# Uttalanden om den tid inom vilken en tredskodom bör meddelas. Även kritik mot en tingsrättsdomare för dröjsmål med att meddela tredskodom

JO 2024-05-07 dnr 4254-2023

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                      Sid
                                                                         2024-05-07               4254-2023               1 (6)
Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                         Uttalanden om den tid inom vilken en tredskodom bör meddelas.
                         Även kritik mot en tingsrättsdomare för dröjsmål med att meddela
                         tredskodom


                          Beslutet i korthet: Svaranden i ett förenklat tvistemål delgavs stämningsansökan
                          med föreläggande om att lämna svaromål inom viss tid vid tredskodomsäventyr. När
                          fristen löpt ut hade det inte kommit in något svaromål och det fanns förutsättningar att
                          meddela tredskodom. Tingsrätten dröjde närmare ett år med att meddela tredskodom
                          och vidtog under denna period inte heller i övrigt några handläggningsåtgärder.
                          ChefsJO konstaterar att en sådan tidsutdräkt med att meddela tredskodom inte under
                          några förhållanden är godtagbar och att den ansvariga domaren därför förtjänar kritik.
                          I beslutet gör chefsJO vidare vissa allmänna uttalanden om tidpunkten för en
                          tredskodoms meddelande. ChefsJO konstaterar att det inte är föreskrivet i lag när en
                          tredskodom på handlingarna ska meddelas men att det finns flera skäl till att en sådan
                          dom ska meddelas så snart som möjligt. Förutom att det bl.a. följer av lag att en
                          rättegång ska genomföras inom skälig tid framgår det av Högsta domstolens praxis
                          gällande återställande av försutten tid att ett tredskodomsföreläggande förlorar sin
                          verkan som en underrättelse om tidpunkt för domens meddelande, om domen inte
                          meddelas relativt kort tid efter det att tidsfristen löpt ut. Mot den bakgrunden och bl.a.
                          med beaktande av vad som gäller för domar i vissa andra fall bör en tredskodom på
                          handlingarna enligt chefsJO:s mening normalt meddelas inom någon vecka från det
                          att målet är klart för avgörande.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 22 maj 2023 förde AA fram klagomål mot
                         Hälsinglands tingsrätt och en av dess domare för att tingsrätten inte hade
                         meddelat en tredskodom.

## Utredning

JO hämtade in bl.a. dagboksblad från domstolen. Därefter begärde JO att
                         tingsrätten skulle yttra sig över anmälan och redogöra för målets handläggning.
                         Tingsrätten skulle även redovisa sin bedömning av det som hade kommit fram.

                         Tingsrätten, genom lagmannen BB, och den för målet ansvariga domaren,
                         tingsfiskalen CC, yttrade sig till JO den 4 oktober 2023.


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:     justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:    08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon 020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:        08-21 65 58                                        www.jo.se
                                                                        Dnr 4254-2023        Sid 2 (6)




Av yttrandena och handlingarna i övrigt framgår inledningsvis följande.

Målet, som handlades som ett förenklat tvistemål, inleddes genom att AA den
19 maj 2022 ansökte om stämning. Sedan inledande delgivningsåtgärder
misslyckats delgavs svaranden stämningsansökan den 20 september 2022. I
stämningen angavs bl.a. att domstolen måste ha ett skriftligt svaromål inom 14
dagar efter delgivning och att domstolen kan meddela tredskodom om det inte
kommer in i tid. Vidare angavs i ett tillhörande informationsblad att en
tredskodom kan meddelas omedelbart efter det att svarstiden har löpt ut och
käranden, om det behövs, har fått tillfälle att slutföra sin talan.

Något svaromål kom inte in, och den 9 februari 2023 – dvs. drygt fyra månader
efter att svarsfristen löpt ut – yrkade AA att tredskodom skulle meddelas. Enligt
vad som framgår av dagsboksbladet daterat den 29 augusti 2023 vidtogs inte
några handläggningsåtgärder från tingsrättens sida vare sig efter det att
svarsfristen löpt ut eller efter det att tredskodomsyrkandet framställts.

Tingsfiskalen CC angav följande om handläggningen av målet.

