# Anmälningar mot Kriminalvården, häktesavdelningen vid anstalten Hinseberg och anstalten Kristianstad, om bl.a. att de intagna serveras för lite mat. Även uttalanden om myndighetens mathållning i allmänhet och angränsande frågor

JO 2022-11-10 dnr 4307-2021

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                      Sid
                                                                           2022-11-10              4307-2021              1 (11)
Justitieombudsmannen                                                                               4541-2021
Katarina Påhlsson




                        Anmälningar mot Kriminalvården, häktesavdelningen vid anstalten
                        Hinseberg och anstalten Kristianstad, om bl.a. att de intagna serveras
                        för lite mat. Även uttalanden om myndighetens mathållning i
                        allmänhet och angränsande frågor


                          Beslutet i korthet: JO har utrett klagomål mot en häktesavdelning respektive en
                          anstalt om brister i mathållningen, bl.a. att de intagna skulle serveras för lite mat. Det
                          som har kommit fram om dessa verksamhetsställen ger dock enligt JO inte anledning
                          till någon kritik.
                          Mot bakgrund av anmälningarna samt andra liknande klagomål tar JO i beslutet upp
                          flera frågor om mathållningen. Hon understryker bl.a. att Kriminalvården måste ha väl
                          fungerande rutiner som så långt som möjligt säkerställer att intagna som behöver få
                          sin mat anpassad utifrån medicinska behov får det. I beslutet uttalar hon vidare att en
                          motsvarande hantering som när det gäller en påstådd allergi är lämplig när intagna av
                          andra påstådda medicinska skäl, t.ex. laktosintolerans eller ätstörningar, har behov av
                          specialkost. Det är också av största vikt att en eventuell utredning påbörjas och
                          genomförs inom en rimlig tid, för att inte riskera att intagna med behov av specialkost
                          blir utan sådan. Slutligen gör JO vissa uttalanden om rutiner kring s.k. självförvaltning
                          och fördelning av mat samt intagnas möjlighet att köpa förbrukningsvaror i kiosken.

## Anmälningarna

I anmälningar som kom in till JO den 25 maj respektive den 2 juni 2021
                        framförde AA (dnr 4307-2021) och BB (dnr 4541-2021) klagomål om mathåll-
                        ningen vid olika verksamhetsställen inom Kriminalvården. Med hänsyn till att
                        ärendena rör delvis samma frågor behandlas de gemensamt i detta beslut.

                        AA klagade på häktesavdelningen vid anstalten Hinseberg och anförde bl.a.
                        följande. De intagna har flera gånger påtalat att de inte serveras tillräckligt med
                        mat och att det finns intagna som äter upp andras mat. Hon lider av en
                        ätstörning, men har inte fått någon hjälp eller något stöd kring sin hantering av
                        mat. Hon har tvingats hoppa över måltider eller inte äta alls eftersom andra
                        intagna ätit upp hennes mat. Det har inte skett någon förbättring trots ett flertal
                        möten och samtal med personalen.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                          Dnr 4307-2021 och 4541-2021       Sid 2 (11)




BB klagade på anstalten Kristianstad och anförde bl.a. följande. Kvaliteten på
anstaltens mat har under en längre tid försämrats och det är många intagna som
har tappat i vikt. På helgerna serveras bara en varm måltid och utöver denna
finns bara lite bröd, yoghurt och mjölk att tillgå. Intagna som är laktos-
intoleranta erbjuds inte några laktosfria alternativ. De intagna har inte längre
möjlighet att göra vissa kompletterande inköp i kiosken.

Utredning
JO begärde att Kriminalvården skulle yttra sig över klagomålen och uppmanade
myndigheten att svara på de frågor som framgår av yttrandena.

I sitt remissvar över AA:s klagomål anförde Kriminalvården, Region Mitt,
genom regionchefen, bl.a. följande:

