# Ett på JO:s initiativ upptaget ärende om Försäkringskassans tillämpning av 20 kap. 10 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL

JO 2007-11-14 dnr 4284-2006

Sid
                                                                       BESLUT                                       1 (3)
                                                                        Datum               Dnr
                                                                        2007-11-14          4284-2006
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Ett på JO:s initiativ upptaget ärende om Försäkringskassans tillämpning
                        av 20 kap. 10 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL

## Initiativet

I en anmälan som kom in till JO den 5 juli 2006 klagade AA på Försäkringskassans
                        hantering av hans ärende om sjukpenning. Ärendet avslutades den 12 september
                        2006 (JO:s dnr 3320-2006). Vad som framkommit i ärendet gav emellertid
                        anledning att mer allmänt granska Försäkringskassans tillämpning av 20 kap. 10 a
                        § AFL. Följaktligen lånades Försäkringskassans akt i AA ärende in inom ramen för
                        ett initiativärende. Vid granskningen av akten framkom bl.a. följande.

                        Den 14 februari 2006 beslutade kassan att inte betala ut sjukpenning till AA fr.o.m.
                        den 3 oktober 2005. Som skäl anförde kassan bl.a. att det inte kunde anses styrkt att
                        hans arbetsförmåga var nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom.

                        Den 24 mars 2006 beslutade kassan att återkalla beslutet av den 14 februari 2006
                        med motiveringen att det under kommuniceringstiden hade inkommit nytt
                        medicinskt material som inte hade ingått i beslutsunderlaget. I sitt beslut om
                        återkallelse hänvisade kassan till 20 kap. 10 a § AFL och anförde att kassan är
                        skyldig att ändra ett beslut om det kommer till kassans kännedom att beslutet har
                        blivit oriktigt på grund av att det har fattats på uppenbart oriktigt eller ofullständigt
                        underlag. Försäkringskassan uppgav vidare att ett nytt beslut skulle fattas snarast.

                        Den 24 april 2006 beslutade kassan åter att inte betala ut sjukpenning till AA
                        fr.o.m. den 3 oktober 2005. Som skäl anförde kassan bl.a. att det inte kunde anses
                        styrkt att hans arbetsförmåga var nedsatt med minst en fjärdedel på grund av
                        sjukdom.

## Utredning

Ärendet remitterades till Försäkringskassan som anmodades att utreda och yttra sig
                        över bakgrunden till sitt återkallelsebeslut den 24 mars 2006 samt över sin
                        tillämpning av 20 kap. 10 a § AFL.




 Riksdagens ombudsmän                        E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                   Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                            Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4              Fax:           08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                       Dnr 4284-2006     Sid 2 (3)




I sitt remissvar hänvisade Försäkringskassans huvudkontor, genom BB,
inledningsvis till följande yttrande från länskontoret Värmland.

      Försäkringskassan beslutade den 14 februari 2006 att inte betala ut sjukpenning till
      AA för det sjukfall som var anmält den 3 oktober 2005.
      Efter att Försäkringskassan tagit beslut i ärendet framkom att AA under
      kommuniceringstiden önskat komma in med ytterligare medicinskt underlag.
      Denna information hade inte kommit fram till handläggaren som fattade beslutet.
      Försäkringskassan beslutade därför att återkalla beslutet på grund av detta med stöd
      av 20 kap. 10 a § AFL.
      Den 24 april 2006 beslutade Försäkringskassan på nytt att inte betala ut sjukpenning
      för sjukfallet som var anmält den 3 oktober 2005. Det nytillkomna medicinska
      materialet fanns nu med i beslutsunderlaget.
      Länskontoret anser att beslutet om återkallelse är felaktigt.
      1.   Länskontoret kan se två alternativa sätt att handlägga ärendet:
      2.   Eftersom det ansågs föreligga brister i handläggningen kunde beslutet ha
           upphävts och ny prövning av rätten gjorts med allt underlag som tillförts
           ärendet. Se yttrande från JO:s ämbetsberättelse 1996/97 sid. 318 (s. 314, JO:s
           anm.).
      Försäkringskassan skulle ha kunnat pröva om beslutet skulle ha ändrats (inte
      återkallats) enligt AFL 20:10 a när de nya uppgifterna tillfördes.
      Länskontoret kommer att meddela berörda parter om gången i handläggningen för
      att undvika att liknande fel begås.
      Försäkringskassan anförde för egen del följande.

