# Initiativärende: Inspektion av Polismyndigheten Dalarna och Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Falun, den 3-5 september
2012

JO 2012-11-30 dnr 4307-2012

BESLUT
                                                                       Datum              Dnr                   Sid
                                                                       2012-11-30         4307-2012            1 (6)
Justitieombudsmannen
Hans-Gunnar Axberger




                        Initiativärende: Inspektion av Polismyndigheten Dalarna och
                        Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Falun, den 3–5 september
                        2012

## Inledning

Inspektionen genomfördes på polishuset i Falun. Den inleddes med ett möte vid
                        vilket chefsåklagaren AA, länspolismästaren BB, polisintendenten CC,
                        poliskommissarierna DD och EE, samt polisinspektören tillika förundersök-
                        ningsledaren FF deltog.

                        Hans-Gunnar Axberger och Per Lagerud redogjorde för syftet med och
                        omfattningen av inspektionen (se vidare nedan). Därefter lämnade AA och
                        närvarande tjänstemän från polismyndigheten översiktlig information om
                        respektive verksamhet (främst handläggningen av ungdomsärenden). Därvid
                        framkom bl.a. följande.

                        Åklagarmyndigheten
                        Av de cirka 4 700 ärenden som handläggs vid åklagarkammaren utgör cirka 400
                        ungdomsärenden. Man har haft en särskild ungdomsgrupp bestående av två
                        särskilda ungdomsåklagare och en administratör. Ungdomsåklagarna har
                        uteslutande arbetat med brott där den misstänkte är under 18 år. Ungdoms-
                        ärendena och ärenden om brott mot barn, och särskilt de frister som gäller i
                        dessa ärenden, har hög prioritet vid åklagarkammaren. Ungdomsåklagarna har
                        haft färre rättegångar och något färre ärenden än övriga åklagare. Inget ärende
                        ska ligga mer än en vecka utan direktiv. Fredagar har varit avsatta för att bevaka
                        och följa upp ärenden i vilka direktiv till polismyndigheten inte har getts. Den
                        genomsnittliga genomströmningstiden för ett ärende som handläggs vid
                        kammaren är nu 106 dagar och har gått ned. För hela riket är den genomsnittliga
                        genomströmningstiden 79 dagar. Den genomsnittliga tiden från det att
                        åklagaren får ett redovisat förundersökningsprotokoll till dess att åtal väcks är i
                        nuläget tolv dagar (att jämföra med nitton dagar för riket). Tingsrätterna (Falu
                        och Mora tingsrätter) hanterar uppgiften att sätta ut ungdomsmål inom den
                        lagstadgade fristen om fjorton dagar väl.




 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A           Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                  Dnr 4307-2012      Sid 2 (6)




Åklagarkammaren har regelbundna möten med polismyndigheten angående
ungdomsärendena. Man har även satt samman en grupp som träffas cirka två
gånger per år för att diskutera handläggningen av dessa ärenden.

Ungdomsåklagarna har ett nära samarbete med de poliser som utreder
ungdomsärenden och en åklagare har deltagit i det s.k. leanarbete som bedrivits
av polismyndigheten avseende ungdomsärenden. Åklagarkammaren samverkar
även med tingsrätterna och socialtjänsten.

Det har vid enstaka tillfällen varit ett bekymmer, såväl i ungdomsärenden som i
andra ärenden, att få tag i försvarare utanför kontorstid. Åklagarkammaren har
därför initierat ett samarbete med Falu tingsrätt. Detta har lett till att man har
tagit fram en lista med 25 advokater i Dalarna som kan åta sig uppdrag som
offentlig försvarare utanför kontorstid, efter kontakt från åklagare. Samarbetet
bygger på att tingsrätten retroaktivt förordnar den aktuella advokaten som
offentlig försvarare och tillerkänner honom eller henne arvode för det arbete
som har utförts före förordnandet.

Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 mars 2012 ska förundersökningar
i ungdomsärenden som huvudregel ledas av en polisiär förundersökningsledare.
Ändringen genomfördes, med stöd av övergångsbestämmelser, fullt ut först per
den 1 maj 2012. Den har medfört att antalet åklagarledda förundersökningar i
ungdomsärenden har minskat påtagligt och kommer sannolikt att medföra
kortare genomströmningstider i de åklagarledda förundersökningarna. Numera
har kammaren endast en särskild ungdomsåklagare. Åklagarkammaren har
emellertid en särskild mängdbrottsgrupp som arbetar med polisledda
förundersökningar, såväl ungdomsärenden som ärenden med vuxna misstänkta.
En nackdel med ändringen är att kvalitén kan påverkas negativt av att
förundersökningen inte leds av en åklagare. Åklagarkammaren har dock varit
generös med att hjälpa till att utbilda polisen med anledning av lagändringen.
Ytterst är det emellertid polismyndigheten som ansvarar för att man har rätt
kompetens. Åklagarkammaren är tillgänglig för polisen även i polisledda
förundersökningar.