## Sakförhållanden

Uppgifter om sakförhållanden har hämtats in från verksamhetsområdet
      Hinseberg. Genom utredningen har sammanfattningsvis följande kommit fram.
      När det gäller AA finns dokumenterat att hon, den 7 juni 2021, skriftligen
      framfört klagomål till häktesavdelningen angående att maten på avdelningen inte
      fördelades rättvist. Klagomålet mottogs av administratören på avdelningen, som
      genomförde ett samtal med AA. I samtalet uppmanades AA att försöka prata
      med medintagna om saken, alternativt vända sig till avdelningspersonalen. AA
      gav då uttryck för att hon inte ansåg att det fanns något mer att samtala om och
      uppgav att hon skulle göra en anmälan till JO. Sedan lämnade hon rummet.
      Häktesavdelningspersonalen har inte tagit emot några klagomål från AA om
      fördelningen av mat. Under anstaltsplaceringen har det inte heller framkommit
      några klagomål kring maten från AA.
      När det gäller frågan om en eventuell ätstörning så har några sådana samtal inte
      förts med personal vid häktesavdelningen eller anstalten. AA har i början av maj
      2021 framfört att hon inte mått bra och uppmanats kontakta sjukvården, men vid
      det tillfället avböjt sådan kontakt.
      I anstalten Hinseberg finns nio avdelningar. En av dessa avdelningar är en
      häktesavdelning med gemensamhet. I anstalten finns ett kök som lagar den mat
      som levereras i kantiner och matlådor.
      1.   Har de intagna i anstalten något självständigt ansvar för matlagningen och
           för att fördela mat mellan sig (självförvaltning)? Om så är fallet, hur följer
           anstalten upp och ser till att någon intagen inte förfördelas?
      Vid tre av anstaltens avdelningar har intagna självförvaltning. Intagna vid dessa
      avdelningar beställer och lagar mat tillsammans med utsedd personal, enligt
      uppgjort schema. Vid fyra avdelningar får intagna mat serverad i kantiner på
      vardagar och under helger lagar de mat själva. Vid en avdelning får intagna mat
      serverad i individuella matlådor. Vid häktesavdelningen får intagna mat serverad
      i kantiner på vardagar och i individuella matlådor på helgen.
      Normalt sköter intagna fördelningen av mat själva i samband med matlagning
      eller fördelning från kantiner. Om det kommer fram klagomål om att fördel-
      ningen inte fungerar, eller vid misstanke om att den inte gör det, förs samtal med
      intagna om vikten av en rättvis fördelning av mat. Om fördelningen ändå inte
      fungerar brukar personal närvara vid matfördelningen. I de fall maten serveras i
      kantiner kan maten komma att serveras i individuella matlådor istället, för att
      garantera en rättvis fördelning.
      2.   Finns det någon särskild rutin om mathanteringen för intagna med en
           ätstörning och hur är dessa rutiner i så fall utformade?
                                                          Dnr 4307-2021 och 4541-2021         Sid 3 (11)




      Vid konstaterad eller misstänkt ätstörning tas en kontakt med sjukvården på
      anstalten samt vakthavande befäl eller kriminalvårdsinspektör för att göra en
      individuell planering kring bl.a. råd och stöd till den intagne. Som framgår av
      Kriminalvården handbok för kök och kost (2011:3) ska en intagen med en
      konstaterad ätstörning erbjudas kost enlig ordination av behandlande läkare.
      3.   Hur säkerställer anstalten att varje enskild intagen i anstalten serveras
           tillräckligt med mat?
      Kökspersonal har information om antalet intagna vid varje avdelning och
      levererar utifrån denna information samma antal portioner till avdelningen.
      Personal på avdelningen återkopplar även till kökspersonalen kring åtgången av
      mat på respektive avdelning. Tar t.ex. maten återkommande helt slut vid en
      avdelning så ökar köket tilldelningen av mat till den aktuella avdelningen. Som
      framkommit ovan är personal med och övervakar fördelningen av mat om
      misstanke eller klagomål uppstår om att fördelningen av mat inte fungerar.
      Kantiner kan även, som tidigare nämnts, ersättas med individuella matlådor.
      Utöver den mat som lagas i självförvaltningen eller levereras från anstaltens kök
      så har intagna tillgång till enklare förtäring såsom smör och bröd, frukt eller gröt.
      Det är de intagna själva som avgör exakt vad den enklare förtäringen ska bestå
      av i beställningen genom självförvaltningen eller från anstaltens kök.
      –––