      Att handläggningen av det aktuella målet har dragit ut på tiden kan jag inte annat
      än beklaga. Min förklaring till det är följande.
      Ända sedan jag började min fiskalstjänstgöring på tingsrätten den 4 oktober 2021
      har arbetsanhopningen varit hög och därefter eskalerat till en extrem nivå i takt
      med att domarbristen ökat. Tingsrätten har under flera år varit beroende av
      domare från förstärkningsstyrkan. För mig som fiskal har dessa omständigheter
      bl.a. inneburit att möjligheten till handledning periodvis har varit mycket
      begränsad. De mål och ärenden som jag tilldelats har varit av varierande
      beskaffenhet, ibland sådana att de kunnat antas kräva särskild erfarenhet. Jag har
      vid flera tillfällen stött på frågor och måltyper som mina mer erfarna kollegor
      saknat erfarenhet av och som för mig krävt stor tidsåtgång. Inläsning,
      förberedelser, efterarbete, rättsutredningar, ställningstaganden osv. tar
      naturligtvis i allmänhet mer tid i anspråk när man ställs inför något som är nytt
      och det särskilt när man är under utbildning, oerfaren och dessutom har
      begränsad möjlighet till vägledning. Jag har ständigt varit tvungen att prioritera,
      många gånger på ett sätt som känts otillfredsställande t.ex. med hänsyn till att det
      alltför sällan funnits tid för vissa måltyper trots att målen har kunnat ansetts som
      gamla. Utöver domarbristen har tingsrätten även under flera år varit beroende av
      handläggare från förstärkningsstyrkan. Även personalbristen på handläggarsidan
      har påverkat mig som domare genom att jag t.ex. har behövt sköta en större del
      av beredningen. Trots att jag ständigt arbetat både kvällar och helger har tiden
      helt enkelt inte räckt till.
      Vid tidpunkten då svaranden i det aktuella målet delgetts stämning och jag skulle
      vidta nästa åtgärd uppfattade jag inte målet som av enkel beskaffenhet. För mig
      var det inte uppenbart att skäl för tredskodom förelåg. Jag sökte stöd och hjälp
      hos mer erfarna domare. Därutöver tittade jag på hur de två tidigare målen på
      tingsrätten med samma kärandepart hade hanterats. Båda målen hade avgjorts av
      erfarna rådmän. Det ena målet hade avgjorts genom en stadfäst förlikning. Det
      andra målet hade visserligen avgjorts genom tredskodom, men inte bifallits till
      yrkat belopp utan till skäligt belopp för kränkning. En tredskodom mot
      svaranden innebär ju inte med automatik att kärandens alla yrkanden ska bifallas
      utan rätten måste i viss utsträckning göra en materiell prövning av yrkanden. Mot
      den bakgrunden kunde jag inte komma vidare med målet utan att titta närmare på
      vissa frågor. Med hänsyn till den extrema arbetsanhopningen och långvariga
      domarbristen på tingsrätten har jag dessvärre saknat möjlighet att hantera målet
                                                                        Dnr 4254-2023        Sid 3 (6)




      inom önskvärd tid. Det är naturligtvis inte bra och jag kan inte annat än beklaga
      detta.
I tingsrättens yttrande redogjorde lagmannen BB inledningsvis för bl.a.
handläggningen av målet och relevant lagstiftning. Därefter redovisade
tingsrätten följande bedömning.

      AA:s stämningsansökan synes innehålla alla uppgifter som krävs för att den ska
      kunna resultera i en tredskodom vid uteblivet svaromål. Svaranden har blivit
      delgiven ansökan samt därvidlag informerats om att om något svar inte
      inkommer inom viss tid kan tredskodom komma att meddelas. Tiden för
      svaromål har passerat och de formella förutsättningarna för att meddela
      tredskodom synes därför ha förelegat. Tredskodom borde därför ha meddelats
      snarast efter att svarstiden gått ut och i vart fall genast efter att AA begärt att
      sådan dom skulle meddelas.
      Beträffande de överväganden CC gjorde samt skälen för att någon tredskodom
      inte meddelades hänvisas till hennes eget yttrande. Tilläggas kan, inte som någon
      ursäkt utan som en förklaring, att tingsrättens arbetssituation under lång tid varit
      synnerligen ansträngd och personalbrist har i mycket stor utsträckning påverkat
      tingsrättens verksamhet. […]
      Med detta sagt beklagar tingsrätten den uppkomna situationen.
AA gavs tillfälle att kommentera yttrandet.

