# Kritik mot Kriminalvården, huvudkontoret och häktet Göteborg, för att ha inskränkt intagnas rätt till utomhusvistelse i samband med Eurovision Song Contest i Malmö

JO 2025-06-04 dnr 4270-2024

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                  2025-06-04               4270-2024              1 (9)



Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                   Kritik mot Kriminalvården, huvudkontoret och häktet
                   Göteborg, för att ha inskränkt intagnas rätt till
                   utomhusvistelse i samband med Eurovision Song
                   Contest i Malmö


                    Beslutet i korthet: Under våren 2024 inskränktes rätten till daglig utomhusvistelse
                    (promenad) för omkring 70 intagna i häktet Göteborg under två veckor. Bakgrunden
                    var att polisen hade begärt att Kriminalvården skulle tömma arresterna i region Syd
                    på häktade personer, för att frigöra platser inför Eurovision Song Contest i Malmö.
                    Begäran hanterades bl.a. genom att intagna med restriktioner flyttades till häktet
                    Göteborg, vilket i sin tur fick konsekvenser för många intagna.
                    JO framhåller att det inte kan komma i fråga att begränsa rätten till utomhusvistelse i
                    en situation där det har funnits rimliga möjligheter för Kriminalvården att undvika det.
                    I det här fallet hade myndigheten drygt en månad på sig att hantera polisens begäran,
                    och det uppmärksammades redan i ett mycket tidigt skede att de åtgärder som
                    planerades riskerade att gå ut över den aktuella rätten. Enligt JO borde det ha funnits
                    utrymme att undersöka om det fanns något som kunde göras för att undvika sådana
                    konsekvenser, såsom att förse häktet med extra personal för att kunna genomföra
                    promenaderna under en större del av dygnet. Det förefaller dock Kriminalvården inte
                    ens ha övervägt. Vid dessa förhållanden har det enligt JO inte förelegat sådana
                    synnerliga skäl som krävs för att rätten till utomhusvistelse ska få inskränkas. Hon
                    konstaterar vidare att det är mycket otillfredsställande att häktet Göteborg inte heller
                    verkar ha reflekterat över om någon form av kompensation för de berörda intagna
                    kunde ges. JO är kritisk till Kriminalvårdens hantering, såväl på huvudkontoret som
                    vid häktet Göteborg.

## Anmälan

I en anmälan till JO i maj 2024 klagade AA på att häktet Göteborg beslutat att
                   inskränka de intagnas rätt till utomhusvistelse till 30 minuter per dag under fyra
                   veckor, på grund av att Eurovision Song Contest anordnades i Malmö.

## Utredning

JO begärde inledningsvis in handlingar om saken.

                   Enligt muntliga upplysningar från en kriminalvårdsinspektör i häktet Göteborg
                   den 13 maj 2024 stämde AA:s uppgifter. Det framkom vidare att häktet med
                   anledning av Eurovision i Malmö hade fått inrätta tillfälliga platser för häktade

    Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm    Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                    E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                         Dnr 4270-2024        Sid 2 (9)




med restriktioner som annars var placerade i Skåne, vilket i sin tur hade
inneburit att häktet behövt dra ner på promenadtiden p.g.a. brist på promenad-
gårdar. Häktet hade fått besked att de intagna från Skåne skulle vara placerade
hos dem under veckorna 18–20, men för att ta höjd hade de intagna i Göteborg
fått information om att begränsningen skulle gälla t.o.m. vecka 21. Förhopp-
ningen var att den kunde tas bort tidigare än så. Åtgärden grundade sig på ett
skriftligt uppdrag från huvudkontoret om att inrätta de tillfälliga restriktions-
platserna, och i det hade angetts att platserna skulle inrättas även om tillräcklig
promenadtid inte kunde säkerställas.

JO tog del av bl.a. ett odaterat informationsblad som häktet Göteborg hade delat
ut till de intagna. Efter en kort redovisning av situationen upplystes att häktet
under veckorna 18–21 endast kunde erbjuda 30 minuters promenad på berörda
avdelningar.