## Kriminalvårdens bedömning

Vid flera avdelningar på anstalten får intagna själva ta ett ansvar för matlagning
      och fördelning av mat, vilket torde vara positivt bl.a. utifrån ett frihets- och
      lärandeperspektiv. Samtidigt innebär det att det är svårare för anstalten att ha
      fullständig kontroll över varje intagens tilldelning av mat, även om personal i
      viss utsträckning närvarar i dessa sammanhang.
      Om misstankar om förfördelning skulle uppstå, eller det skulle framkomma
      klagomål därom, bedöms anstalten ha goda rutiner för att hantera saken. När det
      gäller AA konstateras att hon framfört klagomål om att maten inte fördelats
      rättvist. AA har därför uppmanats att prata med medintagna eller vända sig till
      avdelningspersonalen kring detta, men förefaller inte ha gjort det. Även när det
      gäller frågan om misstänkt eller konstaterad ätstörning förefaller anstalten ha
      goda rutiner, där en individuell planering görs tillsammans med sjukvården. Att
      anstalten skulle ha nekat AA hjälp och stöd kring eventuell ätstörning
      tillbakavisas.
I sitt remissvar över BB:s klagomål anförde Kriminalvården, Region Syd,
genom regionchefen, bl.a. följande:

## Sakförhållanden

Uppgifter om sakförhållanden har inhämtats från anstalten Kristianstad samt av
      sjukvårdsexpert i Region Syd. Genom utredning har sammanfattningsvis
      följande framkommit.
      Anstalten följer Kriminalvårdens handbok för kök och kiosk (2011:3). För det
      fall en intagen är konstaterad laktosintolerant via sjukvården erbjuds denne
      havre- eller sojaalternativ när andra intagna får mjölk, yoghurt eller fil.
      –––
      Under helgen har anstalten valt att servera frukost (brunch) kl. 8.45 istället för
      kl. 7.00 som på vardagar. Det finns mer att välja på under helgen, såsom fler
      sorters pålägg, sill och ägg. Lunch/middag serveras kl. 13.00 på helgerna och
      intagna ombesörjer sedan själva sin kvällsmat, exempelvis yoghurt, gröt, flingor,
      varma smörgåsar m.m. Intagna bestämmer själv när de vill äta sin kvällsmat
      under helgen. I början av maj månad ändrade anstalten sina rutiner till att intagna
      under helgerna erhöll en liter mjölk och en liter yoghurt, tidigare kunde intagna
                                                       Dnr 4307-2021 och 4541-2021       Sid 4 (11)




välja hur de ville fördela mjölk/yoghurt (en liter av varje alternativt två liter
mjölk eller två liter yoghurt samt välja yoghurtsort). Då intagna nu framfört
synpunkter på att så mycket mjölk inte är önskvärt är det nu beslutat att utdela en
liter yoghurt, fem dl fil och fem dl mjölk under helger. Rutinen för när mat
serveras under helger har varit som beskrivits ovan under ett antal år.

Finns någon särskild rutin om mathantering för intagna med laktosintolerans och hur är
denna rutin i så fall utformad?
När det gäller de intagna som har konstaterad laktosintolerans via sjukvården får
dessa Havredryck och Soygurt när andra intagna får mjölk, yoghurt och fil. Är
laktosintoleransen inte konstaterad via sjukvården får man som intagen välja bort
dessa alternativ, såsom exempelvis fil, mjölk till gröt etc. Köket inom Kriminal-
vården har en fullvärdig kost även om man inte får i sig dessa kalla mjölk-
produkter som i regel ingen vuxen behöver eftersom man får i sig tillräckligt i
kosten utan dessa. I regel tål laktosintoleranta uppvärmda mjölkprodukter, såsom
gräddsås. För övrigt erbjuds följande kostalternativ inom Kriminalvården:
-    Normalkost
-    Anpassad kost av religiösa skäl
-    Vegetarisk kost (denna mat kan ibland innehålla mejeriprodukter, ägg och
     honung. Genom att utesluta dessa produkter kan man säkerställa att även
     veganer kan tillägna sig kostalternativet. I det fall detta inte är möjligt ska
     alternativ tillhandahållas)

Hur säkerställer anstalten att varje intagen serveras tillräckligt med mat?
Det är personal i anstalten som lägger upp mat till de intagna och vid varje
måltid finns information om hur mycket mat en intagen ska ha för att täcka det
totala näringsbehovet under ca en vecka. För det fall det finns mat över är det
möjligt för intagna att få ytterligare portion. Personalen har kännedom om de
intagna och uppmärksammar om någon inte kommer till matsalen alternativt inte
äter. I dessa fall kopplas sjukvården in samt andra viktiga personer kring den
intagne. Om det är en intagen som matvägrar bokförs all vätska och mat som
erbjuds och intas.
I övrigt framkommer att anstalten inte ändrat sina rutiner avseende kök eller
kosthållning i någon större bemärkelse men i samband med att Kriminalvården
centralt ändrade kiosklistan, vad det är möjligt för intagna att köpa i kiosken,
ändrades även anstaltens rutin avseende yoghurt och mjölk under helgen vilket
skapade en del irritation. En del saker togs bort ur kiosksortimentet, såsom att det
nu exempelvis inte är möjligt att köpa kaffe i stort paket utan endast
portionsförpackningar.