Polismyndigheten
Polismyndigheten handlägger ungdomsärenden på polisområdesnivå, inte på
myndighetsnivå. I polisområde Falun-Borlänge arbetar elva personer i princip
uteslutande med ungdomsärenden. För resterande del av polismyndighetens
upptagningsområde arbetar totalt åtta personer med ungdomsärenden, varav sex
personer i princip uteslutande arbetar med denna typ av ärenden. Det finns vid
myndigheten totalt sex särskilda förundersökningsledare med ansvar för
ungdomsärenden.

De tidsfrister som lagstiftaren har satt upp för ungdomsärenden är rimliga.
Polismyndigheten har under de senaste åren arbetat för att hålla dessa tidsfrister
och de frister som gäller i ärenden rörande brott mot barn. I polisens
ärendehanteringssystem pust (polisens utredningsstöd) finns en automatisk
                                                                  Dnr 4307-2012     Sid 3 (6)




bevakning av fristerna inlagd i de ärenden där en frist gäller. Systemet varnar
om fristen överskrids och kräver att anledningen till överskridandet
dokumenteras. De ärenden som inte handläggs i pust bevakas med hjälp av
särskilda excelblad. Om fristen överskrids ska förundersökningsledaren ange
orsaken till detta i excelbladet. Myndigheten har ett nära samarbete med
åklagarkammaren såvitt gäller tidsfristerna. Kammarchefen tar dagligen del av
excelbladen. Detta system har tillämpats sedan 2010. Sammanställningar över
ungdomsärendena görs en gång per månad och skickas till Rikspolisstyrelsen.
Rikspolisstyrelsen är främst intresserad av hur myndigheten håller tidsfristerna.

Den tidigare nämnda lagändringen har medfört att förundersökningarna i
ungdomsärenden slutförs snabbare. Överföringen av förundersökningsledningen
till polisen innebär emellertid att det är polisen som ska inhämta yttranden från
socialnämnden, vilket måste ske innan förundersökningen redovisas till
åklagaren. Detta kan medföra att fristen överskrids.

Polismyndigheten har sett till att cirka 15 personer genomgått den långa
utbildningen för polisiära förundersökningsledare.

Inspektionens syfte och omfattning
Syftet med inspektionen var att granska ungdomsärenden. Granskningen
inriktades därvid på handläggningen av förundersökningar mot personer som
inte fyllt 18 år, varvid främst tidsfrister (4 § lagen med särskilda bestämmelser
om unga lagöverträdare, LUL), underrättelser och kallelser till vårdnadshavare
och socialnämnd (5-7 §§ LUL) och försvararfrågor (24 § LUL) studerades.

Även handläggningen av ärenden rörande brott begångna av den som inte fyllt
15 år granskades. I första hand studerades utredningar enligt 31 § LUL samt hur
underrättelser och kallelser till vårdnadshavare och socialnämnd (33 och 34 §§
LUL) hade skötts.

Inför inspektionen hade de 240 senast inkomna ungdomsärendena som hade
handlagts i ärendehanteringssystemet rar (fortsättningsvis k-ärendena), och de
141 senast inkomna ungdomsärendena som hade handlagts i ärendehanterings-
systemet pust (fortsättningsvis pust-ärendena) begärts fram. K-ärendena
granskades genom att akterna gicks igenom. Pust-ärendena granskades i deras
elektroniska form. Totalt studerades 193 k-ärenden och 41 pust-ärenden.

Måndagen den 3 september ägnades åt ärendegenomgång. Under tisdagen den 4
september sammanställdes det som hade påträffats. Onsdagen den 5 september
genomfördes en kompletterande ärendegranskning.

Inspektionen avslutades den 5 september med att byråcheferna Per Lagerud och
Lina Forzelius muntligen gick igenom det som framkommit vid granskningen
med länspolismästaren BB och poliskommissarien EE.
                                                                        Dnr 4307-2012        Sid 4 (6)




Överskridande av tidsfristen i 4 § LUL m.m.
I ett antal ärenden konstaterades det att handläggningstiden i dess helhet varit
väl lång. I vissa ärenden konstaterades det att tidsfristen enligt 4 § LUL hade
överskridits. Det rörde sig ofta om kortare tid, men det hade förekommit att
tidsfristen överskridits med upp till fem månader.