Sedan JO hade tagit del av de kompletterande uppgifterna uppmanades
Kriminalvården att yttra sig över det som AA fört fram i sin anmälan, och
särskilt besvara vissa frågor. I remissvaret (bilagorna är här utelämnade)
anförde myndigheten, genom rättschefen, i huvudsak följande:

## Rättslig reglering

I 2 kap. 7 § häkteslagen (2010:611) anges att en intagen ska ges möjlighet att
      vistas utomhus minst en timme varje dag, om det inte finns synnerliga skäl mot
      det.
      I 2 § förordningen (2023:797) med instruktion för Kriminalvården anges bl.a. att
      myndighetens verksamhet ska bedrivas på ett säkert, humant och effektivt sätt.
      Enligt 6 § förordningen med instruktion för Kriminalvården ska säkerheten inom
      myndigheten vara väl anpassad till verksamhetens behov.
      I förarbeten till 2 kap. 7 § häkteslagen anges bl.a. följande. Endast om synnerliga
      skäl talar mot det får utomhusvistelse vägras. Det kan t.ex. avse en oförutsedd
      situation där det är nödvändigt att hålla de intagna avskilda från varandra med
      stöd av 6 kap. 5 § fängelselagen (2010:610) och det till följd därav saknas
      praktiska förutsättningar att låta de intagna vistas utomhus (se prop. 2009/10:135
      s. 131 och 187 och jfr allmänna råd till bestämmelsen i Kriminalvårdens
      föreskrifter och allmänna råd [KVFS 2011:2] om häkte).
      Svar på JO:s frågor
      Uppgifter har hämtats in från Kriminalvårdens region Väst, som i sin tur har
      hämtat in uppgifter från häktet Göteborg. Uppgifter har även hämtats in från den
      nationella incidentledningsstaben, som tillsattes i februari 2024 för att säkerställa
      att Kriminalvården har tillräckligt många platser för att ta emot alla häktade och
      dömda.
      Bakgrund
      Platssituationen inom Kriminalvården har under en längre tid varit mycket
      ansträngd, och någon lättnad i närtid kan inte ses. Med anledning av det
      meddelade myndighetens generaldirektör under hösten 2023 ett beslut om
      platskapacitet på kort sikt (se bilaga 1). Som framgår av beslutet är en
      grundläggande utgångspunkt för myndighetens verksamhet att internationella
      överenskommelser, lag, förordning och föreskrift ska följas. Som andra
      utgångspunkter för prioriteringar och ambitionssänkningar gäller att Kriminal-
      vården ska 1. vara en säker arbetsplats för myndighetens medarbetare, säkerställa
      en trygg miljö för intagna och upprätthålla samhällsskyddet, 2. säkerställa en god
                                                                 Dnr 4270-2024        Sid 3 (9)