Av Kriminalvårdens handbok för kök och kost (2011:3) framkommer
sammanfattningsvis följande
Kriminalvården ansvarar för att tillgodose de intagnas behov av en varierad och
näringsriktig kost. Eftersom intagna i häkte och anstalt inte kan styra över och
påverka innehållet i sina måltider eller avgöra vid vilken tidpunkt måltiderna ska
intas är det viktigt att den mat som Kriminalvården tillagar och serverar
motsvarar Livsmedelsverkets kost- och näringsrekommendationer. Dessa
rekommendationer ger näringsmässiga riktlinjer för en kost som utgör underlag
för en generellt god hälsa. En kost planerad utifrån rekommendationerna ger
förutsättningar för god hälsa och minskar risken för kostrelaterade sjukdomar.
Kostens sammansättning varierar från måltid till måltid och från dag till dag men
sammantaget under en längre period (minst en vecka) täcker rekommendatio-
nerna det totala näringsbehovet. Utöver Livsmedelsverkets rekommendationer
ska måltiderna som serveras så långt det är möjligt komponeras så att intagna
                                                        Dnr 4307-2021 och 4541-2021        Sid 5 (11)




      med diabetes och/eller laktosintolerans utan större förändringar i sin dagliga
      kosthållning kan äta de huvudalternativ som tillhandahålls.
      Vidare framgår att måltiderna ska vara jämt fördelade över dygnet. Normalt följs
      ordningen frukost – lunch – middag – kvällsmål. En alternativ ordning på
      helgerna kan vara brunch – middag – kvällsmål där brunchen ersätter frukost och
      lunch. Att ersätta frukost och lunch med en brunch påverkar inte det totala
      näringsintaget sett över en längre period.
      –––

      Kriminalvårdens, Region Syds, bedömning
      Av vad som framkommit av utredningen i ärendet följer anstalten Kristianstad
      framtagen handbok på området, Kriminalvårdens handbok för kök och kiosk.
      Anstalten har inte ändrat […] sina rutiner avseende kök och kosthållning i övrigt
      i någon större bemärkelse. Vid lunch/middag är det personal som lägger upp mat
      till de intagna och det framkommer att det finns en rutin på området avseende
      detta samt att personalen uppmärksammar om det är intagna som inte äter
      alternativt inte kommer till matsalen. Under helgen ändras tiderna vid vilka
      intagna erhåller mat jämfört med vardagar vilket är förenligt med upprättad
      handbok på området. Denna rutin har varit som beskrivits under ett antal år och
      är inte något som påverkar det totala näringsbehovet för intagna över tid. Vidare
      framgår att de intagna som är konstaterat laktosintoleranta av sjukvården erhåller
      laktosfria alternativ, i övrigt är den kost som serveras inom Kriminalvården
      komponerad på sätt så att intagna med exempelvis laktosintolerans utan större
      förändring i sin dagliga kosthållning kan äta de huvudalternativ som tillhanda-
      hålls. Som framgår finns även möjlighet för intagna att bereda gröt, varma
      smörgåsar etc. vid kvällsmålen under helgen.
      Sammantaget bedöms det inte ha framkommit några brister i anstaltens hantering
      eller rutiner.
AA och BB fick tillfälle att kommentera respektive remissvar. BB anförde bl.a.
att den mat som anstalten serverar inte tillgodoser de intagnas behov av näring.
Till yttrandet bifogades en skrivelse från anstaltens förtroenderåd, en matsedel,
en skrivelse med frågor från de intagna med svar från en kriminalvårdsinspektör
och en skrivelse från anstaltens kök.