I ett antal ärenden hade det gått relativt lång tid från det att en person blivit
skäligen misstänkt till dess att han eller hon underrättades om brottsmisstanken
enligt 23 kap. 18 § första stycket rättegångsbalken (misstankedelgivning). Detta
hade medfört att den totala handläggningstiden blivit lång även om tidsfristen i
4 § LUL i och för sig hade hållits.

Exempel på brister av det angivna slaget påträffades i bl.a. följande ärenden.

      K16142-11: En anmälan om misshandel gjordes den 8 juli 2011. I anmälan
      pekas en namngiven person ut som gärningsman. Målsäganden hördes den 26
      september 2011 och den misstänkte 17-åringen dagen efter, då han också delgavs
      misstanke om misshandel.
      K20843-11: En 16-årig flicka antecknades den 24 augusti 2011 som skäligen
      misstänkt för butikstillgrepp i tre fall, sedan hon ertappats av butikspersonal.
      Brotten skulle ha begåtts samma dag. Den misstänkte förhördes första gången
      den 27 september 2011, varvid hon underrättades om misstankarna.
      Förundersökningen slutredovisades till åklagaren den 29 februari 2012.
      K23335-11: Den 25 september 2011 tog polisen upp en anmälan om misshandel
      och skadegörelse. En 16-årig flicka och hennes myndiga syster antecknades
      samma dag som skäligen misstänkta för brotten. Ett antal utredningsåtgärder
      vidtogs under tiden den 19 december 2011 – 27 januari 2012. Förunder-
      sökningen om misshandel lades ned den 13 februari 2012. 16-åringen hördes och
      delgavs misstanke om skadegörelse den 2 mars 2012. Förundersökningen om
      skadegörelse lades ned kort tid efter förhöret.
      K2221-12: En anmälan om misshandel gjordes den 30 januari 2012. I anmälan
      pekades en namngiven 16-åring ut som gärningsman. Åklagaren gav direktiv i
      ärendet vid fyra tillfällen under februari – april och vittnen hördes under februari
      och mars. Den misstänkte hördes och delgavs misstanken den 3 maj 2012.

Underrättelser och kallelser till vårdnadshavare och socialnämnd
m.m.
I ett antal ärenden hade underrättelser enligt 6 och 7 respektive 33 och 34 §§
LUL till vårdnadshavare respektive socialnämnd inte gjorts omedelbart/genast.
Ofta rörde det sig endast om några dagars fördröjning, men dröjsmål på upp till
åtta veckor hade förekommit. Det konstaterades att det syntes saknas en
enhetlig rutin för dokumentation av underrättelserna. I vissa fall framgick det
vid närmare genomgång av ärendet att underrättelse hade skett i tid, men att
noteringen om tidpunkten var felaktig.

I ett antal ärenden saknades det dokumentation av att vårdnadshavare och
socialnämnd kallats till förhör med den misstänkte. Det framgick emellertid ofta
av förhörsprotokollet att vårdnadshavare och tjänsteman från socialtjänsten varit
närvarande vid förhöret.
                                                                        Dnr 4307-2012        Sid 5 (6)




Försvararnärvaro
I ett antal ärenden konstaterades det att den misstänkte hade hörts och
underrättats om brottsmisstanke utan att offentlig försvarare förordnats för
honom eller henne. Det rörde sig ofta om relativt ringa brottslighet.
Vårdnadshavare hade regelmässigt varit närvarande vid förhöret.

Dokumentationen av att den misstänkte underrättats om sin rätt att under
förundersökningen biträdas av försvarare och möjligheten att få en offentlig
försvarare förordnad för sig (12 § förundersökningskungörelsen), samt den
misstänktes inställning till att låta sig höras utan försvarare närvarande, var i
flera fall bristfällig.

Allvarligare brister förekom i följande ärenden.

