# Fråga om socialnämnden varit passiv i ett ärende angående en elev i grundskolan som "skolvägrade"

JO 2003-03-19 dnr 4298-2001

## Beslut

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                        Sid
                                                                            2003-03-19              4298-2001                 1 (5)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fråga om socialnämnden varit passiv i ett ärende angående en elev i
                        grundskolan som ”skolvägrade”


                        Elevvårdsteamet vid Frösåkersskolan i Östhammars kommun klagade på hur
                        Socialnämnden i Östhammars kommun har handlagt ett ärende angående en
                        högstadieelev, AA, som under flera år inte fullgjorde sin skolplikt.
                        Elevvårdsteamet anförde att skolan gjort flera anmälningar till socialnämnden som
                        dock varit passiv.

                        Socialnämndens arbetsutskott i Östhammars kommun anförde i ett yttrande över
                        anmälan i huvudsak följande.

                                  Den aktuella eleven har varit aktuell för utredning enligt socialtjänstlagen vid två
                                  tillfällen, dels 1999-10-06 till och med 2000-04-13 och dels 2001-l0-19 till och med
                                  200l-12-21. Socialtjänsten handlägger ej elevvårdsärenden som det påstås i
                                  skrivelsen till JO. Det ansvaret åvilar skolan med stöd av skollagen. Socialtjänsten
                                  handlägger socialtjänstärenden enligt socialtjänstlagen.
                                  Utredningar enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen har förekommit vid två
                                  tillfällen. Båda dessa utredningar är avslutade och planeringen i ärendet är att ett nytt
                                  familjerådslag ska genomföras med fokus på följande frågeställningar.
                                   Var ska eleven bo? Vad behöver eleven för att må bra?
                                   Hur ska skolgången se ut? Hur och när ska uppföljning ske?
                                  Frågeställningarna är framtagna tillsammans med elevens föräldrar och
                                  familjerådslaget beräknas genomföras den 2 februari 2002.
                                  Tidigare har det genomförts en utredning som startades 1999-10-06 och avslutades
                                  2000-04-13. Eleven erbjöds då bistånd enligt socialtjänstlagen i form av
                                  kontaktperson. En person föreslogs som skulle få uppdraget som kontaktperson –
                                  familjen avböjde då dom ansåg att personen ej passade.
                                  Ovanstående samt de handlingar som redovisas i ärendet visar att socialtjänsten haft
                                  ett aktivt arbetssätt och att utredningstiden ej varit så lång som påstås i anmälan.
                                  Socialtjänsten har under hösten och under den pågående utredningen aktivt arbetat
                                  för att finna lösningar på elevens problem. Planeringen när det gäller familjerådslag
                                  redovisas ovan.
                                  Sedan våren 2000 pågår ett särskilt utvecklingsprojekt mellan skola och socialtjänst
                                  för att stärka samarbetet, utveckla arbetsmetoder och för att skapa förståelse för
                                  respektive huvudmans roll, bland annat utifrån socialtjänstlagen och skollagen.
                                  Projektet kommer att fortsätta. I detta elevärende har skollagens möjligheter ej
                                  tillfullo nyttjats för att bereda eleven undervisning.




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                       Dnr 4298-2001     Sid 2 (5)



      Socialnämnden anser att förvaltningen gjort ett bra arbete i detta mycket
      komplicerade ärende.
Till remissvaret fogades handlingar ur socialförvaltningens akt angående AA. En
representant för elevvårdsteamet yttrade sig över remissvaret och anförde därvid
följande (åberopad bilaga har här utelämnats).