JO begärde därefter in och granskade en kiosklista. Vidare inhämtades muntliga
upplysningar från en projektledare med ansvar för kioskfrågor vid Kriminal-
vårdens huvudkontor, som uppgav bl.a. följande. I februari 2021 övergick
myndigheten till att erbjuda ett mer likriktat och enhetligt kiosksortiment. Ett
skäl till detta är att de intagna inte ska uppleva att en placering i en viss anstalt
eller i ett visst häkte innebär en nackdel eller fördel. Kriminalvården utvärderar
löpande vilka varor som ska ingå i sortimentet. Det finns inte någon plan på att
återinföra frukt eller fler livsmedel i sortimentet. Varorna ska inte vara en
ersättning till den mat som serveras vid verksamhetsställena utan fungera som
ett komplement till maten som myndigheten tillhandahåller.

Rättslig reglering
Enligt 1 kap. 4 § häkteslagen (2010:611) ska varje intagen bemötas med respekt
för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter som är
förenade med frihetsberövandet. Motsvarande reglering finns i 1 kap. 4 §
fängelselagen (2010:610).
                                                      Dnr 4307-2021 och 4541-2021     Sid 6 (11)




I såväl 1 kap. 5 § häkteslagen som 1 kap. 5 § fängelselagen anges att verkstäl-
ligheten ska utformas så att negativa följder av frihetsberövandet motverkas.
För intagna i häkte ska åtgärder vidtas, i den utsträckning det är lämpligt och
den intagne samtycker till det, för att ge honom eller henne det stöd och den
hjälp som behövs. För intagna i anstalt gäller att verkställigheten ska utformas
så att den intagnes anpassning i samhället underlättas och, i den utsträckning det
är möjligt utan att kravet på samhällsskydd eftersätts, särskilt inriktas på
åtgärder som är ägnade att förebygga återfall i brott. För varje intagen i anstalt
ska det upprättas en individuellt utformad verkställighetsplan. Verkställigheten
ska planeras och utformas efter samråd med den intagne och i samverkan med
berörda myndigheter.

Av 1 kap. 12 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2)
om häkte och 1 kap. 12 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd
(KFVS 2011:1) om fängelse framgår följande. Den intagne har rätt att få mat
som är anpassad efter hans eller hennes medicinska behov. I den utsträckning
det är möjligt ska hänsyn även tas till den intagnes religion. En intagen har dock
alltid rätt att få vegetarisk mat. En intagen har rätt att få mat vid sedvanliga
mattider. Den intagne ska dock ges möjlighet att inta sina måltider vid tider som
är anpassade efter hans eller hennes medicinska behov eller religion. En intagen
har rätt att under sin fritid själv bereda eller få varm dryck, om det inte kan
äventyra ordningen eller säkerheten.

Enligt de europeiska fängelsereglerna 1 gäller följande i fråga om mathållning.
De intagna ska erbjudas en näringsriktig kost som är anpassad till deras ålder,
hälsa, fysiska kondition, religion, kultur och arten av det arbete de utför. Kraven
på en näringsriktig kost, inklusive dess lägsta energi- och proteininnehåll, ska
regleras av nationell lagstiftning. Maten ska tillagas och serveras på ett
hygieniskt sätt. Tre måltider ska tillhandahållas per dag med rimliga tidsinter-
vall. Rent dricksvatten ska alltid finnas tillgängligt för de intagna. Läkare eller
legitimerad sjuksköterska ska föreskriva en ändrad diet för en viss intagen om
det krävs av medicinska skäl.

Bedömning
Klagomålen mot häktesavdelningen vid anstalten Hinseberg
AA har anfört att häktesavdelningen serverar för lite mat och att det där finns
intagna som äter upp andras mat. Kriminalvården har redogjort för att AA vid
ett tillfälle klagade på att maten inte fördelades rättvist och att hon då
uppmanades av en administratör att försöka prata med medintagna eller
avdelningspersonal. Utredningen ger dock inte stöd för att man på den aktuella




1
 Se regel 22 i bilagan till Europarådets ministerkommittés rekommendation
Rec(2006)2-rev till medlemsstaterna avseende de europeiska fängelsereglerna.
                                                      Dnr 4307-2021 och 4541-2021       Sid 7 (11)




häktesavdelningen generellt har serverat för lite mat eller på något annat sätt
brustit i sitt arbete vad gäller tilldelningen av mat.

