# Kritik mot barn- och grundskolenämnd för underlåtenhet att individuellt pröva en elevs rätt till fortsatt skolskjuts m.m.

JO 2000-01-13 dnr 4295-1998

BESLUT
                                                                            Datum                    Dnr                      Sid
                                                                            2000-01-13               4295-1998               1 (5)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Kritik mot barn- och grundskolenämnd för underlåtenhet att individuellt
                        pröva en elevs rätt till fortsatt skolskjuts m.m.

## Bakgrund

AA:s och BB:s son CC började höstterminen 1995 i Byske förskola. Året därpå
                        började han i årskurs 1 i Byske skola. Enligt de upptagningsområden som då gällde
                        för skolorna i Skellefteå kommun skulle CC egentligen ha placerats i en annan
                        skola, nämligen Åbyns skola. CC erhöll kostnadsfri skolskjuts under årskurs 1 och
                        2. Från och med höstterminen 1998 har CC inte erhållit kostnadsfri skolskjuts.

## Anmälan

AA och BB har i en anmälan till JO begärt att JO skall granska hur Barn- och
                        grundskolenämnden i Skellefteå kommun handlagt ärendet rörande deras sons
                        skolskjuts. De har därvid bl.a. gjort gällande att deras son särbehandlats genom att
                        han inte erhållit kostnadsfri skolskjuts.

## Utredning

Anmälan remitterades till Barn- och grundskolenämnden i Skellefteå kommun.
                                  Nämnden överlämnade som sitt remissvar ett av barn- och grundskolechefen Stellan
                                  Berglund upprättat yttrande, vari anfördes bl.a. följande (bilagorna ej redovisade,
                                  JO:s anm.).
                                  Ärendet har sin bakgrund i det regelsystem för skolskjutsar som beslutats och
                                  tillämpas i Skellefteå kommun. I dessa regler (se bif. broschyr) anges bl. a. att ”. . .
                                  elev som väljer annan skola än upptagningsskolan är ej berättigad till kostnadsfri
                                  skolskjuts."
                                  När makarna AA och BB 1995 valde att placera CC i Byske förskola var föräldrarna
                                  enligt dåvarande arbetsledning i såväl Åbyn – där upptagningsskolan för Vitsjön är
                                  belägen – som Byske informerade om regelsystemet för skolskjutsar och att de ej var
                                  berättigade till kostnadsfri skolskjuts till Byske skola fr.o.m. årskurs 1. Makarna AA
                                  och BB vidhöll trots dessa förbehåll sitt val.
                                  Under CC:s två första skolår i Byske har rektor i Byske, skolskjutsansvarig hand-
                                  läggare samt distriktschef för norra distriktet beviljat undantag från ovanstående
                                  grundregel och medgett fri skolskjuts. Enligt deras bedömning var detta möjligt
                                  genom att CC:s vistelsetider möjliggjorde samordning med redan befintlig skol-
                                  skjuts samt att skolskjutsbehovet ej avsåg hela skolveckan.
                                  Händelsen 1998-04-06 när CC fick motta krav på betalning från busschaufför
                                  berodde på att makarna AA och BB ej informerat skolskjutsansvarig eller skolan om
                                  att CC:s vistelsetider förändrats genom uppsägningen av fritidsplatsen.



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                  Dnr 4295-1998     Sid 2 (5)