arbetsmiljö och 3. upprätthålla ett verksamhetsinnehåll som bidrar till att minska
risken för återfall i brott.
Trots tidigare vidtagna åtgärder fanns det i början på 2024 fortfarande ett
betydande antal häktade i polisarrester, samtidigt som Kriminalvårdens
prognoser visade att platsbristen skulle förvärras. Det beslutades därför att en
nationell incidentledningsstab skulle inrättas för att stödja myndighetens arbete
med platsutnyttjande och i förekommande fall platstillskapande på kort sikt (se
bilaga 2). Situationen hade dock inte förbättrats inför ESC [Eurovision Song
Contest, JO:s anm.]. Kriminalvården hade då akut brist på platser i häkte och
runt om i landet var cirka 250 häktade kvar i polisarrest, eftersom de inte kunde
beredas plats i häkte. Läget var särskilt ansträngt för häktena i Kriminalvårdens
region Syd. Polismyndigheten, polisregion Syd, informerade den 27 mars 2024
Kriminalvården om att Polismyndigheten planerade hög närvaro och aktivitet
under ESC i Malmö den 6-12 maj 2024 och att den polisregionen inte skulle ha
möjlighet att ha häktade i sina polisarrester. Med anledning av det fattade
Kriminalvårdens nationella incidentledningsstab den 5 april 2024 ett
inriktningsbeslut (KV 2024-3853) avseende hanteringen av häkteskapacitet i
region Syd i samband med ESC. Beslutet innebar att polisarrester i Malmö och
närliggande orter skulle tömmas på häktesplacerade inför vecka 19, bl.a. genom
att minst 20 häktade med restriktioner skulle flyttas till närliggande regioner.
1. En intagen ska enligt 2 kap. 7 § häkteslagen ges möjlighet att vistas
utomhus minst en timme varje dag, om det inte finns synnerliga skäl mot
det. Vilka rättsliga och andra överväganden har Kriminalvården gjort
beträffande detta krav inför det nämnda inriktningsbeslutet och häktet
Göteborgs besked till de intagna?
Inför inriktningsbeslutet gjorde den nationella incidentledningsstaben flera
överväganden och bedömde att krav kopplade till liv, hälsa, upprätthållande av
ordning och säkerhet samt personalens arbetsmiljö måste säkerställas i första
hand.
Åtgärderna enligt inriktningsbeslutet den 5 april 2024 påbörjades men bedömdes
inte vara tillräckliga för att tömma arresterna i polisregion Syd till vecka 19.
Olika förslag för att skapa platser diskuterades i den nationella incidentlednings-
staben och med Kriminalvårdens regioner. I de diskussionerna framförde häktet
Göteborg att kravet på vistelse utomhus minst en timme per dag inte skulle
kunna tillgodoses vid en tillfällig konvertering av platser för häktade utan
restriktioner till platser för häktade med restriktioner. Anledningen var att
häktade utan restriktioner kan genomföra s.k. gemensamhetspromenad medan
häktade med restriktioner genomför promenad en och en.
Den 17 april 2024 fattade incidentledningsstaben ett kompletterande inriktnings-
beslut (KV 2024-3853) som innebar att Kriminalvårdens region Väst skulle
stödja Kriminalvårdens region Syd med 30 platser för häktade med restriktioner
fr.o.m. vecka 18 t.o.m. vecka 20. Beslutet skulle genomföras bl.a. genom att
cirka 30 platser för häktade utan restriktioner i häktet Göteborg skulle omvandlas
till lika många platser för häktade med restriktioner. Av inriktningsbeslutet fram-
gick - som beskrivs ovan - att frågor avseende brandsäkerhet, grundläggande
säkerhet, omvårdnad och personalens arbetsmiljö skulle prioriteras. Det med-
förde att andra frågor, såsom tiden för utevistelse för häktade, prioriterades ned.
Häktet Göteborg genomförde den 24 april 2024 en risk- och konsekvensanalys
och dagen därpå en förhandling med arbetstagarorganisationerna enligt 11 §
lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. I risk- och konsekvens-
analysen beskrevs svårigheten att tillgodose kravet på utomhusvistelse minst en
timme varje dag som en risk. Häktet Göteborg tog fram ett informationsblad till
de intagna. I informationsbladet angavs bl.a. orsaken till att promenadtiden
kortades ner och hur länge den kortare promenadtiden beräknades pågå.
                                                                Dnr 4270-2024        Sid 4 (9)