Vidare har AA uppgett att hon lider av en ätstörning och klagat på att hon trots
detta inte har fått någon hjälp eller något stöd kring maten. Som JO tidigare har
uttalat är det en självklarhet att Kriminalvården måste ha väl fungerande rutiner
som så långt som möjligt säkerställer att de intagna som behöver få sin mat
anpassad utifrån medicinska behov tillhandahålls sådan mat som är lämplig. 2
Om kriminalvårdspersonal får ny och konkret information om att en intagen har
en förmodad eller konstaterad ätstörning måste sjukvården kontaktas omgående.
Inom ramen för en individuell bedömning och planering kan det därefter vara
nödvändigt att anpassa mathållningen för den intagne. Jag noterar att det i
Kriminalvårdens handbok för kök och kost (2011:3) också anges att intagna
med ätstörningar ska erbjudas kost enligt ordination av behandlande läkare.
I detta fall har Kriminalvården tillbakavisat att AA varit i kontakt med personal
om att hon hade en ätstörning eller att hon på något annat sätt behövde stöd
kring maten. Det framgår inte heller av utredningen att personalen har haft
anledning att misstänka att AA hade några särskilda behov.

Det som har kommit fram i fråga om mathållningen på häktesavdelningen vid
anstalten Hinseberg ger inte anledning till kritik.

Klagomålen mot anstalten Kristianstad
BB har framfört klagomål på att anstalten serverar dålig mat och dessutom för
få varma måltider under helgerna samt anfört att de intagna därför tappar i vikt.
Kriminalvården har tillbakavisat detta och vidare redogjort för anstaltens rutiner
samt uppgett bl.a. att det är personalen som vid lunch och middag sköter
serveringen och den valda måltidsordningen. Det som har kommit fram ger inte
stöd för att anstalten har serverat dålig eller för lite mat. När det gäller måltids-
ordningen under helgerna noterar jag att den överensstämmer med vad som
anges i myndighetens handbok för kök och kost. Det finns inte skäl för mig att
invända mot ett sådant arrangemang, men jag vill påminna om att det är viktigt
att måltiderna är jämnt fördelade över dygnet så att nattfastan inte blir för lång. 3

I sin anmälan har BB också hävdat att intagna som är laktosintoleranta inte
erbjuds laktosfria alternativ i anstalten Kristianstad. Kriminalvården har med
anledning av detta anfört att intagna med en konstaterad laktosintolerans
erbjuds laktosfria alternativ. Uppgift står alltså mot uppgift i fråga om anstaltens
förfarande, och jag bedömer att ytterligare åtgärder inte skulle leda till något
annat resultat. Jag vill dock framhålla följande.




2
    Se JO:s beslut den 13 juli 2017, dnr 1237-2017.
3
    Se JO:s beslut den 25 mars 2009, dnr 5890-2008.
                                                         Dnr 4307-2021 och 4541-2021   Sid 8 (11)




JO:s tidigare uttalande, som jag har lyft fram i föregående avsnitt, gör sig
gällande även här. Kriminalvården måste alltså ha väl fungerande rutiner som så
långt som möjligt säkerställer att de intagna som behöver få sin mat anpassad
utifrån medicinska behov får sådan mat som är lämplig. 4 JO har i ett annat
beslut ansett att en förutsättning för att en intagen ska få specialkost på grund av
allergi är att den är dokumenterad. 5 I ett nyligen meddelat beslut utvecklade jag
resonemanget; jag menar att den redovisade ståndpunkten är rimlig om
Kriminalvården erbjuder intagna möjlighet att genomgå allergiutredning i de
fall en påstådd allergi inte är medicinskt dokumenterad före intagningen.
I sammanhanget konstaterade jag att det framgår av myndighetens handbok på
området att utgångspunkten ska vara att den intagnes egna uppgifter om allergi
är korrekta. Naturligtvis hade jag inte någon invändning mot detta men framhöll
vikten av att intagna vid behov får genomgå allergiutredningar.6 En
motsvarande hantering är lämplig när intagna av andra påstådda medicinska
skäl, t.ex. laktosintolerans eller ätstörningar, har behov av specialkost. Det är
också av största vikt att en eventuell utredning påbörjas och genomförs inom en
rimlig tid, för att inte riskera att intagna med behov av specialkost blir utan
sådan.

Det som har framgått av utredningen om mathållningen vid anstalten
Kristianstad ger sammanfattningsvis inte skäl till kritik.