1998-05-19 beslutade distriktschef för norra distriktet att skolskjuts med linjetur be-
viljades för återstoden av läsåret 1997/98 samt att resa mellan Vitsjön och Tåme
ombesörjes av föräldrar. Därmed fastställdes även formellt att föräldrarna – i enlig-
het med gällande skolskjutsregler – ej var berättigade till kostnadsfri skolskjuts
fr.o.m. höstterminen 1998.
BB har vid höstterminens början vid kontakter med barn- och grundskolekontoret
ånyo informerats om att introduktionen och inskrivningen vid Byskeskolan ( p 4, 5
och 6 i skrivelsen /härmed avses anmälan till JO; JO:s anm./) ej innebär att rätt till
skolskjuts inträder. Däremot har föräldrarna liksom tidigare rätt att välja skola med
tidigare angivna förbehåll kring skolskjutsarna.
Undertecknad informerade BB 1998-08-19 (p 7) om de regler som gäller för skol-
skjutsar. Dessa regler innebär bl.a. att ca 150 elever vid tre friskolor i Skellefteå
kommun ej erhåller kostnadsfri skolskjuts liksom ytterligare ett antal elever. I sam-
band med denna information bad undertecknad BB kontakta ansvarig hand-
läggare/samordnare för skolskjutsar för närmare information p.g.a. att formellt
beslutsunderlag i form av individuella beslut för varje elev inte föreligger. För de
berörda friskolorna har istället motsvarande principbeslut fastställts.
Vid nytt möte med BB 1998-08-25 samt efterföljande telefonkontakter redovisade
undertecknad att en förändring av rätten till kostnadsfri skolskjuts för CC förutsatte
att makarna AA och BB ansökte om förändrat upptagningsområde för barnen i
Vitsjön (p 10, 11) samt att denna ansökan prövades av barn- och grundskole-
nämnden.
1998-09-07 inkom denna ansökan och 1998-09-15 beslutade barn- och grundskole-
nämndens arbetsutskott att uppdra till barn- och grundskolekontoret att utreda
konsekvenserna av ett nytt upptagningsområde för barnen i Vitsjön.
Denna utredning inleddes med underlagsinhämtning i form av elevprognoser, skol-
skjutsturer, m m. samt inbjudan till träff med föräldrar i Tåme och Vitsjön 1998-10-
29.
Eftersom det geografiska upptagningsområdet för Åbynskolan omfattar både Tåme
och Vitsjön samt att motsvarande önskemål angående undantag från nuvarande
skolskjutsprinciper föreligger från föräldrar i Tåme bedömde barn- och grundskole-
kontoret att en gemensam föräldraträff var både lämplig och önskvärd i syfte att
belysa helhetssituationen för berörda föräldrar.
De synpunkter som framfördes från föräldrarna tillsammans med övrigt utrednings-
underlag håller f n på att sammanställas och beredas för ett politiskt beslut i barn-
och grundskolenämnden. Eftersom frågan är principiellt viktig och på sikt av stor
ekonomisk betydelse med hänvisning till att ett förändrat upptagningsområde för
Vitsjön och/eller Tåme påverkar den långsiktiga överlevnaden för glesbygdsskolan i
Åbyn.
Eventuella förändringar av nuvarande skolskjutsregler får på motsvarande sätt
betydande principiella och ekonomiska konsekvenser.
Beslut i ärendet kommer preliminärt att ske under början av år 1999.

Sammanfattande bedömning
Barn- och grundskolekontoret bedömer att ärendet hanterats formellt korrekt och
utan onödig tidsutdräkt vad avser de olika beslut som tagits.
Barn- och grundskolekontorets berörda handläggare har vid möten och samtal med
makarna AA och BB bemödat sig om att förklara innebörden av olika beslut och
motiven för dessa.
Själva handläggningen av den formella hanteringen har – enligt barn – och
grundskolekontorets bedömning – inte inneburit att CC utsatts för kränkande
särbehandling.
                                                                     Dnr 4295-1998    Sid 3 (5)



AA och BB kommenterade remissvaret. De anförde därvid bl.a. att de inte erhållit
någon information av kommunen om konsekvenserna av att de lät CC börja i
Byske skola.

I beslut den 13 januari 2000 anförde JO Andre följande.

Bedömning
Rättslig reglering
I 4 kap. 7 § första stycket skollagen (1985:1100) föreskrivs att hemkommunen är
skyldig att sörja för att det för eleverna i grundskolan anordnas kostnadsfri skol-
skjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena,
funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild omständighet.

Någon ovillkorlig rätt till skolskjuts föreligger således inte utan bestämmelsen läm-
nar visst utrymme för kommunen att själv bedöma om behov av skolskjuts skall
anses föreligga.

Skyldigheten att anordna skolskjuts omfattar inte heller elever som väljer att gå i en
annan grundskola än den som kommunen annars skulle ha placerat dem i, 4 kap.
7 § tredje stycket första punkten skollagen. Bakgrunden till denna begränsning är
att föräldrars och elevers val av skola inte skall leda till oacceptabelt höga kostnad-
er för kommunerna (prop. 1992/93:14 s. 6 f.). I det lagstiftningsarbete som föregick
införandet av nämnda begränsning poängterades emellertid att kommunerna måste
göra klart för föräldrarna var barnen kommer att placeras om några särskilda
önskemål inte uttalas. Utan sådana klara besked kan ju föräldrarna inte bedöma
effekten av ett visst val. Föräldrarna bör enligt min mening också tydligt informer-
as om att eleven inte har rätt till skolskjuts om de väljer en annan skola. Det har i
det här sammanhanget i och för sig inte någon betydelse om den valda skolan ligg-
er på ungefär samma avstånd från hemmet som den skola som eleven annars skulle
ha placerats i.

Skolskjutsningen är ett ansvar för den nämnd inom kommunen som är styrelse för
grundskolan. Det är denna nämnd som skall ta ställning till hur skolskjutsningen i
stort skall anordnas och till framställningar om att en viss elev skall ha rätt till skol-
skjuts. Denna beslutanderätt kan enligt vanliga kommunalrättsliga principer dele-
geras till t.ex. rektor eller någon tjänsteman på skolkansliet. Hur skolskjutsningen i
stort skall vara anordnad kan också vara avhandlat i kommunens skolplan, som
fastställs av kommunfullmäktige. Det bör i sammanhanget också påpekas att beslut
om skolskjuts i vissa fall är att se som en ren verkställighet av ett övergripande
skolskjutsbeslut. Så är fallet när det är helt klart att vissa elever skall ha skolskjuts
enligt de regler som nämnden beslutat om eller som framgår av skolplanen. Om ett
skolskjutsärende däremot kräver en mer självständig bedömning av omständig-
heterna i det enskilda fallet måste beslutet fattas av nämnden eller någon som
beslutanderätten är delegerad till.

