan min senaste granskning. Av redovisningen av omloppstider för
perioden juli 2024–juni 2025 framgår t.ex. att för skattemål var
medianomloppstiden 7,3 månader och 75-percentilen 13,2 månader, för
socialförsäkringsmål var medianomloppstiden 10,4 månader och 75-percentilen
14,5 månader, och för övriga mål var medianomloppstiden 3,8 månader och 75-
percentilen 10,2 månader. Som förvaltningsrätten konstaterat når den nu
regeringens målsättningar för bl.a. mängdmål och mål enligt socialtjänstlagen.
Jag ser positivt på de förbättrade handläggningstiderna sedan mitt senaste
beslut.

Samtidigt framgår av förvaltningsrättens redovisning för den aktuella perioden
att målkategorierna skatt, socialförsäkring och övriga mål alltjämt hade för
långa handläggningstider i förhållande till regeringens mål. Förvaltningsrätten
har i sitt yttrande anfört bl.a. att domstolen som en följd av sitt ekonomiska läge
och tilldelade resurser i princip inte rekryterade någon personal under åren
2022–2024, samtidigt som löpande vakanser uppstod och domstolen upplevde
en målökning. Domstolen har vidare redogjort för att den under 2025 erhållit
anslag för balansavarbetning och att den börjat rekrytera personal, men att
tilldelade medel inte räcker för att uppnå önskad grundbemanning. Enligt
redogörelsen förväntas domstolen erhålla ökade anslag inför 2026, men
kommer trots detta att vara underfinansierad. Domstolen har utifrån balansläge,
åldersstruktur, målinströmning, ekonomisk situation och personalläge satt upp
ett långsiktigt mål som innebär att domstolen vid årsskiftet 2026/27 ska ha
möjlighet att nå regeringens målsättningar och generellt sett ha en rimlig
arbetsbalans. Därtill har domstolen satt upp delmål och genomför löpande
uppföljningar.

När resurserna, t.ex. i form av bemanning, inte räcker till måste det ankomma
på lagmannen att i första hand se över organisationen och göra andra
nödvändiga förändringar för att bättre kunna möta den uppkomna situationen
(se mitt beslut den 3 december 2025 i ärendena med dnr 9421-2024 och 661-
                                                                   Dnr 4224-2025      Sid 9 (9)




2025). Av domstolens redogörelse framgår att lagmannen sedan sitt tillträde har
genomfört ett flertal organisatoriska förändringar i syfte att bl.a. öka domstolens
produktivitet. Det framgår även att domstolen har verkat för att bl.a. erhålla
ytterligare resurser och stärka personalförsörjningen. Jag välkomnar de åtgärder
som vidtagits och att domstolen fortsätter att arbeta aktivt för att korta
handläggningstiderna.

Även med beaktande av de förbättringar som skett är det dock bekymmersamt
att handläggningstiderna i flera målkategorier, särskilt socialförsäkring, alltjämt
är för långa. Till detta kommer de utmaningar som domstolen redogjort för
rörande bl.a. bristande resurser. Som jag tidigare har understrukit är det därför
viktigt att domstolens arbete för att nå kortare handläggningstider och lägre
målbalanser fortsätter samt att uppföljning sker kontinuerligt.

Beslutet lämnas över till regeringen och Domstolsverket för kännedom.

Ärendet avslutas.




Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Erik Thilén har föredragit ärendet och byråchefen Stefan
Nyman har deltagit i beredningen.