2.När började Kriminalvården planera för åtgärderna och vilket underlag
har myndigheten haft för sitt ställningstagande att de aktuella platserna ska
öppnas även om tillräcklig promenadtid inte kan säkerställas?
Så snart Kriminalvården hade tagit emot skrivelsen från Polismyndigheten,
polisregion Syd, påbörjades arbetet att planera de åtgärder som behövde
genomföras med anledning av Polismyndighetens besked. Till grund för
ställningstagandet har myndigheten haft Polismyndighetens skrivelse och de
överväganden som redovisats i svaret ovan.
3.På vilket sätt genomfördes beslutet på häktet Göteborg? I vilken
omfattning har intagnas rätt till utomhusvistelse inskränkts där och hur
många enskilda har berörts?
Häktet Göteborg genomförde beslutet genom att identifiera vilka intagna utan
restriktioner som var lämpliga att förflyttas till häktet Borås. Samordnare på
respektive verksamhetsområde såg till att de häktade som var aktuella för
förflyttning låg rätt till i häktningsprocessen och att rättegångar inte skulle
försvåras. Hänsyn togs även till inplanerade besök och andra personliga
förhållanden. Utgångspunkten var att de intagna skulle erbjudas en timmes
promenad, men det gick inte alltid att tillgodose. Dock underskreds aldrig 30
minuters promenadtid. Hur lång promenad varje intagen fick per dag berodde på
hur många intagna som önskade promenad den aktuella dagen. Cirka 70 intagna
berördes av den inskränkta promenadtiden.
4.Under hur lång tid gällde den särskilda ordningen? När och på vilket sätt
har häktet återgått till normala rutiner?
Den särskilda ordningen gällde under två veckor. Därefter flyttade de intagna
från region Syd tillbaka. Samtidigt tog häktet Göteborg in fler häktade utan
restriktioner och återgick till ett normalläge med gemensamma promenader och
möjlighet att vistas utomhus minst en timme per dag.
5.Vilka överväganden har häktet Göteborg gjort för att upprätthålla
regleringen i 2 kap. 7 § häkteslagen, har t.ex. promenadtiderna förlagts
tidigare på morgonen och/eller senare på kvällen?
Under den aktuella tiden startade promenaderna tidigare och avslutades senare
än normalt. Med hänsyn till de intagnas dygnsvila, och att den dygnsvila som
rådde på avdelningarna hade riskerat att störas, bedömde häktet Göteborg att det
inte var möjligt att justera promenadtiderna mer än vad som redan skett.
6.Har häktet Göteborg kompenserat de intagna som fått sin utomhusvistelse
inskränkt på något sätt? Om det har varit fallet bör detta beskrivas.
Häktet Göteborg har inte kompenserat de intagna som fått sin utomhusvistelse
inskränkt.
Kriminalvårdens bedömning
Det är i ärendet klarlagt att cirka 70 intagna berördes av den inskränkta
promenadtiden som gällde i häktet Göteborg under en period av två veckor våren
2024.
Av det kompletterande nationella inriktningsbeslutet från Kriminalvårdens
incidentledingsstab framgick att i den situation som föranledde att häktade
flyttades till häktet Göteborg skulle frågor avseende brandsäkerhet, grundlägg-
ande säkerhet, omvårdnad och personalens arbetsmiljö prioriteras.
Förarbetena till 2 kap. 7 § häkteslagen innehåller inte en uttömmande uppräkning
av vad som utgör synnerliga skäl mot att ge intagna möjlighet till en timmes
utomhusvistelse varje dag. Det kan därför diskuteras om inte de skäl som låg till
grund för att begränsa tiden för de intagnas utevistelse kan anses utgöra sådana
synnerliga skäl som avses i bestämmelsen. I sammanhanget kan också framhållas
att det inte fanns några andra alternativ för att tillgodose rätten till en timmes
utevistelse om inte säkerheten hade prioriterats ned. I den uppkomna situationen
                                                                    Dnr 4270-2024      Sid 5 (9)




      hade myndigheten inte möjlighet att ordna ett arrangemang kring full promenad-
      tid, och samtidigt på ett säkert sätt kunna ta emot de häktade som behövde
      beredas plats.
      Kriminalvården beklagar att myndigheten under den aktuella tidsperioden inte
      hade verksamhetsmässiga förutsättningar att tillgodose de i ärendet aktuella
      intagnas rätt till promenad enligt den nyss nämnda bestämmelsen.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Rättsliga utgångspunkter
Kriminalvården har i sitt yttrande redogjort för relevant rättslig reglering. Jag
vill dock utveckla de rättsliga utgångspunkterna något enligt följande.