Ett beslut rörande anordnande av kostnadsfri skolskjuts kan, utom när fråga är om
rena verkställighetsbeslut, bli föremål för prövning av allmän förvaltningsdomstol i
                                                                    Dnr 4295-1998    Sid 4 (5)



enlighet med kommunallagens (1991:900) regler om laglighetsprövning (RÅ 1994
ref. 84).

Synpunkter på hanteringen av CC:s begäran om att erhålla kostnadsfri
skolskjuts
Inledningsvis vill jag framhålla att sakfrågan – bedömningen av om CC är
berättigad att erhålla kostnadsfri skolskjuts – inte är en fråga som prövas av JO.

Det är i stället skolledningens hantering av ärendet i formellt avseende som är före-
mål för min granskning.

Det kan konstateras att den skola som CC går i, nämligen Byske skola, är en annan
skola än den som han skulle ha placerats i om inte AA och BB hade framfört
särskilda önskemål om skolplaceringen. Det kan också konstateras att enligt
Skellefteå kommuns egna föreskrifter är elev som väljer annan skola än upp-
tagningsskolan inte berättigad till kostnadsfri skolskjuts.

Som ovan uttalats är kommunen skyldig att i vissa fall göra en individuell prövning
av en elevs rätt till skolskjuts. Mot bakgrund av särskilt det förhållandet att CC er-
hållit kostnadsfri skolskjuts under sina två första skolår, måste bedömningen av om
skolskjuts även fortsättningsvis skulle tillhandahållas honom kostnadsfritt vara av
det slaget att det ankommit på nämnden eller den som nämnden delegerat ansvaret
till att fatta beslut i frågan. De kontakter som BB hade med skolledningen vid
höstterminens början 1998 kan inte heller tolkas på annat sätt än att de måste anses
ha innefattat en begäran om en individuell prövning av CC:s rätt till kostnadsfri
skolskjuts.

Av den företagna utredningen kan inte utläsas att det har gjorts någon sådan pröv-
ning. I stället synes skolledningen i diskussionerna med BB ha hänvisat till ett
principbeslut om att bl.a. 150 elever vid friskolor inom kommunen inte är berättig-
ade till fri skolskjuts. Vidare har i remissvaret hänvisats till att skolledningen
genom ett beslut den 19 maj 1998, som enligt sin ordalydelse endast behandlade
CC:s rätt till skolskjuts för resterande del av vårterminen 1998, även formellt
fastställde att han från och med höstterminen 1998 inte längre var berättigad till
den förmånen. Enligt min mening kan nämnda beslut inte tolkas på det sätt som
skolledningen gjort och beslutet kan rimligen inte ha någon inverkan på annan
tidsperiod än vad det till sin ordalydelse omfattar, nämligen vårterminen 1998.

De åtgärder som har vidtagits kan således inte anses ha uppfyllt kraven på en
individuell prövning av CC:s rätt till kostnadsfri skolskjuts. Följaktligen har skol-
ledningen brustit i sin skyldighet att meddela ett formellt beslut i frågan, vilket har
inneburit att BB och AA inte getts möjlighet att till allmän förvaltningsdomstol
överklaga kommunens ställningstagande för laglighetsprövning. Jag anser det
befogat att kritisera nämnden för denna brist i handläggningen och jag förutsätter
att nämnden omgående ser över sina rutiner i påtalat avseende.

Övrigt
Som tidigare uttalats måste kommunen upplysa berörda föräldrar om konsekvens-
erna av att man väljer en annan skola än den skola som barnet normalt skulle ha
                                                                   Dnr 4295-1998   Sid 5 (5)



placerats i. Denna information måste självfallet lämnas i god tid innan föräldrarna
gör sitt val av skola. I de fall sexårsverksamheten är integrerad i de enskilda skolor-
nas verksamhet faller det sig enligt min mening naturligt att information lämnas
redan när dessa placeringar är aktuella.

I ärendet föreligger det skilda uppfattningar om vilken information som AA och
BB lämnats beträffande konsekvenserna av att de lät CC börja i sexårsverksamhet-
en i Byske skola. Jag finner inte anledning till antagande att ytterligare ut-
redningsåtgärder kan bringa mer klarhet i frågan. Jag vill dock erinra om vikten av
att information ges i fråga om såväl vilka upptagningsområden som gäller för
kommunens olika skolor som konsekvenserna av att föräldrar väljer en annan skola
än upptagningsskolan.

Vad BB och AA anfört i övrigt föranleder inte något ytterligare uttalande från min
sida.

Med den kritik som ligger i det anförda avslutas ärendet.