      Av socialnämndens yttrande framgår att socialtjänsten inte handlägger
      elevvårdsärenden. Benämningen elevvårdsärende är självklart skolans och vi har
      inte åsikter om på vilket sätt socialtjänsten benämner ärenden av detta slag.
      Däremot anser vi att vi gjort allt som skollagen kräver – och mer därtill – för att
      åstadkomma skolgång för eleven i fråga. Utöver det utdrag ur elev- vårdsjournalen
      som medföljer som bilaga, har vi naturligtvis haft många möten inom skolan,
      kontakter med hemmet, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och personal från
      socialtjänsten samt tagit många formella beslut i elevvårdskonferensen.
      När alla våra ansträngningar inte räckte till och vi oroade oss för att en ung
      människas framtid skulle gå till spillo, ville vi ha den hjälp som vi tror att
      socialtjänsten kan ge genom att stödja familjen eller på annat sätt. I nämndens
      yttrande ges ett antal frågeställningar inför ett nyligen beslutat familjerådslag. Det
      låter alldeles utmärkt, men kommer i våra ögon alldeles för sent. Dessa åtgärder
      borde ha satts in redan som ett resultat av socialtjänstens utredning som avslutades i
      april 2000, dvs. i årskurs sju. Då hade eleven kanske haft en chans till normal
      skolgång. Nu har hela årskurs åtta och drygt halva årskurs nio gått och eleven har
      gått miste om en ännu större del av grundskolan.
      Från socialtjänstens del handlar det naturligtvis om prioriteringar. Vi i
      elevvårdsteamet på Frösåkersskolan anser att man måste prioritera en ung människa
      innan det är för sent.
JO inhämtade per telefon upplysningar från socialförvaltningen beträffande
socialförvaltningens handläggning under vårterminen 2002.

I ett beslut den 19 mars 2003 anförde JO André följande.

Den rättsliga regleringen
Enligt 3 kap. 1 § skollagen (1985:1100) har alla barn som är bosatta i landet
skolplikt. Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning inom det offentliga
skolväsendet för barn och ungdom. För att inga skolpliktiga barn skall gå miste om
denna rättighet innehåller skollagen bestämmelser dels i 3 kap. 13 § skollagen
angående kommunens skyldighet att se till att skolpliktiga elever i dess skola får
föreskriven utbildning, dels i 3 kap. 15 § skollagen rörande barnets
vårdnadshavares skyldighet att se till att barnet fullgör sin skolplikt. Skollagen
innehåller även en bestämmelse om närvaroplikt för den enskilde eleven. Enligt 3
kap. 11 § skall varje barn som fullgör sin skolplikt inom det offentliga skolväsendet
för barn och ungdom eller på något annat sätt, delta i den verksamhet som anordnas
för att ge den avsedda utbildningen, om barnet inte är sjukt eller har annat giltigt
skäl att utebli.

Socialnämnden skall enligt 5 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, som
motsvarar 12 § i socialtjänstlagen (1980:620), verka för att barn och ungdomar
växer upp under trygga och goda förhållanden. Nämnden skall i nära samarbete
med hemmen sörja för att barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt
får det skydd och stöd de behöver och, om hänsynen till den unges bästa motiverar
det, vård och fostran utanför det egna hemmet.
                                                                   Dnr 4298-2001   Sid 3 (5)




Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan
eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda
någon åtgärd från nämnden (11 kap. 1 § SoL, som motsvarar 50 § i 1980 års
socialtjänstlag).

## Bedömning

Bedömning
Om det uppstår problem angående en elevs skolgång är det i första hand en fråga
för skolan att lösa tillsammans med eleven och dennes föräldrar. Omständigheterna
beträffande en elevs frånvaro från skolan kan dock i vissa fall vara sådana att
socialnämnden behöver utreda om det finns något behov av stöd eller hjälp från
socialtjänstens sida.

AA började skolstrejka under vårterminen 1999. Först vårterminen 2002 synes
hennes skolgång ha börjat att fungera på ett tillfredsställande sätt. Skolan och
socialtjänsten försökte under denna tid att finna en lösning på problemet. Mot

## Anmälan och bakgrund

bakgrund av den långa tid som AA hade ”skolvägrat” kan man inte påstå att
myndigheternas arbete med att få henne tillbaka till skolan var framgångsrikt. Det
måste emellertid beaktas att ärendet angående AA otvivelaktigt har varit ovanligt
komplicerat. Om detta vittnar både de uppgifter som skolan har lämnat och vad
som kom fram vid nämndens utredning.