Tillgång till utomhusvistelse är en grundläggande rättighet för intagna i häkte.
Många häktade hålls isolerade en stor del av dygnets timmar, och att
regelbundet få vistas utomhus i frisk luft och dagsljus är avgörande för den
enskildes hälsa och för att tiden i häkte ska bli uthärdlig. Rätten till minst en
timmes daglig utomhusvistelse om det inte finns synnerliga skäl där emot
infördes redan på 1970-talet i svensk häkteslagstiftning. Som Kriminalvården
redogjort för finns den nuvarande bestämmelsen med denna innebörd i 2 kap.
7 § häkteslagen (2010:611). Av förarbetena, som tar sin utgångspunkt i
motsvarande bestämmelse i fängelselagen, framgår att synnerliga skäl t.ex. kan
avse en oförutsedd situation där det är nödvändigt att hålla de intagna avskilda
från varandra och det till följd därav saknas praktiska förutsättningar att låta de
intagna vistas utomhus (se prop. 2009/10:135 s. 187 jfrd med s. 131). Även i
Kriminalvårdens handbok om fritid i anstalt och häkte, 2014:1, beskrivs rätten
att vistas utomhus en timme varje dag som en grundläggande rättighet och att
den kan inskränkas endast under mycket speciella omständigheter.

FN och Europarådet har antagit särskilda regler för behandlingen av frihets-
berövade personer i häkte och fängelse.1 Som medlem av FN och Europarådet
har Sverige varit med vid antagandet av dessa dokument. Även om de inte är
bindande, har reglerna en principiellt viktig betydelse för att vägleda medlems-
staterna och deras myndigheter i utformningen av såväl den nationella
regleringen som vid proportionalitetsbedömningen i enskilda fall. Enligt båda
dessa regelverk ska alla intagna ges möjlighet till minst en timmes daglig
utomhusvistelse, om vädret så medger.

Europarådets kommitté mot tortyr (CPT), som besöker och rapporterar om
förhållandena på platser där frihetsberövade personer befinner sig, har vid
återkommande tillfällen uppehållit sig vid vikten av utomhusvistelse för bl.a.




1 Se FN:s minimiregler för behandling av fångar (Nelson Mandela-reglerna) och

Europarådets ministerkommittés rekommendation Rec(2006) 2-rev till medlemsstaterna
avseende de europeiska fängelsereglerna (de europeiska fängelsereglerna).
                                                                   Dnr 4270-2024      Sid 6 (9)




häktade personer. Enligt CPT måste samtliga intagna utan undantag erbjudas
åtminstone en timmes daglig utomhusvistelse.2

Bakgrund och avgränsning
Under den andra veckan i maj 2024 anordnades Eurovision Song Contest i
Malmö. Av utredningen har framkommit att Polismyndigheten bedömde
hotbilden mot evenemanget som hög och att det kunde förväntas ske ett stort
antal frihetsberövanden under veckan. Den 27 mars 2024 begärde därför
Polismyndigheten att Kriminalvården skulle tömma polisarresterna i region Syd
på häktade personer under den aktuella veckan (vecka 19). Kriminalvården
vidtog med anledning av detta en rad åtgärder som berörde häktade intagna i
såväl region Syd som i Borås och Göteborg. Åtgärderna lär alltså ha fått flera
konsekvenser för intagna på alla dessa platser. Att döma av inhämtad utredning
verkar t.ex. möjligheterna för intagna i region Syd att ta emot besök ha
påverkats. Detta beslut tar dock sikte endast på häktet Göteborg och de
konsekvenser som åtgärderna fick för de intagnas rätt till utomhusvistelse där.

Bedömning
Med anledning av Polismyndighetens begäran beslutade Kriminalvårdens
nationella incidentledningsstab den 5 april 2024 att arresten i Malmö och
närliggande orter skulle tömmas på häktade personer inför vecka 19, bl.a.
genom en förflyttning av häktade med restriktioner. Genomförandet påbörjades
men åtgärderna bedömdes inte vara tillräckliga. Incidentledningsstaben fattade
därför knappt två veckor senare ett kompletterande beslut. Det innebar att
region Väst skulle stödja region Syd med 30 häktesplatser för häktade med
restriktioner under vecka 18–20, bl.a. genom att tillfälligt konvertera platser för
häktade utan restriktioner i häktet Göteborg till platser för häktade med
restriktioner. Av beslutet framgår att frågor om säkerhet, omvårdnad och
personalens arbetsmiljö därvid skulle prioriteras medan andra frågor fick
prioriteras ned vid behov. Som exempel på det sistnämnda klargjordes att
platserna skulle öppnas även om tillräcklig promenadtid inte kunde säkerställas.