Anstalten har enligt remissvaret en god dialog med de intagna om olika
spörsmål som rör mat. Av ingivna handlingar kan utläsas att en kriminalvårds-
inspektör under hösten har svarat på frågor från intagna. Det är förstås angeläget
att kommunikationen mellan intagna och berörda tjänstemän vid anstalten
fortsätter och att de intagnas synpunkter – oavsett om de kommer från en
enskild eller från förtroenderådet – tas på allvar. Det finns inte skäl för mig att
kommentera detta ytterligare. Jag återkommer nedan till frågor om möjligheten
att göra kompletterande inköp i kiosken.

Allmänt om Kriminalvårdens mathållning och angränsande frågor
JO har under en längre tid tagit emot en stor mängd anmälningar från intagna
som rör mathållningen och angränsande frågor. Synpunkter har även förts fram
under flera inspektioner, bl.a. av anstalten Skänninge i november 2021. 7 Klago-
målen handlar om att de intagna går hungriga eftersom matportionerna är för
små, att maten inte är tillräckligt mättande eller att den inte fördelas lika mellan
dem som är placerade på en avdelning. Många intagna beskriver också att de
inte får tillräckligt med frukt och grönsaker och anser att den begränsade




4
  Se det nyss nämnda JO-beslutet den 13 juli 2017.
5
  Se JO:s beslut den 9 mars 2009, dnr 4972-2008.
6
  Se JO:s beslut den 12 september 2022, dnr 9396-2021.
7
  Se JO:s dnr 8042-2021.
                                                          Dnr 4307-2021 och 4541-2021   Sid 9 (11)




möjligheten att göra kompletterande inköp av vissa varor har påverkat deras
mående negativt.

Vid utformningen av rutiner för mathållningen är de intagnas behov liksom bl.a.
de grundläggande bestämmelserna i 1 kap. 4 och 5 §§ i både häkteslagen och
fängelselagen av avgörande betydelse. Det är Kriminalvårdens ansvar att
tillgodose de intagnas behov av en varierad och näringsriktig kost. Jag kan
konstatera att myndigheten därvid har förklarat att den mat som de intagna
tillhandahålls ska motsvara Livsmedelsverkets kost- och näringsrekommen-
dationer. 8 Det är självklart att häkten och anstalter också måste säkerställa att
intagna får tillräckligt med mat.

Intagna har som utgångspunkt inte möjlighet att bestämma vilken mat som
tillagas och serveras, när den serveras eller på något annat sätt påverka
mathållningen i någon större utsträckning. Inte minst mot den bakgrunden blir
det då viktigt att den som påtalar brister som rör kosten eller ordningen runt den
tas på allvar och att hans eller hennes synpunkter inte nonchaleras. Det är
anmärkningsvärt att så många intagna har fört fram klagomål om detta, och
kanske särskilt att flera anser att de inte kan äta sig mätta. Det förekommer att
även kriminalvårdspersonal vid inspektioner uttrycker att intagna får för lite mat
och frukt. 9 Enligt min mening är synpunkterna något som Kriminalvården
måste ge särskild uppmärksamhet.

Det finns i vissa fall möjligheter för intagna att vara delaktiga i mathållningen;
det förekommer att de i olika utsträckning själva får beställa, laga och servera
mat (självförvaltning). Jag förstår att detta, som myndigheten har varit inne på i
remissvaren, kan ingå som ett moment i det förberedande arbetet inför
frigivningen och även att det kan utgöra en meningsfull syssla under frihets-
berövandet. 10 Flera klagomål till JO innehåller emellertid påståenden om att
intagna på avdelningar med självförvaltning blir utan mat, bl.a. eftersom andra
intagna tar för sig för mycket. Jag vill därför understryka det ansvar som de
skilda verksamhetsställena har för att följa upp hur självförvaltningen fungerar i
praktiken. Om det finns skäl att tro att några blir utan mat eller att fördelningen
annars inte fungerar måste lämpliga åtgärder vidtas. Det kan då krävas att andra
rutiner än självförvaltning tillämpas, åtminstone för en period, såsom att
personalen sköter mathållningen, närvarar vid serveringen eller delar ut maten i
portionsförpackade lådor. Jag noterar att liknande åtgärder beskrivs i yttrandet
om anstalten Hinseberg.




8
    Se Kriminalvårdens handbok för kök och kost (2011:3), s. 8.
9
    Se t.ex. det tidigare nämnda inspektionsärendet, dnr 8042-2021.
10
     Jfr 2 och 3 §§ förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården.
                                                             Dnr 4307-2021 och 4541-2021    Sid 10 (11)




Utöver själva mathållningen finns det ytterligare samverkande faktorer som har
stor betydelse för de intagnas förhållanden i nu aktuella avseenden.