På fråga från JO i februari 2024 uppgav tingsrätten att tredskodom i målet
meddelades den 29 september 2023. Av domen framgår att tingsrätten fullt ut
biföll AA:s yrkande i sak.

Rättslig reglering
Av 42 kap. 11 § första stycket rättegångsbalken (RB) framgår att svaranden i ett
dispositivt tvistemål får föreläggas att skriftligen lämna svaromål vid påföljd att
en tredskodom annars kan komma att meddelas. I föreläggandet ska det bl.a.
anges när tredskodom kan komma att meddelas. Enligt vad som uttalas i
förarbetena bör det anges att tredskodom kan komma att meddelas omedelbart
efter det att den tid som anges i föreläggandet har löpt ut och motparten om
nödvändigt har fått tillfälle att slutföra sin talan (se prop. 1999/2000:26 s. 138).

Enligt 44 kap. 7 a § första stycket RB får en tredskodom meddelas om
svaranden underlåter att följa ett föreläggande att skriftligen lämna svaromål vid
påföljd att sådan dom annars kan komma att meddelas mot honom eller henne,
om inte käranden har motsatt sig att tredskodom meddelas. Denna regel är
fakultativ och rätten är alltså inte skyldig att meddela tredskodom även om de
formella förutsättningarna är uppfyllda. Som exempel på när en tredskodom inte
bör meddelas nämns i litteraturen att en svarande har lämnat sitt svaromål
muntligen vid besök på domstolskansliet (se t.ex. Fitger m.fl.,
Rättegångsbalken, 8 december 2023 JUNO, kommentaren till 44 kap. 7 a §).

Innan ett mål avgörs genom tredskodom ska käranden, i enlighet med 42 kap.
18 § tredje stycket RB, som huvudregel få tillfälle att slutföra sin talan. Av
44 kap. 8 § andra stycket RB framgår att kärandens talan normalt ska bifallas
men att ogillande dom ska meddelas bl.a. om käromålet är uppenbart ogrundat.
                                                                   Dnr 4254-2023      Sid 4 (6)




I 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen finns ett uttryckligt krav på att en
rättegång ska genomföras inom skälig tid. Vidare anges i 42 kap. 6 § tredje
stycket RB att rätten ska driva förberedelsen i ett tvistemål med inriktning på ett
snabbt avgörande av målet.

Enligt 15 § första stycket förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion ska
det för varje mål och vid varje tidpunkt finnas en ansvarig domare. Det innebär
att det i första hand är denna domare som ansvarar för att handläggningen av ett
mål står i överensstämmelse med gällande rätt. JO har tidigare uttalat att det i
den enskilda domarens ansvar också ligger att domaren ska underrätta
domstolens chef om handläggningen av de mål han eller hon ansvarar för inte
fortskrider på ett acceptabelt sätt (se JO 2008/09 s. 42, dnr 1677-2006).

Bedömning
Tingsrättens handläggning av målet
Tingsrätten vidtog inte någon handläggningsåtgärd från det att svaranden
delgavs stämningen i mitten av september 2022 till dess att tredskodomen
meddelades i slutet av september 2023, trots att det enligt tingsrättens
bedömning – som jag saknar skäl att ifrågasätta – redan i början av oktober
2022 fanns formella förutsättningar att meddela tredskodom. Det dröjde alltså
närmare ett år innan tredskodom meddelades och en sådan tidsutdräkt är
givetvis inte under några förhållanden godtagbar.

Som jag redogjort för ovan ligger ansvaret för handläggningen av ett mål i
första hand hos den domare som ansvarar för målet enligt 15 § tingsrätts-
instruktionen. Det är emellertid lagmannen som bestämmer hur arbetet ska
organiseras och det är även han eller hon som enligt 1 § tingsrättsinstruktionen
ska se till att verksamheten bedrivs effektivt samt enligt gällande rätt. I detta
ansvar ligger bl.a. att löpande hålla sig underrättad om arbetsläget och att
självmant undersöka förhållandena om tillfredsställande förklaringar inte ges till
att äldre mål inte har avgjorts (se NJA 2021 s. 83 p. 12). Det som har kommit
fram om omständigheterna i nu aktuellt fall ger inte anledning till några
uttalanden från min sida i detta avseende.