Som en följd av de vidtagna åtgärderna inskränktes enligt Kriminalvården rätten
till utomhusvistelse för omkring 70 intagna i häktet Göteborg under två veckor.
Enligt remissvaret var utgångspunkten att de intagna skulle erbjudas en timmes
utomhusvistelse varje dag, men detta gick inte alltid att tillgodose. Tiden ska
dock aldrig ha underskridit 30 minuter. Eftersom den skriftliga informationen
till de intagna gick ut på att endast en halvtimmes promenadtid skulle erbjudas
under den aktuella perioden och något annat inte klargörs drar jag slutsatsen att




2 Se bl.a. CPT/Inf(2017)5-part.
                                                                   Dnr 4270-2024       Sid 7 (9)




promenadtiden regelmässigt för de berörda intagna i praktiken aldrig var längre
än 30 minuter.

Kriminalvården har beskrivit den ansträngda beläggningssituationen och att den
bl.a. hade medfört att ett betydande antal häktade personer tvingats stanna kvar i
polisarrester eftersom de inte kunnat beredas plats i häkte. Jag känner mycket
väl till det svåra beläggningsläget och de utmaningar som det innebär för
myndigheten. Vid flera tillfällen har jag närmare granskat förhållandena och
uttalat bl.a. att det strider mot regleringen när en frihetsberövad person inte förs
över till ett häkte i samband med häktningsbeslutet (se särskilt JO 2021/22
s. 261, dnr O 19-2019, och protokoll efter min inspektion av häktet Karlstad i
november 2021, dnr O 34-2021). Det här fallet är ytterligare ett exempel på
vilka konsekvenser överbeläggningen får; om polisarresterna i region Syd inte
hade hyst personer som egentligen skulle vara i häkte hade de aktuella
åtgärderna över huvud taget inte behövt vidtas.

Det är i och för sig självklart att Kriminalvården var tvungen att prioritera vissa
aspekter, såsom de anställdas och intagnas säkerhet, när Polismyndighetens
begäran hanterades. Myndigheten har emellertid också haft ett ansvar för att se
till att vidtagna åtgärder inte i onödan gick ut över de intagnas grundläggande
rättigheter, dit alltså den i 2 kap. 7 § häkteslagen föreskrivna rätten till en
timmes daglig utomhusvistelse hör. Som konstaterats framgår av regleringen att
det krävs synnerliga skäl för att helt frångå eller inskränka denna rättighet.
Kriminalvården menar att det kan diskuteras om det inte i den aktuella
situationen har förelegat synnerliga skäl. Det är visserligen riktigt att
förarbetena inte innehåller någon uttömmande uppräkning av vad som kan
utgöra sådana skäl. Den omständigheten att lagstiftaren har angett att det krävs
synnerliga skäl för att undantaget ska vara tillämpligt innebär dock att
tolkningen ska vara restriktiv och att utrymmet är ytterst begränsat. Jag kan
vidare konstatera att det exempel som ges i förarbetena avser en oförutsedd
situation. Förhållandena som beskrivs i anslutning till exemplet är av ett helt
annat slag än de som förelåg i det här behandlade sammanhanget.

Att inskränka rätten till utomhusvistelse i en situation där det funnits rimliga
möjligheter för Kriminalvården att undvika det kan mot den bakgrunden inte
komma i fråga. Av JO:s uttalanden framgår således att det inte är godtagbart att
en intagen nekas utomhusvistelse med hänvisning till t.ex. bristande personal-
täthet om förhållandena ligger inom myndighetens kontroll. Jag och tidigare
justitieombudsmän har även påtalat att ett verksamhetsställe aktivt måste vidta
åtgärder för att hantera den situation som gjort att de intagna inte kan erbjudas
promenad. (Se bl.a. mitt beslut den 29 oktober 2021, dnr 6155-2020, samt
JO 2016/17 s. 218, dnr 282-2015, JO 2014/15 s. 281, dnr 4379-2013 m.fl., och
JO:s beslut den 3 december 2013, dnr 1864-2013.)