Kriminalvården beslutade i februari 2020 en ny hantering av externa medel till
intagna. Den innebär att de i princip inte längre tillåts att ta emot eller inneha
andra pengar än sådana som betalas ut av myndigheten. Jag har tidigare uttalat
att det är uppenbart att många intagna till följd av den nya medelshanteringen
sedan dess har betydligt mindre pengar att röra sig med och att det ligger i
sakens natur att sysselsättning – och den ersättning som betalas ut för den till
intagna – blir mer betydelsefull eftersom de frihetsberövade inte längre får ta
emot pengar från t.ex. anhöriga. Intagna i häkte har, till skillnad från intagna i
anstalt, inte någon sysselsättningsplikt. Sysselsättning kan visserligen i vissa,
men relativt få, fall erbjudas där, men om det inte kan anordnas saknar dessa
intagna möjlighet till ersättning. De är då hänvisade till häktesbidraget. En
intagen har emellertid behov av ekonomiska medel, bl.a. för att kunna göra
kompletterande inköp av förbrukningsvaror och andra varor från kiosken. Att
kunna göra det kan vidare innebära en lättnad i vardagen samt lindra tristess och
andra svårigheter som är förenade med ett frihetsberövande.11

I februari 2021 övergick myndigheten till en nationell lösning för kiosk-
verksamheten och sedan dess ingår inte längre frukt och vissa livsmedel i
sortimentet. Som tidigare redogjorts för har ett syfte med den nya ordningen
varit att intagna inte ska uppleva att en placering på ett specifikt verksamhets-
ställe innebär en nackdel eller fördel på grund av kioskutbudet där. Jag har i och
för sig inte några egentliga synpunkter på just det. Mot bakgrund av att JO har
fått relativt många anmälningar om att intagna inte kan äta sig mätta och att de
inte får tillräckligt med frukt 12 samt då klagomålen ökade under 2021 framstår
Kriminalvårdens bedömning att intagna saknar behov av att köpa mat eller frukt
i kiosken som inte helt oproblematisk.

Slutligen måste jag än en gång lyfta den ansträngda beläggningssituation som
råder inom Kriminalvården. Situationen innebär påfrestningar och påverkar de
intagna på en rad olika sätt samt medför konsekvenser: Platsbristen gör t.ex. att
häkten och anstalter tvingas dubbelbelägga celler. Förutom utmaningar att inom
häktesverksamheten tillgodose intagnas rätt till gemensamhet medför
situationen och myndighetens hantering av den vidare vissa svårigheter att
kunna tillhandahålla full, och lämplig, sysselsättning. Beläggningssituationen
kan även ha en negativ inverkan på verkställighetens innehåll.13




11
     Se mitt beslut den 23 september 2021, dnr 2585-2020.
12
     På vissa ställen får de intagna inte ens en frukt varje dag, se t.ex. dnr 8042-2021.
13
     Se bl.a. JO 2021/22, s. 261.
                                                    Dnr 4307-2021 och 4541-2021     Sid 11 (11)




Jag har valt att utreda två klagomål som rör mathållningen och har behandlat
dem i detta beslut. Som framgått är dessa inte de enda ärenden som rör de
aktuella och angränsande frågorna. Jag har alltså tagit del av många liknande
klagomål samt nu även berört tidigare beslut från JO och beaktat uppgifter som
hämtats in vid bl.a. inspektioner. Det som de intagna fört fram är klart
bekymmersamt, inte minst då det i botten handlar om ett grundläggande
mänskligt behov. Mathållningen är emellertid vidare en av flera samverkande
faktorer som påverkar intagnas förhållanden inom kriminalvården. Det är enligt
min mening självklart att myndigheten ska tillhandahålla intagna en varierad,
näringsriktig och mättande kost samt att de frihetsberövade ska ha reella
möjligheter att köpa förbrukningsvaror och andra varor i rimlig utsträckning.
Som jag har varit inne på nyss kan förutsättningarna för detta försvåras av bl.a.
sysselsättningsbristen och begränsningen av såväl ekonomiska medel som
kioskutbudet. Jag förutsätter att Kriminalvården tar frågorna på allvar och på
både nationell nivå och enskilda verksamhetsställen löpande gör nödvändiga
uppföljningar och omprövningar.

Ärendena avslutas.