Det ligger i sakens natur att man kan ha olika synpunkter på hur socialnämnden
och skolan har handlagt AA:s ärende och de bedömningar som därvid har gjorts.
Vad som kommit fram har dock inte föranlett mig att på eget initiativ inleda någon

## Utredning

utredning av skolans handläggning. När det gäller socialnämndens agerande har jag
inte underlag för att hävda att nämnden varit passiv på så sätt att den inte tagit
AA:s problem på allvar. Tvärtom har nämnden inlett utredningar och försökt finna
olika lösningar på problemet. Detta hindrar inte att det finns frågetecken rörande
nämndens handläggning. Jag kommer att särskilt behandla dels hur familjens
förhållanden har belysts i nämndens utredningar, dels verkställigheten av beslutet
om kontaktperson.

Utredningarna
Med anledning av anmälningar från skolan och från BUP utförde socialnämnden
två utredningar angående AA. Den första utredningen inleddes den 6 oktober 1999
och avslutades den 13 april 2000. Den andra utredningen påbörjades den 19
oktober 2001 och blev klar den 21 december samma år.

När det gäller den utredning som påbörjades den 6 oktober 1999 vill jag
inledningsvis påpeka att en utredning som gäller om socialnämnden behöver
ingripa till ett barns skydd eller stöd skall enligt 11 kap. 2 § andra stycket SoL, som
motsvarar 50 a § i socialtjänstlagen (1980:620), bedrivas skyndsamt och vara
slutförd senast inom fyra månader. Om det finns särskilda skäl får socialnämnden
förlänga utredningstiden. Den utredning som nämnden inledde i oktober skulle
således ha varit klar i början av februari 2000. Såvitt framgår av nämndens yttrande
och de handlingar som nämnden har fogat till sitt remissvar har något beslut inte
                                                                   Dnr 4298-2001   Sid 4 (5)




fattats om att förlänga utredningstiden. Jag vill erinra nämnden om att detta är en
lagstadgad skyldighet.

En utredning inom socialtjänsten skall ges sådan omfattning att den kan ligga till
grund för ett korrekt beslut. Hur utredningen skall läggas upp och hur omfattande
den skall bli beror på bl.a. hjälpbehovets art. En utredning som rör insatser för barn
och ungdom förutsätter en beskrivning av barnets behov men även av vilka resurser
som finns i barnets närhet. Det är viktigt att ett beslut om en insats inte fattas utan
en tillfredsställande utredning och att det gjorts en bedömning av om den aktuella
åtgärden är den lämpligaste för barnet.

AA:s skolvägran föranledde självfallet frågor rörande både AA som person och
förhållandena i hemmet. Enligt vad som kom fram vid nämndens utredning fanns
det inte skäl anta att problemen var att hänföra till någon psykiatrisk problematik
hos AA. När det gäller huruvida AA:s hemförhållanden haft någon betydelse för
hennes skolvägran är det svårt att utifrån utredningarna avgöra vilka bedömningar
som har gjorts i den delen.

Under den första utredningen synes utredaren inte ha haft någon kontakt med AA:s
mor för att höra om hon kunde lämna några uppgifter som kunde ge en bild av
AA:s problem och om hon kanske hade något uppslag till hur man skulle finna en
lösning. Någon förklaring till underlåtenheten har inte kommit fram. Än mer
förvånande är att faderns förhållanden inte har berörts närmare i utredningen. AA
bodde hos honom, och det var därför han som hade ett särskilt ansvar att hjälpa
henne och se till att hon gick till skolan. Det finns knappast någon uppgift som
beskriver honom som person och få uppgifter som rör hans relation till AA. Någon
beskrivning av hur han hade försökt lösa AA:s problem finns inte alls. Det finns
inte heller någon redovisning av om han kunde anses ha handlat på ett adekvat sätt
eller angående hans förutsättningar för att bidra till att AA kunde förmås att
återuppta sin skolgång. Detta är anmärkningsvärt.