När det gäller C.C:s ansvar har hon förklarat hanteringen av målet främst med
hänvisning till att arbetssituationen var mycket ansträngd och att målet krävde
vissa mer ingående överväganden.

Jag betvivlar inte att arbetssituationen var på det sätt som CC har beskrivit den,
vilket i sig är bekymmersamt. Även med beaktande av detta och vad hon i
övrigt har uppgett rör det sig emellertid om en mycket lång tidsutdräkt och en
anmärkningsvärd passivitet. Såvitt framkommit har CC inte heller vid något
tillfälle underrättat domstolens ledning om målets status eller på annat sätt
agerat mer bestämt för att målet skulle komma till ett avgörande. Trots sin
förhållandevis begränsade erfarenhet förtjänar hon, i egenskap av ansvarig
domare, därför kritik för dröjsmålet med att meddela tredskodom.
                                                                  Dnr 4254-2023      Sid 5 (6)




Uttalanden om den tid inom vilken en tredskodom bör meddelas
Med anledning av den tidsutdräkt som förekommit i fråga om meddelandet av
tredskodomen vill jag lägga till följande.

Till skillnad från vad som gäller för bl.a. en tvistemålsdom efter
huvudförhandling är det för en tredskodom på handlingarna inte föreskrivet i
lag att den ska meddelas inom en viss tid. Det ligger emellertid i sakens natur
att en sådan dom ska meddelas så snart som möjligt. Vidare följer det av Högsta
domstolens praxis i fråga om återställande av försutten tid att en tredskodom på
handlingarna bör meddelas relativt kort tid efter det att fristen i föreläggandet
har löpt ut. Om så inte sker kan tredskodomsföreläggandet nämligen inte
jämställas med en underrättelse om tidpunkt för domens meddelande och då
anses det inte stå klart för svaranden när tredskodomen kommer att meddelas. I
en sådan situation kan svaranden under vissa förhållanden i praktiken tas ifrån
sin rätt att söka återvinning, vilket enligt 44 kap. 9 § RB ska göras inom en
månad från dagen för domen. Högsta domstolen angav visserligen inte närmare
inom vilken tid en tredskodom på handlingarna ska meddelas men det framgår
att domstolen – utifrån de nu aktuella hänsynen – ansåg att en period om knappt
fem veckor från det att fristen hade löpt ut var för lång tid. (Se NJA 2012 s. 435
p. 9 och NJA 2015 s. 275 p. 14–16 och 18.)

Av det jag redogjort för under avsnittet om den rättsliga regleringen och i
stycket närmast ovan följer att det finns flera skäl till att ett dröjsmål med att
meddela tredskodom är problematiskt. Utöver att ett omotiverat dröjsmål
innebär ett åsidosättande av bestämmelserna som syftar till ett snabbt avgörande
i målet kan det medföra att parterna inte har möjlighet att förutse den
ungefärliga tidpunkten för domens meddelande. I linje med vad Högsta
domstolen har uttalat i NJA 2015 s. 275 kan parterna i ett sådant fall ytterst
riskera att gå miste om sin möjlighet att överklaga eller ansöka om återvinning.

Eftersom det saknas föreskrivna tidsfrister och målens komplexitet kan variera
går det inte att generellt säga inom vilken tid en tredskodom ska meddelas. Det
nyss nämnda avgörandet från Högsta domstolen ger dock vid handen att
tidsutdräkten inte under några förhållanden bör uppgå till en månad.

Med beaktande av intresset av ett snabbt avgörande och med hänsyn till att
tredskodomar vanligen inte kräver mer ingående överväganden anser jag att en
tredskodom normalt bör meddelas inom någon vecka efter att målet är klart för
avgörande. En sådan ordning skulle enligt min mening tillgodose parternas
intresse av ett snabbt avgörande, uppfylla kravet på förutsebarhet och därutöver
rimma väl med vad som gäller för meddelande av domar i vissa andra fall (jfr
17 kap. 9 § andra stycket och 30 kap. 7 § andra stycket RB).

Vad som i övrigt förts fram ger inte anledning till något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
                                                               Dnr 4254-2023   Sid 6 (6)




Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Per Samuelsson har föredragit ärendet och byråchefen Stefan
Nyman har deltagit i beredningen.