      K6810-12: En person, GG, kom att misstänkas för att ha haft sex med en
      fjortonårig flicka. GG var 17 år gammal vid tiden för de misstänkta brotten men
      hade fyllt 18 år när polisanmälan gjordes. Den 24 maj 2012 höll polisen förhör
      med GG. I förhörsprotokollet står antecknat att GG informerats om sin rätt att ha
      försvarare närvarande under förhöret, men att han sagt att det gick bra att hålla
      förhör utan. Under förhöret, som pågick i 35 minuter, delgavs GG misstanke om
      våldtäkt mot barn alternativt sexuellt utnyttjande av barn. Under förhöret
      förnekade han brott men vidgick att han hade haft sex med målsäganden och att
      han kände till att målsäganden var 14 år gammal. Den 4 juni 2012 skrev
      åklagaren ett direktiv till polisen i vilket åklagaren påtalade ett det borde
      förordnas en offentlig försvarare i ärendet och att den misstänkte skulle tillfrågas
      om vem han önskade. Den 8 juni 2012 förordnade Falu tingsrätt en offentlig
      försvarare för GG och den 21 juni slutdelgavs GG och hans offentliga försvarare
      förundersökningen.
      K23628-11: Två flickor, 15 respektive 16 år gamla, var misstänkta för stöld och
      bedrägeri den 26–27 september 2011. Den 28 september påträffades de och
      följde frivilligt med till polisstationen, där de erkände gärningarna. Polisen
      kontaktade flickornas vårdnadshavare med anledning av att förhör skulle hållas.
      Vårdnadshavarna kunde inte närvara vid förhören. Polisen beslutade då att höra
      flickorna som ”annan” i stället för som misstänkta. Flickorna underrättades
      följaktligen inte om misstankarna och underrättades inte om sin rätt att biträdas
      av försvarare och att få offentlig försvarare förordnad för sig. Vid förhöret med
      den ena flickan var personal från det HVB-hem vid vilket flickan var placerad
      närvarande. Vid förhöret med den andra flickan var en tjänsteman från
      socialtjänsten närvarande. Mot bakgrund av den utredning mot flickorna som
      fanns vid tidpunkten måste de ha betraktats som skäligen misstänkta. Först en
      respektive två månader senare hördes flickorna som misstänkta. Vid dessa förhör
      var försvarare närvarande.

Övrigt
I ett ärende konstaterades det att åklagarens beslut i anhållandefrågan enligt 24
kap. 8 § andra stycket rättegångsbalken hade fördröjts på grund av att förhör-
sledaren inte lyckats komma i kontakt med jouråklagaren. En promemoria
angående detta hade upprättats i det aktuella ärendet. Denna fråga har tagits upp
till utredning i ett särskilt ärende (dnr 4865-2012), där Rikspolisstyrelsen avgett
ett yttrande.
                                                                   Dnr 4307-2012     Sid 6 (6)




Sammanfattande bedömning
Inspektionen hade som framgått stickprovskaraktär. Genomgången var inte
tillräckligt omfattande för att kunna läggas till grund för mer generella
slutsatser. Med det sagt kan jag konstatera att det som framkom inte tyder på
annat än att verksamheten i huvudsak synes väl fungerande. Det är dock tydligt
att myndigheten har bekymmer med tidsfristerna i ungdomsärenden, som att
döma av genomgången inte sällan överskrids. Jag vill i det sammanhanget
understryka att formell delgivning av brottsmisstanke inte får skjutas upp i syfte
att fördröja att tidsfristen enligt 4 § LUL börjar löpa. Som framgått förekom
även en del formella brister beträffande föreskrivna underrättelser och kallelser.

En brottsmisstänkts försvararrättigheter är av central betydelse för
rättssäkerheten men också för att en brottsutredning ska motsvara de
kvalitetskrav som ställs på det rättsliga förfarandet som helhet, se JO:s beslut
2012-11-30 (dnr 3577-2011), som bifogas för kännedom.

I ärendet K6810-12 (se ovan) misstänktes en pojke för att när han var sjutton år
ha haft sex med en fjortonårig flicka. Han hördes som misstänkt för våldtäkt
mot barn, alternativt sexuellt utnyttjande av barn, utan försvarare närvarande.
Förhöret borde inte ha genomförts utan försvarare. Åklagarkammaren bör
observera att en åklagare som förundersökningsledare har att ta ställning till
försvararbehovet inför förhör med en brottsmisstänkt, se det bifogade beslutet
[JO:s beslut 2012-11-30, dnr 3577-2011].

I ärendet K23628-11 (se ovan) greps två flickor, som misstänktes för stöld m.m.
Uppenbarligen i syfte att slippa efterleva regler till skydd för de misstänktas
rättigheter beslöt man att höra flickorna som ”annan” i stället för som
misstänkta. Ett sådant ”tricksande” – som varken är professionellt eller rättsligt
godtagbart – ska självfallet inte förekomma.

Med den kritik som ligger i de synpunkter jag nu framfört avslutas
inspektionsärendet.