När nämnden utförde den andra utredningen talade utredarna med båda föräldrarna.
Det fördes diskussioner med dem om hur skolgången skulle ordnas för AA. Utan
att här närmare gå in på vad som kom fram vid de samtalen kan konstateras att det
förekom uppgifter som måste ha föranlett osäkerhet beträffande föräldrarnas
förmåga att vara ett fullgott stöd för AA. Härvid kan beaktas att skolan hade
ifrågasatt faderns åtgärder för att få AA till skolan. I något sammanhang hade
skolan framfört att AA borde placeras i familjehem. Trots detta finns inte heller i
den andra utredningen någon beskrivning eller bedömning av det stöd som AA fick
eller kunde få från sina närmaste.

En utredning inom socialtjänsten angående barn skall så fullständigt och allsidigt
som möjligt belysa problemet, dess orsaker och möjliga lösningar. Även om två
utredningar har utförts är det på grund av de brister jag pekat på ovan inte möjligt
att bedöma om de åtgärder som nämnden vidtog var ändamålsenliga eller
tillräckliga. Detta är självfallet inte godtagbart.
                                                                   Dnr 4298-2001   Sid 5 (5)



Kontaktperson
Beslutet att utse kontaktperson för AA grundades på den utredning som avslutades
i april 2000. Förvaltningen lämnade ett förslag på en kontaktperson, som enligt
förvaltningens uppfattning var lämplig för uppdraget, i november 2000.

Att förvaltningen först i november 2000, dvs. drygt ett halvt år efter beslutet om att
AA skulle få en kontaktperson, kunde presentera ett namnförslag är förvånande
med tanke på att situationen redan våren 2000 var akut och uppgiften att finna en
kontaktperson därför måste ha varit prioriterad. Jag känner dock till att det i många
fall kan vara förenat med stora problem att rekrytera en lämplig kontaktperson.
Även om det är djupt otillfredsställande att en kontaktperson inte kunde utses har
jag inte underlag för att rikta någon kritik mot nämnden på denna punkt. Däremot
kan ifrågasättas om inte svårigheten att finna en kontaktperson borde ha föranlett
nämnden att aktualisera andra insatser för AA.

                              _______________

I ett fall som det aktuella är det viktigt att det förekommer ett nära samarbete
mellan socialtjänst, skola och barnpsykiatri. De regler om sekretess som finns för
de olika myndigheterna kan i och för sig begränsa möjligheten att lämna ut vissa
uppgifter. Om de berörda enskilda samtycker till att uppgifter, som normalt är
hemliga, får lämnas ut utgör sekretessen inte något hinder för att de berörda
myndigheterna skall kunna diskutera ärendet.

I förevarande fall synes föräldrarna ha samtyckt till att skola, socialtjänst och BUP
fick diskutera AA:s ärende med varandra. Mot den bakgrunden ställer jag mig
undrande till att skolan först i augusti 2000 synes ha informerats om att en
kontaktperson för AA skulle utses. Såvitt framgår av utredningen förefaller skolan
inte heller under hösten 2000 ha informerats om svårigheterna att finna en sådan.
Det kan inte uteslutas att informationsutbytet varit mer omfattande än vad som
kommit fram vid min utredning. Jag har noterat att det enligt remissyttrandet pågår
ett projekt i kommunen för att stärka samarbetet mellan skola och socialtjänst. Mot
den bakgrunden finner jag inte skäl att göra något ytterligare uttalande i denna del.

Vad som i övrigt har förekommit föranleder inte något uttalande från min sida.