      Försäkringskassans bedömning
      En ändring av ett beslut enligt 20 kap. 10 a § AFL förutsätter att det kan konstateras
      dels att beslutet blivit felaktigt, dels att felaktigheten beror på något av de i
      lagrummet särskilt angivna förhållandena. Ett av dessa förhållanden är att beslutet
      har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag.
      Försäkringskontorets i Karlstad beslut den 24 mars 2006 tyder på att
      försäkringskontoret varit av den uppfattningen att den brist i handläggningen som
      det innebär att beslutet den 14 februari 2006 fattats på uppenbart felaktigt eller
      ofullständigt underlag var ett tillräckligt skäl för att upphäva beslutet.
      Huvudkontoret anser emellertid att för att ett beslut som fattats på uppenbart
      felaktigt eller ofullständigt underlag ska kunna ändras med stöd av 20 kap 10 a
      § AFL krävs att det också kan konstateras att beslutet blivit materiellt felaktigt.
      Något sådant konstaterande har inte gjorts i detta fall.
      Huvudkontoret delar länskontorets bedömning att det inte förelegat något hinder för
      försäkringskontoret att med stöd av förvaltningsrättslig praxis upphäva sitt beslut
      den 14 februari 2006.

Bedömning
Av 20 kap. 10 a § AFL framgår följande.

      Försäkringskassan skall ändra ett beslut i ett ärende om försäkring enligt denna lag,
      som har fattats av Försäkringskassan och inte har prövats av domstol,
      1.   om beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende
           innehåller uppenbar oriktighet,
                                                                          Dnr 4284-2006      Sid 3 (3)




      2.   om beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på uppenbart
           felaktigt eller ofullständigt underlag,
      3.   om beslutet har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig
           rättstillämpning eller annan liknande orsak.
      Ändring skall göras även om begäran om omprövning inte har framställts enligt 10
      §. Ändring behöver inte göras om oriktigheten är av ringa betydelse.
      Ett beslut får ej ändras till den försäkrades nackdel såvitt gäller förmån som har
      förfallit till betalning och ej heller i annat fall om det finns synnerliga skäl mot det.
      En fråga om ändring enligt denna paragraf får ej tagas upp sedan mer än två år
      förflutit från den dag då beslutet meddelades. Ändring får dock ske även efter
      utgången av denna tid, om det först därefter har kommit fram att beslutet har fattats
      på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga
      skäl.
Lagrummet kan aldrig användas som stöd endast för att upphäva ett beslut.
Tillämpningen av 20 kap. 10 a § AFL förutsätter att det ursprungliga beslutet
ändras. För att en ändring skall kunna företas krävs att beslutet har blivit oriktigt
av en sådan anledning som anges i lagtexten. Det krävs alltså att beslutet var
materiellt felaktigt vid sin tillkomst. Felaktigheten skall dessutom, mot bakgrund
av vad som senare framkommit, framstå som uppenbar.

Av de principer som har utvecklats i praxis och som innebär att förvaltningsbeslut
endast i begränsad omfattning vinner s.k. negativ rättskraft följer att en myndighet,
om inte beslutet är föremål för prövning i högre instans, är oförhindrad att häva ett
avslagsbeslut som den själv har fattat och ta upp ärendet till förnyad prövning. Det
är således riktigt, som Försäkringskassan anför, att det inte förelåg något hinder för
försäkringskontoret att upphäva sitt beslut av den 14 februari 2006 (jfr bl.a. JO
1996/97 s. 314). Ett sådant förfarande skall naturligtvis inte användas då en
lagstadgad omprövnings- eller ändringsskyldighet föreligger.

Av 20 kap. 10 a § AFL framgår att Försäkringskassan skall företa en ändring under
förutsättning att de i lagrummet givna förutsättningarna är uppfyllda. Stadgandet
uttrycker således en skyldighet. Principen om ett förvaltningsbesluts avsaknad av
negativ rättskraft erbjuder däremot endast en möjlighet till ändring, dvs.
Försäkringskassan får ändra sitt beslut. När det nya underlaget kom in skulle
Försäkringskassan, enligt min uppfattning, ha prövat om detta medförde
ändringsskyldighet enligt 20 kap. 10 a § AFL. Först sedan kassan konstaterat att så
inte var fallet borde möjligheten till ändring enligt principen ovan ha övervägts. Jag
ser således inte dessa två förfaranden som alternativa i egentlig mening.

Försäkringskassans tillvägagångssätt i anledning av det nytillkomna materialet
förtjänar onekligen kritik.

Ärendet avslutas.