Jag kan konstatera att Polismyndigheten i slutet av mars 2024 begärde att
arresterna i region Syd skulle tömmas på häktade personer som var intagna där.
                                                                    Dnr 4270-2024       Sid 8 (9)




Kriminalvården hade därmed drygt en månad på sig att hantera saken. Därtill
var det redan väl känt för myndigheten att dessa intagna befann sig i arresterna,
trots att de rätteligen skulle vara intagna i häkte. Av remissvaret framgår att
häktet Göteborg redan i ett mycket tidigt skede konstaterade att rätten till en
timmes daglig utomhusvistelse inte skulle kunna tillgodoses vid en konvertering
av platser för häktade utan restriktioner till restriktionsplatser. Skälet sägs ha
varit att häktade med restriktioner måste genomföra utomhusvistelser en och en.
Jag utgår från att t.ex. dubbelbeläggning förekommer även i häktet Göteborg
och vidare att den som har s.k. samsittning inte sällan också har utomhusvistelse
med den medintagne. Huruvida detta har tagits i beaktande vid häktets
ställningstagande eller om andra åtgärder först undersöktes framgår inte. Under
alla förhållanden bör det i detta läge, med hänsyn till den tid som stod till
förfogande, ha funnits ett visst utrymme för Kriminalvården att undersöka om
det fanns något som kunde göras för att undvika att åtgärderna skulle få så
ingripande konsekvenser för de intagna. Det grundläggande ansvaret i detta
avseende låg på huvudkontoret eftersom det var där åtgärderna om förflyttning
och konvertering av platser beslutades.

Av remissvaret går emellertid inte att utläsa att några lösningar för att säker-
ställa rätten till utomhusvistelse övervägdes från centralt håll. Hur myndigheten
landat i den slutsats som redovisas i remissvaret – att det med hänsyn till
säkerheten inte var möjligt att tillgodose rätten till utomhusvistelse – är mot den
bakgrunden något svårt att förstå. Eftersom problematiken bottnade i att
utomhusvistelser för häktade med restriktioner är mer tids- och resurskrävande
än för häktade utan restriktioner fanns det i vart fall en uppenbar lösning: att
förse häktet Göteborg med extra personal för att förlägga utomhusvistelserna
under en större del av dygnet. Huruvida detta hade varit möjligt vet jag förstås
inte, då saken inte berörs i remissvaret. Jag noterar att det visserligen sägs att
häktet Göteborg förlängde tiderna för utomhusvistelse under de aktuella
veckorna och att häktet bedömde att det inte var möjligt att justera tiderna
ytterligare med hänsyn till de intagnas dygnsvila. Mycket mer än så redovisas
inte och med tanke på att intagna som har rätt att vistas i gemensamhet i
allmänhet torde bli inlåsta i cell senast kl. 17 ställer jag mig mycket frågande till
vad som hindrade en större justering av häktets dagordning. Rimligtvis bör det
ha varit möjligt att genomföra promenader tidigare på morgonen än annars och
en bra stund efter inlåsningstiden, om häktet hade försetts med extra personal i
detta syfte. Jag får intrycket att myndigheten egentligen inte ens övervägde det
här, vilket är anmärkningsvärt. Enligt min mening har det vid dessa
förhållanden inte förelegat sådana synnerliga skäl som medger en begränsning
av rätten till utomhusvistelse.

Det är klarlagt att häktet Göteborg inte kompenserade de berörda intagna på
något sätt. Remissvaret i den delen utvecklas inte alls. Jag kan därför inte
bedöma om någon kompensation, såsom att erbjuda utökade möjligheter till
träning inomhus eller vistelse i restriktionsgrupper, hade varit möjlig. Det
                                                                  Dnr 4270-2024     Sid 9 (9)




framstår därtill som att häktet inte ens reflekterade över någon form av
kompensation. Det är mycket otillfredsställande.

Sammanfattningsvis är jag kritisk till Kriminalvårdens hantering, såväl på
huvudkontoret som vid häktet Göteborg, av de intagnas grundläggande rätt till
utomhusvistelse under den aktuella perioden våren 2024.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Emma Söderberg Majanen har föredragit ärendet och
byråchefen Johan Thorblad har deltagit i beredningen.
